Please enable JavaScript.
Coggle requires JavaScript to display documents.
Flerspråksperspektiv på språkutveckling – och svenskämnets didaktik -…
Flerspråksperspektiv på språkutveckling – och svenskämnets didaktik
Redogör för de olika språkliga nivåerna som innefattas i begreppet språklig medvetenhet.
Syntaktisk medvetenhet:
Insikt om hur satser och meningar är uppbyggda och hur ordföljd påverkar vad som blir grammatiskt och begripligt.
Morfologisk medvetenhet:
Medvetenhet om att ord kan bestå av olika delar och att ordets innebörd kan förändras när en del ändras eller läggs till.
Semantisk medvetenhet:
Medvetenhet om ords och meningars betydelse, till exempel att samma ord kan ha olika betydelser. Barnet förstår skillnaden mellan "Fredrik åt en banan" och "Det var halt på (is)banan".
Fonologisk medvetenhet:
Medvetenhet om språkets ljudsida: bland annat rim, stavelser och språkljud. Barnet kan skifta fokus från ordets betydelse till hur ordet låter.
Pragmatisk medvetenhet:
Att kunna använda och anpassa språket efter den aktuella sociala situationen. Barnet kan föra ett samtal, välja ord som passar situationen och tolka det som sagts.
Fonemisk medvetenhet:
En mer specifik del av fonologisk medvetenhet: att kunna urskilja och aktivt hantera de enskilda fonem som ingår i ord. Barnet kan dela upp "tåg" i /t/ - /å/ - /g/ eller lägga till /s/ till "ko" och bilda ordet "sko"
Redogör för och ge konkreta exempel på hur arbete med Bornholmsmodellen kan främja alla elevers språkutveckling. Ta hänsyn till hur språkutvecklingen för de elever som har svenska som andraspråk kan se ut.
Bornholmsmodellen
är ett strukturerat språkutvecklande material där eleverna får arbeta med språklekar. Dessa är utformade för att arbeta med språkets ljudsida för att utveckla fonologisk medvetenhet. Modellen stöttar elever i det alfabetisk-fonologiska stadiet, där barnet knäcker läskoden genom att förstå sambandet mellan bokstäver (grafem) och språkljud (fonem).
Ex: Kort exempel: Jobba runt grafemet b och d och hur det låter. Koppla till Björn och Drake.
Hur främjar Bornholmsmodellen alla elevers språkutveckling?
Hur den främjar språkutveckling för alla elever:
Bornholsmodellen visar att man kan träna upp känslan för språkets formsida. Ljudträningen kopplas idag till bokstäver då samspelet är stort mellan fonologisk medvetenhet och läserfarenheter och grafem. En fonologisk medvetenhet, som att kunna säga vilket ljud ett ord börjar eller slutar med innebär medvetenhet kring språkljud (ordens innehåll och form) och har en gynnsam inverkan på ordavkodning. När denna avkodning automatiseras frigörs kognitiv kapacitet som istället kan användas för att förstå innehållet och dra slutsatser.
Språkutveckling för elever som har svenska som andraspråk
För den svaga läsaren, som har fullt upp med själva ordavkodningen, frigörs inte mentala resurser till bearbetning av innehållet i samma utsträckning. På så sätt kan avkodningssvårigheter påverka läsförståelsen. Det kan också bli svårt om de missat läs- och skrivundervisning då de missat fokusering på förhållande mellan fonem och grafem och att de ska lära för att läsa Och läsa för att lära. Om eleven dessutom har lärt sig läsa på en annan ortografi (strukturer hur ord skrivs och regler för det) kan den ha svårt att tillägna sig läs- och skrivstrategier på andraspråket.
Hur anpassa Bornholmsmodellen till elever med svenska som andraspråk
Fonologi och ordförråd
- För en SVA-elev är ordförrådet en "på-väg-kunskap". Om eleven ljudar fram ett ord som saknas i det inre lexikonet uteblir "aha"-ögonblicket och förståelsen uteblir. Fonologisk träning kan därför inte ske i ett vakuum för SVA-elever utan måste sammankopplas med ordförrådsstöd eftersom ordförrådsstöd är viktigt för läsförståelsen.
Samarbete över ämnesgränser
- Be modersmålslärarna om samarbete på samma tema eller jobba med grammatiska moment som utvecklar elevens ordförståelse.
Anpassa stödet inte utmaningen
- Behåll övningarna i modellen men ge stöttning med bildstöd, samtal och textsamtal kring ämnesspecifika ord och begrepp för att fördjupa och bredda ordförråd och därmed även förståelsen samtidigt som eleverna tränar på ljud och fonologi (ljudspråk).
Ge exempel på delar ur Lgr 22, kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk, samt kapitel 3, där det flerspråkiga perspektivet på elevers språk, - tal- läs- och skrivutveckling lyfts.
Svenska som andraspråk
Tal
Strategier för att lyssna, förstå och muntligt göra sig förstådd i situationer när det egna svenska språket inte räcker till, exempelvis att be om förtydliganden, förklara och använda olika språk som resurs
Läs och skriv
I den begynnande läs- och skrivundervisningen (åk 1–3) uppmärksammas läsriktning samt sambandet mellan ljud och bokstav i jämförelse med andra språk som eleven kan
Svenska
Syfte
Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig
med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.
kunskaper om språk och språkbruk i Sverige och Norden.
Förskoleklass
Modersmålet som resurs i vardagen:
Undervisningen ska i de vardagliga aktiviteterna på olika sätt skapa möjligheter för elever med annat modersmål än svenska att använda både svenska och sitt modersmål.
Undervisningen syftar till att främja elevernas fantasi, inlevelse och förmåga att lära tillsammans med andra genom lek - en gemensam och delad erfarenhetsbank som också är viktig för att förstå språk genom identitet och sociokulturellt.
Redogör för begreppen skolspråk och vardagsspråk med hjälp av relevanta begrepp ur kurslitteraturen och skillnaderna mellan de båda. Redogör även för vad flerspråkighet kan betyda för språkutvecklingen.
Vardagsspråk
är det mer informella språkregister som används i vardaglig kommunikation. Det är ofta mer situationsbundet: det som händer runt omkring, gester, föremål och gemensamma erfarenheter hjälper till att skapa förståelse
Skolspråk
är det språkbruk elever behöver för att lära och lära genom skolans undervisning. Det är ofta mindre situationsbundet och mer kognitivt krävande än vardagsspråk. Det är väldigt tidskrävande för elever att lära sig att utveckla ett skolspråk och det kan ta omkring 4-8 år att utveckla (det som kallas skollitteracitet eller skolspråk). Det kan vara viktigt att ha i åtanke när nyanlända elever integreras i ordinarie undervisning.
Vad flerspråkighet kan betyda för språkutvecklingen
Flerspråkiga elever ställs inför den dubbla utmaningen att samtidigt tillägna sig det svenska språket och lära sig nytt ämnesinnehåll genom språket. Utöver detta kan de även möta ett nytt skriftspråk, vars uppbyggnad skiljer sig från det skriftspråk eleven tidigare är bekant med.
Språken kan stödja varandra. Språklig interdependens innebär att utvecklade språkliga förmågor i ett språk kan gynna motsvarande eller andra språkliga förmågor i ett annat.
Att behärska avkodning på ett språk gör det därmed lättare att lära sig avkoda även på ett annat språk – i synnerhet om språken delar samma skriftsystem
Beskriv hur du kan arbeta för att utveckla elevernas ordförråd och deras
förmåga att använda ett mer precist och ämnesspecifikt språk. Ta i
beaktande flerspråkiga elever.
Packa upp texter:
Texter med ämnesspråk och skolspråk kan “packas upp” med eleverna i aktiviteter och interaktion som ger mening och använder kunskap de redan besitter. För elever med svenska som andraspråk kan detta göras i samband med modersmålsundervisningen eller i gruppsamtal med klasskamrater som har samma modersmål. På så sätt kan de använda sin språkliga repertoar på ett mer dynamiskt sätt för att förstå läst text.
Lgr22
:
Gemensam och enskild läsning. Sambandet mellan ljud och bokstav.
Strategier för att avkoda, förstå och tolka ord, begrepp och texter.
Rim, ramsor och andra ordlekar.
Ordförråd och begrepp multimodalt
:
Låt eleverna jämföra språkljud och läsriktning med sina modersmål där de kan diskutera ordens betydelse på sitt förstaspråk tillsammans med kamrater. När centrala ord och begrepp bearbetas parallellt på både svenska och modersmålet (t.ex. genom arbete med motsatsord eller ämnesteman) skapas ett fördjupat ord- och begreppsförråd på båda språken. Arbete med läsning och skrivande med hög grad av stöttning inbegriper även multimodal stöttning, till exempel användning av filmer och bilder eller ett gemensamt utforskande där elevens alla sinnen involveras.
Lgr22:
Ordspråk och talesätt i jämförelse med andra språk eleven kan.
Muntliga texter, till exempel radioprogram för barn och inlästa texter
Tema
:
Undervisningen kan struktureras kring tematiskt sammanhängande litteracitettillfällen (texter i olika sammanhang och med liknande tema och bakgrund) som bildar en kedja av muntlig interaktion, läsande och skrivande. När elever möter ämnesbegrepp i olika sammanhang vid flera tillfällen fördjupas deras förståelse.
Ur Lgr22:
Samtala om innehåll och budskap i olika typer av texter.
På väg-kunskap
:
Genom att exempelvis använda språkporträtt kan läraren hjälpa eleverna att synliggöra elevernas språkliga repertoar. Att skapa en tillåtande kultur och gemenskap i klassrummet och att som lärare tillgodose elevernas på väg-kunskap som en tillgång för vidare utveckling är också en didaktisk praktik.