Please enable JavaScript.
Coggle requires JavaScript to display documents.
Nutritionsbehandling till patienter på Intensivvårdsavdelning [IVA], •, • …
Nutritionsbehandling till patienter på Intensivvårdsavdelning [IVA]
Målet med nutrition
Tillföra kolhydrater
Minska glukoneogenesen Minska proteinnedbrytningen
Tillföra aminosyror
Byggstenar för ny-syntes av proteiner
Tillföra fett
Essentiella fettsyror (linol- och alfalinolensyra) Energisubstrat
energi
Kolhydrater, proteiner, fett
Vid svält minskar energi omsättningen
Vid svår sjukdom och trauma ökar energiomsättningen och nedbrytning av proteiner i skelettmuskulaturen aktiveras
Energidepåer och proteinrik vävnad mobiliseras
malnutrition
Undernäring syftar på brist eller överskott i näringsintag, obalans av essentiella näringsämnen eller försämrat näringsutnyttjande. Den dubbla bördan av undernäring består av både undernäring och övervikt och fetma, samt kostrelaterade icke- smittsamma sjukdomar.
Symtom på malnutrition
Förlust av muskelmassa och nedsatt muskelstyrka
• Nedsattlungfunktion(pgaförlorad muskelmassa)
• Nedsatthjärtfunktion(pgaförlorad muskelmassa)
• Nedsattimmunförsvarochökad infektionsrisk
• Nedsattleverfunktionmedreducerad syntes av proteiner
• Metabolastörningar
• Köldkänsla
• Utmattning
• Psykiskasymtomtex koncentrationssvårigheter, irritabilitet och apati
Tarmen
• Reducerad normalflora
• Tarmatrofi
• Translokation
Atrofisk hud och försämrad sårläkning
iva pat och svält
En svältande IVA patient har en kraftig och snabb nedbrytning av i första hand muskelproteiner
En frisk person kan minska sin ämnesomsättning och i högre grad utnyttja kroppsfett och spara proteiner
En IVA patient kan ej anpassa sig till svält såsom en frisk person
Trauma/hypermetabolism /metabolt stress- respons
Delas in i tre faser
FAS 1:Chockfas - nedsatt energibehov, kroppen fokuserar på att överleva (ca 1-2 dagar)
FAS2: Hypermetabol fas - katabol fas, metabolisk instabilitet, ökad energiomsättning, behov av energirik näring
FAS 3: Hypermetabol anabol fas - rehabiliterande, återuppbyggnads fas
IVA patienten
Under kritisk sjukdom kan 1,3g protein/kg ges.
Kritisk sjukdom är associerat med en betydande förlust av muskler hos IVA patienten vilket kan innebära upp till 2 % av muskulatur/dag under första veckan
Hur mycket näring ska patienten ha?
• Det varierar över tid därför måste flera parametrar beaktas för att få en rättvis bedömning!
• Patientens nutritionsstatus före IVA
• Kroppsvikt Normal, mager eller överviktig (ju högre vikt desto högre
behov)
• Ålder (äldre har lägre ämnesomsättning än yngre)
• Kön (män har större muskelmassa och därmed högre engergi-behov)
• Signifikant viktminskning före IVA
• Antal dagar på sjukhus och/eller på IVA
• Tecken på refeeding syndrom (Lågt fosfat)
• Aktivitet och kroppstemperatur
• Sjukdomstillstånd såsom trauma
ORDLISTA
Peroral nutrition
= näring som patienten äter och dricker själv.
Enteral nutrition
(EN)= Nutritionslösning tillförd via slang till magtarmkanalen.
Supplementär Parenteral Nutrition (SPN)
= PN som tillägg till EN för att nå ett givet kaloribehov.
Total Parenteral Nutrition
(TPN) = PN som enda kalorikälla
Parenteral nutrition (PN
) = Nutritionslösning tillförd intravenöst.
Rekommendationer för vuxna intensivvårdspatienter
Oral nutrition ska föredras före enteral- eller parenteral nutrition om patienten kan äta
Om patienten inte kan inta näring oralt bör tidig enteral nutrition (inom 48h) initieras
Om oral nutrition inte är möjlig ska tidig enteral nutrition (inom 48h) initieras hellre än tidig parenteral nutrition
Om det finns kontraindikationer för oral och enteral nutrition bör parenteral nutrition implementeras inom 3-7 dagar
För att undvika övergödning ska inte full enteral- eller parenteral nutrition ordineras till intensivvårdspatienter inom dag 3-7
Administrationsvägar för näringstillförsel
Genom munnen (flytande eller fast föda) • Nasogastrisk sond
• Nasoduodenal sond
• Nasojejunal sond
• Gastrostomi
• Jejunostomi
• Intravenös nutrition
• Total parenteral nutrition (TPN)
• Perifer parenteral nutrition (PPN)
Vanlig rekommendation på IVA
Dygn 1-3
• 10-15kcal/kg/dygn
Dygn 4-6
20-25 kcal/kg/dygn
Dygn 7 och framåt
Mål20-25kcal/kg/dygn
Parenteral nutrition
Totalbehovet av näring, energi, protein, mineraler och vitaminer, tillförs intravenöst Kalorimålet uppnås
Komplikationer - leversteatos, cholecystit
Hypertriglyceremi
OBS infektionsrisk
CVK pga vävnadsretande
Dagliga blodprover vid svårt sjuka patienter (TG, Urea, Na, K, Fosfat, Mg, Ca med flera)
TPN
Trekammarpåsar innehåller –
Kolhydrater
Fett (ca 1/3 av energibehovet ges som fett) Protein finns i trekammarpåsar, som Glavamin Vitaminer och mineraler
Tillsatser: Vitaminer, mineraler och spårämnen Vitalipid – fettlösliga vitaminer
Soluvit – vattenlösliga vitaminer
Cerevit – fett + vattenlösliga vitaminer
Tracel – mineraler och spårämnen
Vid behov magnesium, fosfat och calcium Vid behov extra elektrolyter – spec kalium
Rekommendation att avvakta med EN
Vid okontrollerad chock och där hemodynamiskt mål och perfusions mål inte nås Okontrollerad livshotande hypoxi
Aktiv GI blödning
Okontrollerad buk- och/eller tarm ischemi
Buk compartment
Tarmischemi
Retentioner över 500ml/6h
(Grade B – strong consensus, 100% enighet)
Praktiska moment EN
• Huvudändan skall vara höjd 30-45° vid matning i sond.
• Kontrollera sondläget, före start, före LM ges
• Aspirera ur sonden 3 ggr/dygn (1 g/pass) med jämna intervall. Går det att aspirera > 200 ml så överväg att sätta in metoklopramid (Primperan).
• Byt till nutritionssond då patienten är fullnutrierad och inte uppvisar några retentioner.
Praktiska Bekymmer
Ocklusion i sonden
Säkerhetsaspekter
• Kontroll av sondläge
• Dokumentera (in + ut + problem)
Komplikationer vid Enteral Nutrition
Aspiration
Diarré
Förstoppning
Komplikationer till fixeringsteknik Andra obehag för patienten Praktiska bekymmer
•
•