Please enable JavaScript.
Coggle requires JavaScript to display documents.
Rättspsykologi - Coggle Diagram
Rättspsykologi
Att tänka på vid barnförhör: block 4
trygg miljö för barnen
En person som har ett uppdrag, skapar relationer med barnen. I Kevin Fallet så har man misslyckats, det blir för avslappnat och det gör det enklare att slänga ur sig saker, borde ha juridiskt försvar, föräldrar i närhet eller förhörsledare med utbildning, inte släppa in Rolf exempelvis
undvik förhandlings information & ledande frågor
Får t.ex. inte tala om vart skador osv finns, det är den som erkänner sig skyldig som ska berätta det.
ta hänsyn till barnets vilja att vara förhörsledaren till lags
Man vill göra bra ifrån sig, man vill göra rätt och göra polisen nöjd.
Ta hänsyn till svårigheten att hålla isär fantasi och verklighet
6-7 åringar har bättre förmåga att kunna skilja på fantasi och verklighet, alltså är Robin och Christian ej trovärdiga
Undvik att låta barnen bekräfta en beskrivning
Man ska inte föreslå något, för då kan barnet välja att endast bekräfta
undvik långa & många förhör
1 är rekommenderat, 2 är bra, med Kevin och Christian hade man 30 förhör. Man skall inte ha för långa förhör och det längsta var 5h. Risken med det är att historien förändras och att barnen tolkar det som att de ger fel svar och ändrar för att komma därifrån.
Ta hänsyn till svårigheten att minnas specifika tillfällen
finns en risk att man blandar ihop dagarna, om man är där varje dag så kan man blanda ihop utan väljer att berätta den dag man kommer ihåg
Undvik att använda dockor
ibland gör man det med vuxna. Dockan symboliserar offret, man ska visa skador men även hur placeringen skedde. De förknippar dockor med en lek.
Informera att det är helt okej att svara att man inte vet
INGEN sa något sådant till Robin eller Christian.
Undvik att ställa två frågor i en
Barnet vet inte riktigt vad man ska svara på.
Undvik negationer "Inte"
använd inte det i frågor, barnets tankar då: ska jag säga ja eller nej, vad betyder det?
Undvik att instämma selektivt
Bra att man bekräftar att man hör och lyssnar. man får absolut inte göra det selektivt, inte bara det när de säger det du vill höra, man kan inte välja själv när det passar.
Utredningspsykologi: block 5
Konfimeringsbias = tendensen att söka efter infomation som bekräftar det man redan vet
KOGNITIV BIAS - MENTALA NEDSALG
VIKTIGT ATT UTDREADEN KAN BORTSE FRÅN SINA EGNA PERSONLIGA UPPFATTNINGAR NÄR DE VÄRDERAR BEVISBATERIAL
FORSKNING VISAR DOCK ATT VI ÄR INTE VÄL LÄMPADE TILL DETTA. VI ÄR DÅLIGA PÅ ATT VARA OBJEKTIVA. P.G.A SVÅRIGHETEN ATT FIGÖRA TIDIGARE UPPFATTNINGAR
Komfimeringsbias - risk
RISK ATT UTREDAREN SÖKER BEVIS FÖR EN REDAN FÄRDIG HYPOTES
BEVIS SOM BEKRÄFTAR HYPOTESEN BEKRÄFTAS HÖGRE
SÅNT SOM FALSIERAR HYPOTESEN VÄRDERAS LÄGRE/ FALLER BORT
Media och allmänheten - NÄR EN UTREDNING HAMNAR I MASSMEDUAS STRÅLKASTARLJUS BLIR DET RISKABELT
KRAVEN FRÅN ALLMÄNHETEN VÄXER PÅ ATT FALLET SKA LÖSAS OCH DEN SKYLDIGE GRIPAS
MISSLYKANDE = KRITIK
STARK PRESS PÅ ATT UTREDARNA SKA VISA RESULTAT
Tidspress - HAR EN NEGATIV EFFEKT PÅ MÄNNSKLIGT BESLUTFATTANDE
FOKUS PÅ DEN INFOMATION SOM ÄR MEST INTRESSANT --> SELEKTIVT URVAL
MINSKAD FLEXIBILITET ATT TESTA ANDRA ALTERNATIVA HYPOTESER
Personligt engageman - DE BESLUT EN UTREDARE FATTAR INNEBÄR ATT HAN ELLER HUR TAR STÄLLNING FÖR ELLER EMOT. ATT SENARE ÄNDRA STÅNDPUNKT = PEROSNLIGT MISSLYKANDE
ATT ERKÄNNA FÖR ANDRA ATT MAN HAR FEL = FÖRLORAR PRESTIGE
SÄRSKILT OM MAN ÄGNAT LÅNG TID ÅT ATT UTREDA ETT SPÅR ELLER BLIVIT PERSONLIGT ENGAGERAD.
DET UPPSTÅR EN MOTIVATION ATT HÅLLA FAST VID VAD MAN FÖRST SAGT
Objektivitetsprincipen
Myndigheterna är skyldiga att i alla lägen agera sakligt och opartiskt
principen är inskriven i grundlagen
Kollektivt konfirmeringsbias
att en hel grupp kan bli att dom söker bara efter information som bekröftar deras hypotes
Olika typer av förhörsfrågor: block 3
Fri återgivning
vad händer igår - denna typ av fråga är bäst
Öppna frågor
om man inte får den informationen man behöver från fri återgivning kan man ställa en öppen fråga
Hur såg rånare ut?
Slutan frågor
Om öppna frågor inte räkte bör man inte använda en sluten fråga men man kan
FARLIG FRÅGA DÅ DEN ÄR RIKTAD
bar rånaren handskar?
MED EN SLUTEN FRÅGA PALNTERAR MAN EN BILD SOM KANSKE INTE ENS VAR DÄR
Ledande frågor
Ska absolut undvikas
VAR DET INTE SÅ ATT RÅNAREN BAR HANDSKAR
knuffar vittnet mot ett svar.
Rekomendation
starta med fri återgivning och låt personen själv berätta vad hen kommer igåg från händelseförloppet
Om du ej fick de svaren du behövde från det hen berättade fritt kan du ställa en öppen fråga
om det inte räckte kan man använda en sluten fråga men det ska undvikas
ledande fråga ska inte användas alls.
rekommendation: för & nackdel
fördel: fri återgivning låter personen berätta själv vad hen kommer ihåg och risken att man blir påverkad är mindre
Nackdel: kanske inte minns allt och infomation missas
Vittnes- och minnes psykologi: block 1
Tillförlitlighet = hur tillförlitlig är personen och det den säger
Fullständighet = hur omfattande kan personen berätta händelseförloppet?
Vapenfokuseringseffekten = lägger för mycket fokus på vapnet och glömmer omgivningen och viktig informtion
Arbetsminne
En av minnets två delar
Kallas för kortidsminne
Lagars infomation som ska hållas under en korttid
t.ex att komma ihåg nummer
fömå¨gan att hålla infomation under kort tid MEDVETET
det glöms bort eller slussas iväg till långtidsminnet där det lagras
Långtidsminnet - den andra delen av minnet två delar - består av flera delar (DET ÄR BEGRÄNSAT )
Procedurminne = jag vet hur minnet
Här kommer jag ihåg hur man simmar, går m.m.
mototorik och styrs ej av skriv eller talförmåga
behöver inte lära om förmågan
individuell inlärning
UTVECKLAS FÖRST HOS VARJE INDIVID
Semantiskt minne - Jag kommer ihåg att minnet
Lagras fakta information t.ex att stockholm är sveriges huvudstad
kan behövas upprepas för att inlärningen ska stanna
neutral för alla individer
är inte beroende av att när och var du lärde dig informationen
Episodiskt minne - jag minns när minnet
avsnitt av ditt liv - t.ex första skoldagen
behöver aktiv framplockning
gör dig till den du är
personliga upplevelser
kommer ihåg när och var du upplevde det SÅ SÖKER MAN
INGEN HAR LIKA + KOMBINERAR KOGNITIVA OCH KÄNSLOLADDADE ASPEKTER
Minnets tre faser: Block 2
Inkodning - det du ser och upplever under tiden för brottet och händelseförloppet
yttre faktorer = omgivninge och miljön (finns det saker ivägen mm). Ljusförhållanden (är det dimmigt eller mörkt)
Perception = en person kan verka lång för att personen är kort
emetionel faktor = infomation kan försvinnan under trauma
Vapenfokusaffeten = fokus mer på vapen - glömmer omgivningen
Lagring - den tid från det att du är med om en händelse tills dess att du ska berätta om den
JU LÄNGRE TID SOM G¨R JU MER SÅRBART BLIR MINNET
VANLIGT MED LÅNGA TIDSINTERVALLER
MAN BIRDE SKRIVA NER DET MAN SETT FÖR ATT KOMMA IHÅG
Lagring - risker
att ett annat vittne pratar med en anna vittna
glömmer bort eller plockar fram saker som ej hänt
hör i media och får för sig att något som ej hänt hände
Framplockning - den tidpunkt då du ska plocka fram det du kommer ihåg
emetionell och riskabel fas
PÅVERKNINGSBAR FAS
SAKER SOM KAN PÅVERKA: FRÅGORNA