Please enable JavaScript.

Coggle requires JavaScript to display documents.

Nutida metodlära: Rättsdogmatik - konsten att slå fast vad som här och nu…

- - - - Metod: Rättsinstitutsläran:
        
        Mål: Formell rättssäkerhet är det yttersta målet. God rättstillämpning innefattar en effektiv, likformig och förutsebar tillämpning för jurister.
        
        Rättskällor:
        
        Lag, praxis, doktrin och sedvänja (som idag). De ska komplettera varandra och ingen har företräde framför den andra. För lagtolkningen: Savignys 4 canones.
        
        Juristens rollfördelning:
        
        En del jurister verkar för rättsbildningen i samhället (rättsgenetik) och andra verkar rättstillämpande (rättsdogmatiker); alltså, några bildar (rättsvetenskapsmännen) och några tillämpar (domarna).
        
        1 more item...
        
        Rättsinstitutets mål:
        
        Rättsstatsbegreppet. Hur känner man igen den? Den bedöms på rättstillämpningen som ska vara: 1. Effektiv & 2. Rättssäker = det är den ideologiska grunden för den formella rättssäkerheten. Formell rättssäkerhet nås genom Savignys lagtolkningslära:
        
        Ändamålet är avgörande för tolkningen, därtill ska följande beaktas:
        
        1. Subsumtion; bokstavstolkning utifrån ordalydelsen. Svårigheten här kan vara att veta hur man ska bestämma ett ords betydelse. 2. Systematisk tolkning; man tolkar lagens mening efter dess systematik (Jfr. här analogi). 3. Subjektiv teleologisk tolkning; DÅTID, vad har lagstiftaren haft för syfte, vad var den historiska viljan? 4. Objektiv teleologisk tolkning; NUTID, tolka lagen utifrån dess funktion i samhället. Vad passar bäst nu? Rätten och samhället ska följa varandra. Jfr. här Tedderfallet där HD resonerade efter samhällsutvecklingen.
        
        3 more items...
- - - - Dubbel förståelse för rätten; rättsförhållande- och rättsinstitutsperspektivet, alltså mellan systematiseringen och samhällsanpassningen av rätten.
        
        Dubbel förståelse för rätten betyder i praktiken att HS bildar ett nytt förhållande mellan teori & praxis (Jfr. NRL som bara söker sanningen). Det är endast genom bägge sidor i kombination som du kan få en fullständig bild av rätten, annars är den bara halv.
        
        Hela tiden en växelverkan mellan rätts- och samhällsutvecklingen.
        
        3. Begreppsjurisprudens (1848-1870)
        
        HS motkraft och fortsättning, frontman är Puchta istället för Savigny
        
        Förhållandet till HS - man ser på rättsinstitutsläran på olika sätt; de innehåller olika saker och man beaktar inte samma sak.
        
        HS: PR + gällande rätt!
        
        BJ: Finns bara gällande rätt!
        
        Vill inte ha HS balanserade rättssystem utan vill skala bort samhällsanpassningen och rättsförhållandeperspektivet. Man vill ha ett renodlat system, för enligt BJ fortfår rätten av sig själv utan samhället och dess behov.
        
        2 more items...
        
        Historisk förutsättning: Tyskland är superinstabilt, består av småstater. Kapitalistsamhället håller på att byggas upp. Rättsvetenskapen distanserar sig och vill inte välja sida. Kom ihåg det Marie sa,
        
        Teoretisk förutsättning: Gällande rätt!
- - - - Man måste kunna bortse från den PR när resultatet av den blir ourhärdligt. Orätt ska ge vika för rättvisan. Logisk följd av WW2.
- - - - Rättskällor: Människan, dess samvete och moral
        
        Rollfördelningen:
        
        Lagstiftare: inte kodifiera moraliskt förkastlig lag även om folkviljan vill det (jfr. Nazityskland).
        
        Domare: Ska på samma sätt inte tillämpa moralisk förkastlig lag eftersom den likväl kan gå emot folkviljan och/eller manipulerat den.
    - - Problematiskt:
        
        Västerländsk ideal; vad är god moral? I hög grad styrt av västerländska värderingar som andra delar av världen inte delar. NNR, tribunaler, FN-stadgan osv. kan liknas vid en sorts Europeisk kolonialisering av världen. Problematiskt att kalla NNR universell då, många gånger är de förstås relativa.
        
        "Segrarnas rätt": liberala värden utgör populism för en del, alltså en förklädd eller dold maktutövning.
        
        Externt perspektiv på rätten som en kvalitetsmätare efter subjektiva värden: Ungefär, är det här en rätt som är legitim eller inte enligt västerländska mått? Om inte, då är det orätt. Här tillkommer det något mer i NNR är bara formell rättssäkerhet - en moralisk måttstock om man öht har att göra med en rättsstat.
        
        Måste rätten vara god? Det är skillnad mellan rätt och rättvisa
      - Dagens exempel: Mänskliga fri- och rättigheter; rätt till utbildning, sjukvård, boende. Rätt till liv i frihet utan förtryck. Yttrandefrihet, trosuppfattning osv.
- - - - 4. Jurister söker kunskap om rätten, måste försöka hitta en väg att lyckas med detta - en metod.
- - - - koppla läran till citatet i tentafrågan
        
        kritiskt pröva metodens hållbarhet
  - - - Kontrasterar uppfattningen mot någon annan uppfattning? Efter att ha gått igenom texten.
- - - - Kunskapsobjektet: kunskapens grund (väsendet, Gud). I kunskapssökandet försöker kunskapssubjektet avbilda objektet. Subjektet (förnuftet) ska alltid försöka återspegla NR, men förnuftet påverkas i sitt sökande av accidenser som i sin tur avslöjar att vår återspegling av NR inte är perfekt.
      - Vetenskaplig metod:
        
        Dualistiskt tankesätt igen. NR ansågs befinna sig i vår idévärld, som t ex. Gud, medan den PR ansågs befinna sig i vår (mänskliga) sinnevärld. Detta går att jämföra med Gudstron. Gud allsmäktig som idé men Jesus i mänsklig form nedstigen på jorden. När realiseringen av idévärlden ska ske i sinnevärlden påverkas den av accidenser. Den PR visar på så vis en grumlig bild av den verkliga NR. För att nå sanningen (kunskapen från idévärlden) krävs en metod.
        
        Skolfilosofin: (1700-tal) NRL, lära om NR
        
        Wolffs demonstrativa metod: Fördelen med en vetenskaplig metod, är att man kan utröna NR:s faktiska innehåll. Däremot är en stor nackdel att man inte vet vilka accidenser det är man ska skala bort = transcenderingsproblemet. Lösningen på ett ungefär:
        
        Induktion: syftet är att skala bort all accidenspåverkan (tids- och rumsbestämda), det som sedan återstår är det som inte är tids- och rumsbestämt, väsendet = detta är vägen till den första orubbliga grunden. Denna kan man sedan dra slutsatser ifrån efter hur verkligheten är beskaffad.
        
        Deduktion: i vårt förnuft drar vi logiska slutsatser för att härleda fram rättssatser och ett naturrättsligt system, t ex. NR till NRL.
        
        NR-principer (som kan ställa till det):
        
        rätten till liv och rätten till lex talionis (vedergällningsrätt)
        
        1 more item...
        
        Rollfördelningen:
        
        Lagstiftaren: ger uttryck för NR genom att kodifiera PR.
        
        Rättsvetenskapsmannen (t ex. Wolff): söka skala bort accidenser i PR för att nå NR, bl. a. genom den demonstrativa metoden.
        
        Domaren: Tillämpar PR (utflöde av NR) samt NR som utfyllnad som subsidiär rätt till PR. Domaren ansågs inte ha mandat att utröna naturrättsliga sanningar, fick inte ha en rättsbildande funktion.
        
        1 more item...