Please enable JavaScript.

Coggle requires JavaScript to display documents.

IF (Den anpassade skolan och dess historiska rötter som perspektiv,…

- - - - antalplatser ökade, uplevdes som kostsamma
      - skillnad på sinnesslöa barn(s.10) Försöksavdelning,förberedande undervisninsövningar,lärare skilja ut(s.16)
        
        Bildbara-får utbildning och uppfostran,sinneslöskolanstaltens/skolavdelning(s.16)
        
        Skolavdelningar olika grupper:teoretisk och praktisk undervisning. Svårt med att läsa,skriva och räkna. Låga förväntningar, små grupper(max10st) (s.18) Förslag :Barn-möjligt att delta endas i praktisk undervisning, från lätt till svår, enkelt till sammansätta, kända till okända, åskådlighetsmetodik(s.17)
        
        Obildbara-får vård, vårdhem för barn och arbetshem/asyler för vuxna
      - 1866 i Göteborg startades första"idiotskolan" av Emanuella Carlbeck( s.91Ineland), franskpedagogik ej fungerande för alla.
      - 1894-1903 undervisning i sinnesslöskolan grundas på ett förslag på läroplan,
        utgår från Rappes bok(s.12),sinnesträning och rörelseträning
        
        Ingen formell läroplan men liknade kursplan som regel följdes (s.20)
        
        1910 ett forslag till undervisningsplan ska utgår från folkskolans lp men med mindre kunskapskrav i teoretiska ämnen(s.21)
  - - - 1944 Den första lagen för sinnesslöa.Landstingen ansvarade för sinnesslöskolor. Endast bildbara fick gå i dessa särskolor.
      - rashygieniska ideologin-STERILISERING
  - - - 1968-en lag som reglerade både omsorgen och utbildning för utvecklingsstörda
  - - - 1990-Särskolan bytte huvudman, från landstinget till kommun
        1990-Ny läroplan för den obligatoriska särskolan som betonade kunskapuppdraget tydligare till skillnad från rehabiliterings uppdraget i Lsä 73
        
        1994 LSS
        
        2011 -Läroplan för grundsärskolan-en niårig obligatorisk skolform(mål,betygkriterier och skoltimar skillnad från grundskolan)
- - - - SKANDINAVISKA MODELLEN-samhälletskapar funktionshinder inom arbetsmarknaden,utbildningsystemet,den fysiska och sociala miljö,inom vård och det socialpolitiska området.(Ineland)
      - Sociala konstruktioner är en kollektiv överkommelse(diskurs)gör att vi i ett samhället förstår vad menas när vi uttalar oss om t ex funktionsnedsättning (Ineland)
        
        Det är tre viktiga diskurser för att förstår funktionshinder:-Normalitet/avvikelse,jämlighet/ojämlighet, Vi/De.(Ineland)
  - - - .
        
        Incongruence- dialektiska process uteblir. Den problematiska utvecklingen uppstår och utvecklas från ojämlikt utveckling mellan barnets biologiska utveckling (den naturliga utvecklingslinjen) och strukturen för kulturella praktiker (i institutioner, familjer, etc.) där barnet lever (den kulturella utvecklingslinjen) Boettcher, L.,2011)
        
        Progressiv divergens(" upprepande incongruence”, större och större gappet )- social och naturlig utveckling leder till social deprivation som ett samhälles svar på ett barns naturliga funktionsnedsättning. Detta påverkar i sin tur hela utvecklingsprocessen negativt och leder till uppkomsten av förseningar och brister - det vill säga till defekt utveckling. Det är barnets sociala miljö, inte den naturliga funktionsnedsättningen i sig, som modifierar ett utvecklingsförlopp och leder till bristfällig utveckling ("disontogenes").( Gindis, B. 1995.s)
        
        En dialektisk process-en ömsesidig samverkan mellan biologisk utveckling, kulturelt utvecklad redskap och praktiken genom en aktivitet tillsammans med andra elever med ledande av en vuxne i planerade omgivning.(Boettcher, L.,2011,s.10-13)
        
        Kongruens-dialektiska processer etableras, när biologiska utveckling och sociala utveckling följds/stöds av varandra i elevens utveckling
      - Underbygger miljörelativ perspektiv med begreppet:en dialektisk process, kongruens/inkongruens, primara/sekundära defet(Boettcher, L. ,2011,s.13 )
      - Defektologi -” studie av defekt"
        Vygitskij hade i fokus på att förstår utveckling hos individen med olika slags funkonsnedsättning ( Gindis, B. 1995.s.)
        
        Enligt Vygotskilj är det två psyhologiska funktioner: LÄGRE(naturliga-biologiska förutsätningar för utveckling-perception,minne, uppmarsamhet,nervsystems dynamiska egenskaper,) och HÖGRE (kulturella-apstrakt reseonemang, logick minne,språk, frivilig uppmarsamhet,planering, beslutsfatande)-de skapas genom omvandling av lägre funktioner vilket sker genom”medierad aktivitet” och ”psyhologiska vertyg”.Den individuella medvenheten formas mellan relationer med andra. Psyhologiska funtioner uppträder två gånger: först den sociala nivå (interpsyhologisk-mellan mäniskor) sedan individuell nivå (inuti ett barn-intrapsyhologisk).( Gindis, B. 1995.s)
        
        Utbildningsyftet är en "positiv differential metod"(Grindis)
        
        Att kompesera inte de primara defet/svårigheter utan att förebygga,korrigera och rehabilitera sekundära defeter med psyhologiska och pedagogiska medel som leds av en kompetens vuxen
        
        Fokus är på att identificiera den kurtullera upplysningen,starka de högre psyhologiska funktionen,kvalitet och kvantitet på komunikationen med vuxen och den sociala relationer med ett kolektiv(grupp kamrater).
        
        "Defet": -Primara(organen som har funtionsnedsättning) och Secondara(ytligare nedsättning vilket leder till hinder i social kontext)
- - - - Systemvärlden som styrs av byråkratisk, ekonomisk och politisk makt har fått ökat betydelse på livsvärldens bekostnad, vilket betyder att systemvärldens organisering följer ända i klassrummet och ner på elevnivå. Eleven måste inordna sig i strukturer som inte alltid är lämpliga på individnivå. Detta ifrågasätter barnens rätt till delaktighet. Hur ska barn vara delaktiga om de införlivas i ett system som inte alltid tar hänsyn till barnen livsvärld? Szony s.48)
      - Empowerment användas ofta för att beskriva hur individer i olika sammanhang försöker ta kontroll över sina liv och sin tillvaro. Det handlar om att funktionsnedsatta ges tillfälle att motsätta sig samhällets etikettering som utvecklingsstörda eller efterblivna och konstruera sin egen identitet. (Tideman & Svensson) Att ge eleverna med IF empowerment är betydelsefullt för att öka deras makt på sitt egete deltagande i undervisningen.
      - Enligt Thomas Marshall betyder medborgerliga rättigheterna att medborgarna har rättigheter och även skyldigheter att bidra i samhället. Tidigare har personer med IF inte hade samma rättigheter som andra medborgare för att de betraktades som obildbara (Grünewald, 2010 i Rosendhal. s.5)
      - Perspektiven hur man ser på barn med IF har skiftat mellan tider, allt från socialpolitiska medicinska och pedagogiska. Det pedagogiska perspektivet har syfte att träna barn med IF till att utvecklas och uppnå ett självständigt liv som medborgare (Rosendahl, ,S 6–7)
    - - I Artikel 24 formuleras rätten till en tillgänglig grundskoleutbildning av god kvalitet.
      - Rätten till en inkluderande utbildning ska uppfyllas på ett sätt som fullt ut överensstämmer med de allmänna principerna i artikel 3
      - artikel 27 -rätten till arbete på lika villkor som för andra
      - rätten till en tillfredsställande levnadsstandard – artikel 28.
      - den pedagogiska miljön och kommunikationen i skolan ska vara tillgänglig-artikel 9
    - - Regulativa element: i form av lagar, regler, och administrativa rutiner med formella syften.
        
        Normativa element: det som uppfattas som bra och eftersträvansvärt i en given kontext.
        
        kognitiva element: organisationer utvecklar kognitiva element innebär det att det skapas stabilitet genom att människors sätt att tänka och handla likformas.
    - - Med att gå på tvärs menas faktorer eller kategorier ses då inte som avgränsade eller stabila och i situationer och möten kan de såväl sönderdelas som gå på tvärs. Detta förhållningssätt lämnar öppet för såväl det kvinnliga i mannen, som för etnisk tillhörighet som en variabel som flyter emellan alla fastslagna fack eller för att dekonstruera följderna av och innebörderna i vad som anses vara ett funktionshinder.