Please enable JavaScript.

Coggle requires JavaScript to display documents.

IF (Föräldrars erfarenheter, Anpassad skola och dess historiska rötter,…

- - - - Anknytningsteori
        
        John Bowlby: "En trygg bas" "En säker hamn" (Lundström, s.34)
        
        Mor och fars föräldrar attityder och bemötande ( Rano.. avhandling)
        
        Mötet med omgivningen (Lundström, s.52)
        
        Donald W. Winnicott. Föräldern präglas av ett särskilt sinnestillstånd den första tiden som medför en öppenhet för barnets alla subtila behov. Han talar om "varande" och "hållande".
        (Lundström, s.34)
        
        Avlastning. Komplex situation (Lundström, s.121)
        
        Inre kamp
      - Intersubjektivitet: Upplevelsen av att barnet är en "medspelare", en upplevelse som är mycket väsentlig för det fortsatta samspelet enligt spädbarnsforskaren Stern och Trevarthen (Lundström, s36)
        
        I Samspelet växer kärleken fram.
  - - - Reaktions fas
    - - Omorienterings fas
        
        Acceptera!? (Lundström, s44
  - - - Arbetslagsledare i hemmet (Lundström, s.48)
      - Förhålla sig till syskon (Lundström, s.57)
- - - - 1870-talet iden att skapa en skola för utbildning för lärare som skulle ha kompetens för att under-
        visa inom den dåtida sinnesslöundervisningen lades på ett mer officiellt sätt fram
        
        1879-talet FSBV startade den första svenska utbildningen av sinnesslöskollärarinnor (s.9)
        
        Speciallärarutbildningen startades 1965
        
        År 1968 kom gren ett även att omfatta utbildning för att undervisa inom särskola samt att undervisa lever med rörelsehinder och synnedsättning och gav därmed så kallad sexfaldig behörighet och i samband med utvidgningen av utbildningen utökades antagning till 60 studerande varje termin (Lärarhögskolan i Malmö, u.å).(östlund)
        
        1973 kom en läroplan LSä-73
        
        En ny examensordning för specialpedagoger inrättades 2001( östlund)
  - - - 1860-1880: Sinnesslöa, blinda, döva barn testades inte
        Gjordes skillnad på bildbara/obildbara (film 1 "Från idiot från medborgare..."
        
        1860-1880-tal: Skolor för sinnesslöa startade på filantropisk och humanistisk grund
        
        1920-tal: Otillförlitliga tester (korta intelligenstester) ansågs som tillförlitliga resultat. Bidrog till att antalet sinnesslöa växte till det merdubbla under 10-20 år. Oro att antalet sinnesslöa ökade.
        
        1960-tal: Personer med lindrig IF (svagbegåvade) fick börja i särskola. De obildbara fortfarande utan undervisning.
  - - - VAR HÖR VI HEMMA? vara kvar eller tas bort
        
        1866 Emanuela Karlbäck startade föregången till Agr.
        
        Kyles film /individen har en IF, med rätt förutsättningar så är individen självständig och är inkluderad. Utan rätt förutsättningar i miljön blir individen funktionshindrad beroende på bemötandet kan funktionshindret ev. anses vara både medicinskt, miljö, etiskt, samfälliga ,sociala svårigheter och även kanske föräldrar?? /irene min tanke :black_flag: : ALLA FÄRGER
        
        Etisk dilemma? Ska Föräldrar med IF få barn?
        
        CPRD- Convention on the Rights of Persons with Disabilities, en internationell konvention som skyddar och främjar rättigheter för personer med funktionsnedsättningar
      - I Sverige, liksom i övriga Norden växte den rashygieniska ideologin allt starkare
        fram vid den här tiden.
        Utbildningen av sinnesslöa barn blev formellt ett myndighetsansvar. 1940-talets stadgades det om skolplikt för de barn som betraktades som bildbara och landstingen blev skyldiga att organisera ovh tillhandahålla vård och undervisning för dessa barn (s.22)
        Rashygieniska tankegångar - sterilisering (s.23-24)
        
        1960-tal: modernisering av anstalter - som egna samhällen. De sinnesslöa skulle nu skyddas från omvärlden. KOPPLA till etik.
      - Föräldrar skulle glömma bort sina barn och anstalten skulle ta hand om dem
        
        1880-talet fler uppfostringsanstalter/sinnesslöskolanstalter grundades såväl privata som landstinget (s.8)
    - - 1920-tal Arvsbiologi. skam att vara sjuk och svag. Samhället skulle skyddas från sinnesslöa. Oror att antalet sinnesslöa ökade (p g a felaktiga testningar) (Film 1)
      - 1950-tal: kollektivismens nedbrytning på anstalterna. Nu kunde individen få äga sina egna kläder, bestämma frisyr. I och med förändringen ökade respekten för individen, att personer med IF också har samma grundläggande behov som andra.
        
        1960-tal: skapa ett så normalt liv som möjligt. Helst växa upp hemma hos sin familj. De som bodde kvar på anstalt fick ökad frihet och olåsta dörrar. förändringen kunde upplevas gå för snabbt - svårt att acklimatisera sig i det nya.Hur involverade var de boende i beslutet om sin nya situation? KOPPLA till etik och exkludering.
- - - - intellektuell funktionsnedsättning kan förstås som ett resultat av samhälleliga hinder och barriärer. Ineland s.63./Sara
        
        Den sociala modellen är ett kluster av olika tillvägagångssätt som huvudsakligen är förankrade i sociologiska och politiska teorier. Förespråkare för den sociala modellen betonar den centrala sociala faktorer och hur de orsakar hinder för jämlikt socialt deltagande för barn och vuxna med funktionsnedsättning. Till exempel är en motorisk funktionsnedsättning inte ett funktionshinder om samhället erbjuder adekvat stöd, hjälpmedel och lagliga rättigheter för att delta i samhället. Fokus ligger på analys av vanliga utmaningar för delaktighet som är förknippade med att leva ett liv med sociala hinder, medan funktionsnedsättningen huvudsakligen betraktas som en del av ett kontinuum av biologiska skillnader som delas av oss alla (Reindal 2008 ). Därförde olika funktionsnedsättningarnas särdrag som irrelevanta s.6 bottcher.irene
        Translated with www.DeepL.com/Translator (free version)
        
        Den medicinska och den sociala modellen av funktionshinder innehåller båda viktiga delar i en bio-, psykosocial. Psykosocial förståelse av funktionshinder som är nödvändig för att fullt ut kunna stödja
        
        behoven hos små barn med funktionsnedsättningar. s.9
        
        Fokus på att samhället inte har förmåga att anpassa sig till den specifika funktionsnedsättningen./Jenny
        
        I ett samhällsvetenskapligt perspektiv fokus på hur förhållandet mellan samhället och individen och mellan individen och gruppen ser ut. Man frågar sig: Varför finns det ett behov av att sortera människor? Vad är en normal människa? Vem bestämmer det? etc. Ineland s. 66/Jenny
    - - Sociologisk forskning underbygger detta resonemang (vi och dom, hur etiketten funktionsnedsättning konstrueras, vem säger att det är en nedsättning - kan det istället vara en förmåga? Vad som skiljer sig från normen. Kritiskt granskar social forskning. Vem bestämmer vad som är normalt/avvikande? Det är en social konstruktion som skapar oss bilder av det. Vill problematisera de dikotomier som finns mellan normal/avvikande./Jenny
    - - att vara crip är att identifiera och göra motstånd mot abelism (fördomar).
        Löfgren-Mårtenson menar att cripteorin inte inkluderar personer med IF, eftersom det är svårt för denna grupp att på egen hand använda cripteorin i identitetspolitiskt syfte. Cripteorin utgår från ett aktivt handlande och autonomi, något som personer med IF kan ha svårt att realisera på grund av ett omfattande stödbehov. Dock kan den användas som teoretiskt verktyg för att studera hur funktionsmaktsordningen skapar svårigheter på olika samhälleliga arenor för personer med IF. Ineland s. 79 /Jenny
  - - - konsekvens av sjukdomar eller skador. Ineland s.63. /Sara
        
        Individens biologiska defekter i fokus. /Jenny
      - Vilken forskning underbygger detta perspektiv?
        
        Olika klassificeringssystem för diagnosticering. /Jenny
- - - - 1934: Lag om sterilisering (på tvång) annars ej lämna institutionen.
        
        1968: Omsorgslagen = det finns ej obildbara barn längre. Rätt till dagcenter och att bo hemma.
        
        1977; Socialstyrelsen rekommederade vh att knyta en första kontakt med spädbarnet redan från början. KOPPLA till inkludering
        
        1986: Lagen om rätt till gruppbostad. 1987: lagstadgat att lägenheterna ska ligga intill "vanliga" grannar. KOPPLA till inkludering. Rätt till att överklaga bristande kvalitet på gruppbostaden.
        
        TANKE: Placering av anpassade skolor sker inte sällan i separata byggnader - varför inte ha "vanliga" grannar även i skolan?
        
        1994 LSS. alla blev kommunmedborgare. KOPPLA till inkludering.
        
        "En skola för alla". Skollagens och läroplanernas tydliga direktiv (Lundström, s.79)
        
        Samarbete individen, vh, kommun, personal i olika instanser beroende på insatser.
        
        Samtidigt svårt när kommunerna tog över ansvaret - individens insatser beroende på kommunens politiska styre och ekonomi.
        
        Nya gruppboenden med egna lägenheter och gemensamma utrymmen. Tillgång till personal dygnet runt.
        Skapade nya frågor om sin frihet - vem får jag bjuda hem etc
      - Barn föddes därmed utanför äktenskap = dubbelt etiskt dilemma.
- - - - Ett samhälles kultur influerar vårt sätt att förstå IF eller vårt sätt att organisera och förmedla stöd och insatser på, vilket har stor betydelse för individens vardagsliv och möjligheter att leva ett gott liv. Ineland s. 67 /Jenny
        
        Miljörelativa modellen = skandinavisk modell av funktionshinder. Skiljer sig från medicinska och sociala - istället betonas relationen mellan individen och dennes funktionsnedsättning och det omgivande samhället. Det är alltså i mötet mellan individen och dennes egenskaper (ex. IF) och det omgivande samhället som funktionshinder uppstår. Ineland s. 71
  - - - Tre begåvningsstadier A-upplever känslor sinnesintryck/kommunicerar med ljud och kroppsspråk B- förstår sin omgivning som en helhet, har ett större tidsperspektiv, begränsad förståelse för verkligheten. C-kan läsa skriva, räkna, ADL svårigheter s.65-66 ineland/irene
    - - Den medicinska och den sociala modellen av funktionshinder innehåller båda viktiga delar i en biopsykosocial förståelse av funktionshinder som är nödvändig för att fullt ut kunna stödja behoven hos små barn med funktionsnedsättningar. Syftet med denna bok är att lösa utmaningen utmaning att kombinera centrala aspekter av båda modellerna från arvet av Vygotskijs defektologi från 1920- och 1930-talen - ett kulturhistoriskt ramverk för hur utvecklingen utvecklingen hos barn med funktionsnedsättningar kunde förstås och stödjas(Vygotskij 1993 ). Vygotskijs arbete om utveckling och utbildning av barn med mental retardation, dövhet eller fysiska handikapp (de kategorier som användes vid den tiden) bygger på hans allmänna teoretiska förståelse och begrepp om barns utveckling /irene s.9 bottcher
        
        Denna bok instämmer med dessa författare om behovet av att överskrida dikotomin mellan den medicinska och den sociala modellen, och försöker utveckla en mer interaktionell förståelse av funktionshinder genom att använda det kulturhistoriska synsättet. s.8 bottcher (irene)
        
        Syftet med följande historiska presentation är inte att skriva en grundlig historisk analys av funktionshinder, utan att vidareutveckla den kulturhistoriska dialektiska karaktären hos den psykologiska förståelse av funktionshinder. Att förstå kulturens och samhällets historia för barn med funktionsnedsättningar är också att förstå de metoder som dagens barn utvecklas tillsammans med. Många av de behandlingar och hjälpmedel som användes förr kan verka obscena eller omänskliga idag. Men vid den tidpunkt då de planerades och genomfördes var de meningsfulla i förhållande till de samtida samhälleliga attityderna och tillhörande värderingar om etiologi och utvecklingsmöjligheter hos barn med funktionsnedsättningar. Behandlingarna och attityderna hade en inverkan på livet för barn med funktionsnedsättningar, och skapade och förhindrade möjligheter inom biologisk och social utvecklingstid (irene) boothcer s.32
        
        Kulturhistoriska perspektivet betonar samverkan mellan individen och omgivningen där utvecklingen och lärandet sker genom social interaktion och deltagande i kulturella historiska sammanhang. Alltså SEPARERAR INTE individen och omgivningen/miljön. Boettcher & Dammeyer /Jenny
        
        Det är nödvändigt att studera funktionshinder som ett fenomen som har uppstått inom specifika fysiska, sociala och kulturhistoriska sammanhang.Boetcher & Dammeyer