Please enable JavaScript.

Coggle requires JavaScript to display documents.

KOGNITIONSPSYKOLOGI - Coggle Diagram

- - - - EXEMPEL
        Vi ska fatta ett beslut och göra ett val mellan två alternativ: börja studera eller börja jobba
        
        mellan handling och utfall - skattad sannolikhet för ett givet utfall, ex vad är sannolikheten att jag får sparken om jag tar jobbet
        
        skattad sannolikhet - 0.75 (fast tjänst) och 0.25 (blir sparkad)
        
        skattad sannolikhet - 0.80 (klarar utbildningen) och 0.20 (inte klarar utbildningen)
        
        göra en värdering av de olika utfallen ex: om jag börjar jobba, hur högt värderar jag att få en fast tjänst
        
        värderar fallen utifrån en skala från(-5) till (+5)
        
        Jobba (fast tjänst) = 4 (sparkas) = -3
        
        Studera (klara) = 5 (inte klara) = -5
        
        Förväntad nytta för ett utfall:
        EU=förväntad nytta
        EU (jobba - fast tjänst) = 0.75x4 = 3
        EU (jobba - sparkas) = 0.25x(-3) = -0.75
        EU (studera - klara sig) = 0.80x5 = 4
        EU (studera - inte klara sig) = 0.20x(-5) = -1
        
        Dessa är förväntade nyttovärden
        
        Vad man ska välja med hjälp av SEU-modellen:
        EU (jobba) = EU (fast tjänst) + EU (sparkad) = 3 + (-0.75) = 2.25
        EU (studera) = EU (klara sig) + EU (inte klara sig) = 4 + (-1) = 3
        Reslutat - att studera känns mer positivt (3) än att jobba (2.25) för denna person i denna situation
  - - - tillgänglighets tumregeln - jur mer tillgängligt i minnet ett objekt eller händelse är för bedömaren desto mer sannolikt upplever bedömaren att objektet eller händelsen är
        Ex: förekommer bokstaven K i engelska ord ofatre:
        (1) som förta bokstav eller
        (2) som tredje bokstav
        de flesta svarar alternativ 1 men det finns fler ord har k som tredje bokstav - man svarar så för att det är lättare att generera ord som börjar på en viss bokstav än att generera ord som har k som tredje bokstav
      - Simulerings tumregeln - ju mer kausalt (något orsakar något annat) rimligt ett händelseförlopp bedöms vara desto med sannolikt bedöms det också
        ex: vad är mest sannolikt?
        (1) att det under de närmaste 12 månaderna sker en jordbävning och att detta leder till en översvämning som leder till att 1000 personer dör eller
        (2) att det under de närmaste 12 månaderna sker en översvämning som leder till att 1000 personer dör
        de flesta tippar på scenario 1 att det är mer sannolikt - för att det innehåller fler kausala kedjor än det andra och känns mer övertygande, alltså jordbävning → översvämning → personer dör
        faktum är att ju fler detaljer och kausala kedjor desto mindre sannolikt är det att leder just alla steg, scenario två är det korrekta svaret
      - förankrings tumregeln - man utgår från ett initialt värde som man sedan förändrar för att komma fram till en slutlig bedömning MED förändringen är vanligen otillräcklig
        ex: Hälsa när man är ung
        hälsa är konstant när man är ung och tror kanske att det kommer fortsätta men hälsan kan med åldern bli abrupt inte linjär - man tänker att utvecklingen är linjär men det är den inte alltid
        ex: väder - det har varit fint hela veckan så det kommer fortsätta men sedan ändras det plötsligt
      - representativitets tumregeln - ju mer "typiskt" eller representativt ett objekt eller händelse är för en viss kategori desto mer sannolikt bedöms det att objektet eller händelsen tillhör kategorin
        Ex: vilken kastserie med en enkrona har genererats helt slumpmässigt?
        (1) kr, kl, kl, kr
        (2) kr, kr, kr, kr
        
        de flesta svarar kastserie 1 men båda är lika sannolika, man tänker att de bör komma upp lika många krona och klave
        ofta hjälper det oss att fatta korrekt beslut men inte alltid
  - - - Exempel på punkt 3:
        ex: en andra löneökning kommer inte upplevas lika starkt som den första, man blir mindre exalterad för varje löneökning (lagen om den avtagande gränsnyttan - eng: law of diminishing returns)
        Ex: förlust i län, första kommer kännas mest negativ och sedan mindre och mindre negativ ju fler förluster som sker
        
        för många gör förluster åtminstone två ggr ondare än vad vinster behagar
        Exempel ur boken s. 389:
        Gamble 1: du vinner 100kr om det blir krona och du vinner 500kr om det blir klave
        Gamble 2: du vinner 300 kr med säkerhet
        
        de flesta hade valt att vinna 300 kr med säkerhet vilket indikerar en riskaversiv attityd
        Gamble 3: du förlorar 100 kr om det blir krona och du förlorar 500 kr om det blir klave
        Gamble 4: du förlorar 300 kr med säkerhet
        
        här hade de flesta valt gamble 3
        
        när det handlar om att förlora något har personer generellt en mer risk-sökande attityd, de accepterar risken för en större förlust om en mindre förlust också är en möjlighet
      - Endowment effect (effekt av ägandet) - förlust av något känns mer än en vinst av något
        Ex från boken s. 390: I ett klassrum
        
        Hälften av studenterna får något (ex en mugg) och ska sätta ett pris på vad denna mugg är värd att säljas för
        
        Den andra hälften av studenter (köparna) ska ange ett pris som de är villiga att köpa muggen för
        
        sedan hålls en marknad i klassrummet där muggar ska bytas mellan säljare och köpare
        
        om en köpares erbjudande pris matchar eller är högre än en säljares pris ska muggen bytas för pengarna
        
        alla studenter ställs inför samma fråga, vad är muggen värd? men de två grupperna har olika perspektiv på problemet
        
        Principen om förlustaversion (förluster har en större påverkan än en vinst av samma summa) förutspår att säljarna kommer värdera muggen med ett högre pris än köparna vilket blev resultatet av testet
        
        Oftast värderar säljarna muggen dubbelt så mycket än vad köparna gör
      - Equility premium paradox (rättvise premium paradoxen)
        
        förluster känns mer, man är mer benägen att investera i säkra papper där risken för förlust är liten än att investera i osäkra papper där vinsten kan bli mer, mer rädd för förluster än tänkbara vinster
        
        Vi är mer benägna att uppmärksamma negativ information än positiv - (kopplat till FL6)
  - - - Sju regler som vi använder när vi ska fatta ett beslut:
        
        dominansregeln: om ett alternativ är bättre än övriga på åtminstone ett attribut och likvärdigt på övriga attribut så väljs det alternativet
        
        konjunktiva beslutsregeln attraktiviteten på varje beslut får ej underskrida ett kriterium som är specifikt för detta attribut. Välj det första alternativet som är acceptabelt på alla relevanta attribut
        
        disjunktiva beslutsregeln: attraktiviteten på åtminstone ett attribut hos det valda alternativet måste överskrida ett kriterium som är specifika för detta attribut
        
        lexikografiska regeln: kräver att rangordna attributen och ett beslut fattas utifrån det alternativ som är mest attraktivt på det viktigaste attributet
        
        femte beslutsregeln: val av alternativ med mest attraktivt värde på ett enskilt attribut: välj det alt som har det högsta attraktivitetvärdet på ett enskilt attribut, kräver till skillnad från reglerna 1-4 att attraktiviteten på olika attribut är jämförbara
        
        additionsregeln: kräver både jämförbarhet av attraktiviteten hos olika attribut - det är också möjligt att summera attraktivitetsvärdet som alt her på olik attribut och välj sedan det alt som har den största summan
        
        förväntade nytto-regeln: väljer det alt som har den största förväntade nyttan dvs det alt för vilket summan av produkterna av sannolikheter och nyttor blir störst
        
        EXEMPEL:
        En person ska välja mellan två bostäder, personen har i just denna situation kommit fram till att det är tre attribut som är viktiga:
        A= inköpspris
        B= hyra
        C= boyta
        
        attributen skattas på en femgradig skala för attraktivitet (1=dåligt 5= perfekt)
        Bostad 1: A=1 B=3 C=4
        Bostad 2: A=2 B=3 C=2
        
        Reglerna kopplat till exemplet:
        
        dominansregeln - ger inget utslag, ger oss inget svar
        
        konjunktiva - attraktiviteten på varje attribut ska vara lika med eller större än 2 (2=okej i skalan)
        (A > 2) (B > 2) (C > 2) utifrån detta hade bostad 2 valts
        -disjunktiva - (A > 3) (B > 3) (C > 3) - utfrån detta hade bostad 1 valts
        -lexikografiska - A (viktigast), B (mellan viktig), C (minst viktig) - utifrån detta hade bostad två valts
        -femte beslutsregeln - Det värdet som sticker ut mest (4 i bostad 1) - utifrån detta hade bostad 1 valts
        -additionsregeln - bostad 1 (1+3+4=8) bostad 2 (2+3+2=7) - utifrån detta hade bostad 1 valts
        -förväntade nytto-regeln - sannolikheten för att priset som ligger på bordet blir det slutgiltiga priset (0.50), sannolikheten för att hyran kommer bestå och inte höjas (0.75), sannolikheten att boytan stämmer överens med det som står på hemsidan om bostaden (0.90)
        
        beräkna förväntade nyttan
        Bostad 1: (0.50 - 1) + (0.75 - 3) + (0.90 - 4) ) = 6.35
        Bostad 2: (0.50 - 2) + (0.75 - 3) + (0.90 - 2) = 5.05
        
        utifrån detta hade bostad 1 valts
  - - - Detta har länge varit oroande för opinionsundersökare eftersom svaren på enkätfrågor beror på den exakta formen av frågan som ställs till respondenterna
        ex: "i vilken grad stödjer du presidentens plan?" får vanligtvis en helt annan uppskattning av stöd än motsvarande "i vilken grad motsätter du dig presidentens val?"
    - - Temporär värdeminskning:
        
        den allmänna slutsatsen är att även om människor är ganska duktiga på att agera försiktigt i planering för framtiden, kan de bästa planerna falla offer för impulsivt och irrationellt beteende när vi konfronteras med omedelbara frestelser
        
        vi har en tendens att förminska utfall som inträffar ytterligare i framtiden, och denna tendens är känd som temporär värdeminskning
        EX: försökspersonerna erbjuds två val mellan omedelbart resultat eller fördröjt resultat
        exempelvis få 150kr idag eller 150kr om sex veckor
        
        frågan om 100kr idag eller 150kr om en vecka - de flesta valde 100kr idag
        
        Frågan om samma mängd pengar men som man får efter antingen fem eller sex veckor
        100kr om 35 dagar eller 150kr om 42 dagar
        
        de flesta kommer välja 150kr om 42 dagar = dynamisk inkonsistens
      - Dynamisk inkonsistens: omvända preferenser mellan identiska utfall beroende på tid
        
        när ett resultat är omedelbart, styr ett känslomässigt system vårt beteende och leder oss att välja den omedelbart tillgängliga tillfredsställelsen
        
        men när en tillfredsställelse inte är tillgänglig omedelbart tar vårt svalare, rationella system över och vi väljer klokt
        
        dessa två system har varit svåra att testa med beteende data
- - - - Algoritmer
        
        uttömmande sökning - en strategi som genererar alla tänkbara kunskapstillstånd i problemrymden ett i taget tills dess att lösningen har hittats
        
        de metoder för att addera, subtrahera, multiplicera och dividera - de leder alltid till rätt svar som uppgifter som handlar om att finna summan, skillnaden, produkten och kvoten mellan två tal
        
        har en 100%-ig prestationsnivå - hjälper oss alltid med rätt svar med det är jobbigt eftersom det är kognitivt belastande och tar tid
      - Heuristiker (tumregler)
        
        random search - slumpmässigt väljer en operator och ser om den leder till målet och lösningen på problemet
        
        ex om tangentbordet låser sig - slår på en viss tangent för att se om den låses upp
        
        repeat-state avoidance - undviker en operation som återställer det man nyligen har gjort
        
        hill-climbing - man väljer den operation som mest reducerar skillnaden mellan det aktuella tillståndet och måltillståndet - ofta en bra strategi men ibland kan den medföra i att vi inte kan lösa om vi fastnat i denna strategi
        
        ex: höna i en inhägnad, skål med mat utanför - ska minimera avståndet där den själv befinner sig och målet (skålen) men det finns ett hinder - ibland måste man förflytta sig för att nå målet
        
        means and analysis - vi vill nå ett mål men kan inte nå det direkt, (a) delar upp det i delmål, (b) medel blir tillfälligt mål
        ex: Pettson och Findus - Pettson ska göra en pannkakstårta till Findus (målet), mjöl saknades (problem), Pettson ska cykla och köpa mjöl (delmål) cykeln (medel för att nå delmålet), cykeln hade punktering (kan inte använda medlet), Pettson lagar punkteringen (delmål) med hjälp av verktyg (medel) i boden osv...
  - - - Fenomen i samband med plötslig problemlösning:
        omstrukturering - man arbetar intensivt med ett problem utan att lyckas och plötsligt uppdagar sig ett nytt sätt att se problemet som visar att lösningen är trivial
        ex: bild på en vas med ansikten, kan se vasen men också omstrukturera och se två ansikten
        Inkubation - man har arbetat intensivt med ett problem och lagt det åt sidan under en tid och plötsligt kommer man på lösningen (utan att ha tänkt på problemet medvetet, tiden har gjort att man kommer fram till lösningen)
        experiment: fyra länkar med tre kedjor, problemet - sätta ihop länkarna till en kedja, regler (öppna en länk kostar 2 cent stänga en kostar 3 cent), sätta ihop detta så att det inte kostar mer än 15 cent - tre grupper (grupp 1: 30 min att lösa, utan avbrott) (grupp 2: 15 min, 30min paus, 15 min) (grupp 3: 15 min, 4h paus, 15 min att lösa) resultat: gr1: 55% lyckades lösa gr2: 64% gr3: 85% - om ett problem får tid att mogna ökar sannolikheten att man kommer fram till en lösning
        
        när vi presenteras för ett problem kommer man i långtidsminnet lägga in probleminformation (vad är problemet och målet) men lösningarna sker i arbetsminnet - om man tar en paus kommer det i arbetsminnet inte finnas kvar men kommer man tillbaka kommer man fortfarande minnas det som finns i LTM - arbetsminnet får börja fräscht
  - - - TVÅ TYPER AV INDUKTION:
        
        kategoribaserad generell induktion - man generaliserar från några instanser från en kategori till alla instanser av denna kategori
        
        ex: alla som tillhör kategorin svan är vita
        
        kategoribaserad specifik induktion - man generaliserar från några instanser av en kategori som har en viss egenskap till en annan enstaka instans som tillhör denna kategori
        
        ex: (får veta en kompis som har en svan som heter Nisse) ändrar slutsatsen att även Nisse tillhör kategorin svan
  - - - Kategoriska syllogismer - beskriver relationen mellan två kategorier
        Syllogism = argument med två premisser och en slutsats
        -ex: premiss 1: alla A är B, premiss 2: C är en A (c tillhör kategorin a), slutsats - C är en B
        
        ex: premiss 1: alla schackspelare är enstöringar, premiss 2: Bobby Fischer är en schackspelare, slutsats - Bobby Fischer är en enstöring
        
        Fyra grundläggande påståenden:
        Universal affirmative (UA): alla A är B
        Universal negative (UN): inga A är B
        Particular affirmative (PA): några A är B (några = minst 1 och kan inkludera alla)
        Particular negative (PN): några A är inte B
        
        relationen mellan två termer representeras ofta genom venndiagram (överlappande cirklar)
        
        Konditionala (villkors) syllogismer: beskriver hur en händelse kan vara betingad av en annan händelse
        ex: premiss 1: om P → Q, premiss 2: P har inträffat, slutsats: Q kommer inträffa
        ex: premiss 1: om X blir överfallen så har X rätt att bruka våld i självförsvar, premiss 2: X blir överfallen, slutsats: X har rätt att bruka våld i självförsvar
        Om P så Q:
        P = kallas antecendet = föregår Q
        Q = kallas konsekvent (följer efter P)
        
        Den andra premissen kan ha en av fyra fomer:
        Affirmation of the antecedent (AA): P är sann
        Denial of the antecedent (DA): P är inte sann
        Affirmation of the consequent (AC): Q är sann
        Denial of the consequent (DC): Q är inte sann
        Ex med Porschen:
        Premiss 1: om bilen är en Porsche är den pålitlig
        
        Porsche = P och "är pålitlig" = Q
        Premiss 2: Modellen Boxter är en Porsche - denna premiss affirms the antecedent (P är sann - Porsche) och slutsatsen "den är pålitligt" följer logiskt
  - - - Formfel
        
        en vanlig form av fel i kategoriska resonemang är att acceptera en slutsats som giltig om den innehåller samma kvantifierare - "några", "alla" eller "inga" - som i premisserna = atmosfäreffekten
        ex: det är lätt att se att slutsatsen "alla A är C" från premisserna 1: "alla A är B" och 2: "alla B är C"
        om man byter ut alla i detta exempel till inga
        ex: premiss 1: inga människor är bilar, premiss 2: inga bilar är läkare - slutsats
      - Innehållsfel
        
        Logiska slutsatser bör endast påverkas av premissernas struktur (det handlar inte om innehållet i en syllogism utan strukturen)
        
        ett vanligt innehållsfel är att fokusera på hur sanningsenlig eller falsk ett påstående i en syllogism är (medan man ignorerar den logiska kopplingen mellan påståenden)
        belief-bias effect
        
        tendensen att vara mer benägen att acceptera en trovärdig slutsats i en syllogism än en otrovärdig
        ex 1:
        premiss 1: Inga cigaretter är billiga
        premiss 2: några beroendeframkallande saker är billiga
        slutsats: några beroendeframkallande saker är inte cigaretter
        
        ex 2:
        Premiss 1: inga beroendeframkallande saker är billiga
        premiss 2: några cigaretter är billiga
        slutsats: några cigaretter är inte beroendeframkallande
        
        det otroliga innehållet i problemet påverkar många att göra en giltig logisk deduktion
        (tänk anta att när man läser premisser)
- - - - Utifrån dessa (förenklade) definitioner kan man komma fram till fyra komponenter som emotioner ska bestå av för att definieras som emotioner:
        
        fysiologiska förändringar och emotionella uttryck - när man stöter på en björn i skogen får man förhöjd puls (fysiologisk) och man stelnar till (emotionellt uttryck) av rädslan
        
        handlingspotential - beredskap att handla - när man möter björnen försätts man antingen i fly eller slåss (fight or flight respons)
        
        upplevelsekomponent - en upplevelse av rädsla eller skräck
        
        kognitiva komponenten - man är rädd för att man har tolkat att björnen kan utgöra en fara för ens liv eller fysiska och psykiska tillstånd
        en motsatt situation: ex en jägare som väntar på en björn blir upprymd när den ser björnen eftersom jägaren har gjort en annan tolkning av situationen
  - - - SEX GRUNDLÄGGANDE ANSIKTSUTTRYCK
        Det finns sex stycken grundläggande ansiktsuttryck som utgör varsin grundläggande emotion:
        
        ilska
        
        avsky
        
        rädsla
        
        lycka
        
        sorg
        
        förvåning
        
        varje ansiktsuttryck:
        (a) svara med en unik kombination av rörelser i ansiktsmusklerna (ex när man signalerar glädje dras mungiporna uppåt)
        (b) är medfödda
        (c) är universella
        
        UTLÖSANDE FAKTORER
        de grundläggande emotionerna föregås av en tydlig utlösande emotion
        Svårforcerat hinder = ilska
        Normbrott = avsky
        Hot = rädsla
        Måluppfyllelse = glädje/lycka
        Omöjliggjord måluppfyllelse = ledsnad/sorg
        Oväntad förändring av omständigheter = förvåning
  - - - Mood induction - förändra individens sinnestillstånd
        
        kan göra detta på olika sätt ex visa filmsekvenser (roliga eller sorgliga ex, spela musikslingor (med uppåt tempo eller neråt tempo) eller be personen att tänka på händelser i sitt liv som exempelvis lyckliga eller olyckliga händelser och på så sätt försätta personen i ett annat sinnestillstånd
      - Evocative stimuli (emotions frammanade stimuli) - försöker utlösa en emotionell respons hos individen
        ex visa en bild (en bild på en söt bebis eller en bild på ett vapen), ett ord eller ett ansiktsuttryck som är emotionellt laddade
    - - Direkta
        
        man frågar en person hur denne mår
        
        denna typ av mått har två uppenbara svagheter:
        responskonvention - alla kan inte verbalisera sina känslor
        responskonvention - i många situationer när någon frågar en hur man mår är det vedertaget att man ska svara på ett visst sätt (om man möter någon man är bekant med i korridoren i skolan och denne frågar hur man mår är det inte normalt att bryta ihop och säga hur det egentligen är utan snarare att säga "jag mår bra")
      - Indirekta
        
        mäter indirekt hur en person mår eller känner sig
        preferensmått - personen får göra ett val och valet ska återspegla hur personen känner sig ex: välja olika bilder och dessa ska återspegla, om personen fokuserar på bilder som är emotionellt kopplade till sorg kan man tänka att personen är sorgsen
        beteendemått - mäter beteende hos en person och utgår från att beteendet återspeglar hur personen känner sig ex: responstiden, personer som är deprimerade har förlängs responstid jämför med när de mår bra
        fysiologiska mått - mäter fysiologiska reaktioner och drar slutsatser av detta om hur personen känner sig (två typer av mått):
        hudkonduktansresponsen - elektroder på huden som avläser svettutsöndringen (kan handla om något obehagligt eller behagligt), om aktiveringen är hög kan man säga något om personens emotionella tillstånd
        
        reflexartad ögonblinkning - elektroder på ögonlocket som ska mäta en specifik muskel i ögonlocket, denna muskel rycker när man blir emotionell och ska indikera på detta när det registreras. Muskelryckningarna sker bara när det är något negativt (ex stressad) är man avslappnad kommer den inte rycka
  - - - emotionell inlärning genom klassisk betingning
        
        (pavlovs hundar)
        
        emotionell klassisk betingning - koppla ihop ett neutralt stimulus med ett emotionellt laddat stimulus så kan det neutrala få en emotionell laddning
        ex: köra bil i en vägkorsning, korsningen har ingen emotionell laddning men om man är med i en bilolycka i den korsningen (vilket har en negativ emotionell laddning) kan det i framtiden kännas obehagligt att köra i den korsningen = korsningen har fått en negativ emotionell laddning
        
        kan uttrycka sig på olika sätt:
        
        autonom betingning - betingning som tar sig i uttryck i fysiologiska reaktioner
        ex: om man åker i korsningen efter olyckan kommer man reagera med förhöjd puls och börja svettas
        
        evalutiv betingning - betingning som tar sig i uttryck via värderingar, preferenser och värderingar
        
        ett stimuli som förutsäger en negativ känslomässig händelse kan bedömas mer negativt
      - emotionell operant betingning
        (skinners råttor)
        
        om belöning - ökad sannolikhet för respons och dessutom får stimulus och respons en positiv värdering eller laddning
        ex: man får en läxa (stimulus) som resulterar i att man pluggar (respons) - förstärkningen (konsekvensen) blir i form av betyg eller en kommentar, om förstärkningen blir bra (belöning i form av bra betyg eller en positiv kommentar) kommer det resultera i att sannolikheten för att man pluggar ökar eller att man gillar läxor, stimulit (läxor) har fått en positiv laddning
        
        om förstärkningen blir dålig (bestraffning i form av dåligt betyg eller negativ kommentar) kommer det resultera i att sannolikheten för att man pluggar minskar och dessutom får stimulus och respons en negativ emotionell laddning
        Läxa --> dåligt betyg --> inte vilja plugga mer och börja ogilla läxa
        
        Belöning ökar dopaminet
      - emotionell inlärning genom observationer
        
        genom att observera hur andra reagerar på ett stimuli får vi tillmäta stimulit ett emotionellt värde (laddning)
        
        Experiment: apor som är uppfödda i fångenskap känner ingen rädsla för ormar medan apor som är uppfödda i det fria är rädda för ormar, när aporna i fångenskap observerar på hur aporna uppfödda i det fria reagerar på ormar så lär dem sig att reagera på ormar negativt
        ex: man följer med sin mamma till tandläkaren för första gången som barn, om man observerar att mamman blir nervös inför detta kan man själv börja tillskriva att gå till tandläkaren som något negativt och hotfullt och utveckla en rädsla för att gå till tandläkaren, samma rädsla som ens mamma har
      - emotionell inlärning genom upprepad exponering
        
        en upprepning av presentation av stimuli leder till att vi känner oss mer bekanta med stimulit och gillar det mer
        
        ex Stockholmsyndromet
        Experiment: tre typer av abstrakta mönster visas för försökspersonerna
        
        A, B, C - man presenterar dessa olika många gånger
        A 20ggr
        B 10 ggr
        C 1ggr
        
        personen får skatta hur tilltalad den blev av dessa mönster och A var mer attraktivt än B medan B var mer attraktivt än C
        
        Finns en evolutionär förklaring - saker vi gör som vi känner oss mer bekanta med gillar vi mer än att göra nya saker som vi inte är bekanta med
- - - - Exempel på chunking:
        (i sig) - 3 4 1 grupperas till 341
        (med meningsfullhet) - 1 9 9 9 grupperas till 1999 (året jag föddes) - när man grupperar något som är meningsfullt för en själv är det lättare att minnas enheterna och detta är en naturlig process
    - - Varaktighet bevis genom experiment:
        Brown-Peterson task
        
        en serie konsonanter som är grupperade tre och tre läses upp för försökspersonerna (ex KLM, GTR, WOV), men personerna ska samtidigt räkna bakifrån från 100 för att hindras att repetera dessa konsonanter, sedan kollar man på hur många av grupperingarna som personerna mindes korrekt - först med några sekunder och som sedan ökar (3 sek, 6 sek, 9 sek osv)
        
        Detta visade att ju längre tid det går desto mindre minns försökspersonerna vilket är ett bevis för att informationen som finns i KTM, om det förhindras att upprepas, försvinner ju mer tid det går
      - Tillgänglighet bevisat genom experiment:
        Sternberg
        
        försökspersonerna presenteras kort för en uppsättning av items (minnesset), försökspersonen ska lägga dessa på minnet, ledaren presenterar enstaka items och försökspersonen ska svara om enheten fanns i minnessetet (mål item) eller inte och man kollar på responstiden hos försökspersonen (försökspersonen svarar ja eller nej + responstiden registreras)
        
        Detta visade att ju större minnesset desto längre tid tar det att besvara och göra genomsökningen för försökspersonen, och i snitt tar det 40 millisekunder att komma åt en enhet. Detta bevisar att informationen i KTM går att komma åt väldigt snabbt
    - - Svagheter hos modellen (som bidrog till övergången från denna modell till en annan):
        
        informationsöverföringen behöver inte vara sekventiell som denna modell hävdar - (information behöver passera korttidsminnet innan det kan komma till långtidsminnet) detta är bevisat inte stämmer när man kollar på patienter som skadat korttidsminnet men ändå kan lagra ny information i långtidsminnet
        
        vi har troligen inte endast en enhet för korttidsförvaring av minnen utan snarare flera
        
        Experiment Baddley och Hitch:
        
        försökspersonen ska minnas en serie siffror (6-8 st), och samtidigt belasta korttidsminnet genom att presentera två bokstäver visuellt och samtidigt få höra ett påstående om bokstäverna, de ska avgöra om påståendet är sant eller falskt
        
        de hävdar att om vi bara har en enhet skulle de flesta försökspersonerna misslyckas med uppgiften men de fann att de flesta lyckas bra med uppgiften - slutsaten är att vi har flera separarta enheter som förvarar information under en kort tid
  - - - Fonologiska loopen:
        Består av två funktioner:
        
        Artikulär upprepning - informationen artikuleras med en "inre röst" (tyst tal)
        
        Fonologiska förvaringen - när informationen repeterats av den inre rösten kan informationen lyssnas in igen av ett "inre öra" och bibehållas i den fonologiska förvaringen
        Exempel på fonologiska loopen:
        Man hör ett telefonnummer men har inte möjlighet att anteckna det
        
        först artikulerar man numret med den inre rösten (artikulär upprepning)
        
        sedan lyssnar man av det man uttalat med det inre örat (fonologiska förvaringen)
        
        man upprepar och lyssnar av för att minnas när man sedan ska anteckna ner numret
        
        Studier och experiment kopplade till fonologiska loopen och dess fynd:
        Resultat (1): visat att såväl fonologiska som artikulära faktorer påverkar hur effektivt vi handskas med information i arbetsminnet
        Resultat (2): visat att om den fonologiska loopen inte kan användas så kan det visuella ritblocket rycka in och utföra uppgiften och då har inte ordlängd eller ordlikhet ingen effekt på minnesförmågan
        Resultat (3): har visat att fonologisk förvaring (som påverkas av fonologisk likhet/olikhet) och artikulär upprepning (som påverkas av ordlängd) är två relativt oberoende funktioner
        
        Dual task interference (kopplat till resultat 2.)
        
        presenterar visuellt ett antal ord som de ska minnas men samtidigt ska de prata högt med syftet att det ska påverka den fonologiska loopen (inte behålla informationen) den fonologiska loopen har slagits ut och personen behåller informationen visuellt - ger stöd för att man kan behålla info på olika sätt antingen fonologiskt eller visuellt
        
        Experiment kopplat till resultat 3
        
        försökspersonen ska minnas en lista med fem ord, men ordlängd (som påverkar artikulär bearbetning) och ordlikhet (påverkar fonologisk förvaring) varierade, vissa ord lät lika andra lät olika, vissa var långa vissa var korta - sammanfattning: fonologiskt olika ord minns man bättre än lika, korta ord minns man bättre än långa ord (artikulära), det som påvisar att de är oberoende av varandra: skillnaden mellan fonologiskt olika ord och lika - de är inte beroende av om orden är korta eller långa
        
        Den fonologiska-likhetseffekten:
        
        när enheter (ex ord) som ska läggas på minnet för att sedan återges i en följd är för lika varandra så är återgivningen sämre eftersom om de är för lika är det lätt att blanda ihop dem, det är enklare med fonologiskt olika enheter
        
        ex: minnas denna serie D B C T P G - (lika varandra - lättare att glömma) kontra denna serie K F U I R Q (inte lika - lättare att minnas)
        
        Ordlängdseffekten:
        
        återgivningen för långa enheter som tar längre tid att uttala blir sämre än för korta enheter
        
        ex: ex iran, kuba, malta, tchad, ungern (korta, upprepa serien utan att tappa ord, enklare att artikulera) ex tjeckoslovakien, indonesien, makedonien, afghanistan (långa, lättare att tappa ord, svårare att artikulera)
        
        ex: om ordet innehåller en kort eller lång vokal (kort: klubba, kloster, biskop, (lättare)) (lång: nysa, följsam, psykos, (svårare))
      - Visuell-spatiala ritblocket:
        Kan ses som ett "inre öga" vars uppgift är att skapa, granska och orientera sig genom mentala bilder
        Består av två funktioner:
        
        Visuell enhet - som bearbetar visuell information (bilder, former, färger, detaljer)
        
        Spatial enhet - bearbetar spatial information (rumslig information) - beskriver rumsliga relationer ex stolens läge
        
        Studier som ger stöd för att det visuell-spatiala ritblocket existerar och att fonologiska loopen och visuell-spatiala ritblocket är två separata saker:
        
        dual-task coordination - utföra två olika uppgifter som kräver förvaring i arbetsminnet, en visuell och en som har med den fonologiska loopen att göra
        
        Experiment: försökspersoner får snabbt se bokstaven F och ska skapa sig en mental bild av den och dessutom ska dem förflytta sig längst bokstavens konturer, dessutom medan de gör förflyttningen ska de, när de befinner sig i ett hörn som ligger på toppen av bokstaven, ska de svara ja och nej när de inte gör det. Två betingelser (1). skapar en mental bild och besvarar frågan verbalt (2). gör representationen visuellt men de ska avge svaret visuellt (svara genom att titta på en skärm där svaren ja och nej syns och de får peka på det) hypotesen vara att interferensen (störningen) blir större när både representationen är visuell och svaret är visuellt (måste bryta den mentala bilden för att kolla på en annan bild) än om representationen är visuell och svaret är verbalt
        
        Koppling till verkligheten: (spatial upprepning = mental representation, process att mentalt gå igenom spatiala positioner för att ha dem tillgängliga i syfte att göra något) ex: åka slalom, man har kollat banan och fått den representerad så man har en tillgänglig bild av banan innan - här använder man det visuell-spatiala ritblocket
      - Centrala exekutiven:
        Övervaka och bearbeta information som finns i minnesbuffrarna och använda sig av detta
        
        Bestämmer både hur vi förbrukar kognitiva resurser och hur vi undertrycker irrelevant information som skulle förbruka dessa resurser
        
        Det är den centrala exekutiven som gör jobbet i arbetsminnet
        Funktioner
        
        Bestämmer om informationen överhuvudtaget ska lagras i minnesbuffrarna
        
        Bestämmer vart informationen ska lagras, dvs i vilken buffer
        
        Koordinerar och integrerar informationen mellan de två buffrarna
        
        granskar och bearbetar informationen som finns i de två buffrarna, bearbetar informationen i dessa SAMT övervakar och fördelar uppmärksamhet
      - Den episodiska buffern (en tredje buffer tillagd senare)
        
        en reservbuffert eller hjälplager när de andra buffrarna är överfulla eller inte kan användas
        
        en reserv åt den centrala exekutiven där information som verbal och spatial kan integreras inom arbetsminnet
        
        är dessutom en plats för lagring av korttidsminnen av komplex information såsom tillfälligt förlängda händelser eller episoder (därav namnet episodiska)
        
        Använder sig av en meningsbaserad kod
        
        Meningsbaserad kod= (Miller) Det är lättare att komma ihåg något när det har en mening eller är logiskt
        
        ex 1: "The professor tried to explain a difficult cognitive psychology concept to the students, but was not completely successful." (lätt att komma ihåg eftersom det är en logisk mening)
        
        ex 2: "Explain not but successful difficult a psychology the was to concept completely students cognitive to professor the tried." (svårt att komma ihåg eftersom hela meningen är ologisk och inte har en mening)
  - - - Mer om dopaminnivån:
        
        dopamin kan hjälpa till att förstärka starka signaler och dämpa svaga, en sådan mekanism kan vara väldigt användbar i arbetsminnet om vi antar att målrelevant information bär på en starkare signal än bakgrundsljudet av störningar
        
        anatomin av dopaminsystemet är att dopamindproducerande celler har en stark koppling till den prefrontala kortexen = den delen av hjärnan som kan vara viktigast när det kommer till att skydda bevarad information från distraktion
        
        det finns några indikationer på att dopaminnivåer och aktivitet är högst varierande, både över tid hos en individ och över populationen.
- - - - Bottom-up bearbetning: visar linjer och definierade regioner
      - Top-down bearbetning: om man leker med bilden mentalt och tänker på vad regionerna kan betyda kan man känna ett top-down bidrag...
        Denna bild kan innebära en björn som klättrar upp på andra sidan ett träd
        
        detta är beroende av top-down kunskap - ens kunskap om hur ett träd ser ut och hur en björns tassar ser ut och ens kunskap om hur björnar klättrar upp för träd
        
        denna typ av kunskap organiserar inte bara vad man ser utan kan även nyansera de processer som skapade representationerna av linjerna och regionerna
- - - - Episodiska minnet:
        
        minnet av händelser i vårt personliga förflutna
        
        information som är personligt relaterat, kontextrelaterad, tidsbestämd och platsbestämd
        
        ex: Vad gjorde du förra sommaren?
      - Semantiska minnet:
        
        våra generella kunskaper om saker i världen och dess mening
        
        information som kan betraktas som kunskaper och fakta
        
        ex: Paris är Frankrikes huvudstad
    - - Procedurellt minne:
        
        information om färdigheter (ex hur gör jag när jag cyklar eller vanor)
      - Associativt minne:
        
        information som man fått via klassisk betingning eller via operant betingning och emotionella reaktioner (ex rädslor)
      - Priming minne:
        
        tidigare erfarenheter av vissa stimuli som påverkar på ett omedvetet sätt (dessa eller liknande stimuli) (ex utsättas av en reklam som påverkar oss längre fram)
      - Icke-associativt minne:
        
        habituering (vänjer sig vid något och lägger det på minnet) och sensibilisering (man får en ökad känslighet för något ex skrämd av en smäll blir man i framtiden mer känslig för detta)
  - - - Uppmärksamhet
        
        om vi inte är uppmärksamma ex om vi blir distraherade vid inkodningen, blir inkodningen svagare och det blir svårare att försöka minnas senare
        
        Experiment som visat på detta: två grupper av försökspersoner som ska minnas 15 st ord under olika omständigheter. Första gruppen var full-attention och fick ingen annan uppgift än att försöka minnas orden. Andra gruppen var divided-attention och skulle under tiden orden presenterades övervaka en symbol på en datorskärm och trycka på en av fyra knappar när platsen ändrades
        
        Försökspersonerna mindes i snitt 9 av de 15 orden när inkodningen skedde under full uppmärksamhet och i snitt 5 ord när inkodningen skedde samtidigt som en annan uppgift
      - Elaborering
        
        innebär bla att tolka information, knyter an den till tidigare kunskaper och på så sätt generera ytterligare information (det avgörande för inkodningen är inte intentionen i sig utan graden av elaborering)
        
        oavsiktlig inlärning behöver inte automatiskt vara sämre än avsiktlig inlärning (ex har för avsikt att lära sig engelska eller data systemvetenskap, kan gå en kurs i engelska eller kurs i data systemvetenskap, men man kanske också har ägnat sig åt dataspel där fokuset inte har varit att lära sig engelska eller datasystem men man lär sig det oavsiktligt) s. 214
      - Generering
        
        det är lättare att komma ihåg information som man hämtar eller genererar (ex när man studerar såsom via flashcards) än information som man bara får och försöker minnas
        
        vi minns en uppgift bättre om vi, vid inkodningen, övar oss på att hämta informationen ur minnet, aktiv inlärning (learning by doing) är bättre än passiv inlärning
      - Utspridning
        
        mängdinlärning = gå igenom en och samma sak om och om igen
        
        fördelad inlärning = gå igenom flera saker en gång och sedan gå igenom dem igen
        Fördelad inlärning är bättre
        utspridningeffekt = vi kodar in en uppgift bättre om vi sprider ut inkodningen över tid
        
        när man gör mängdinlärning är det svårt att fokusera helt på allt innehåll till skillnad från fördelad inlärning
    - - Viktiga begrepp:
        
        sammanknytning - episodiska minnen består av olika aspekter som knyts samman (ex: barndomsminnen innehåller flera aspekter som vävs samman till ett minne såsom dofter och smaker)
        
        Ledtrådar för framplockning - något som används för att hämta upp minnen, när ledtrådar inte är tillgängliga eller inte används kommer det vara svårare att minnas något. Många fall av glömska inträffar inte för att den sökta informationen har förlorats från minnet utan för att ledtrådarna som används för att hämta upp minnet är ineffektiva
        
        hämtningar av minnen är beroende av ledtrådar, ledtrådarna kan komma från den yttre omvärlden eller från individens inre
        
        kontextberoende effekt - hämtning är lättare när den fysiska omgivningen vid hämtningen matchar den fysiska omgivningen man befann sig i under inkodningen
        
        tillståndsberoende effekt - hämtning är lättare när ens inre tillstånd vid hämtning matchar ens inre tillstånd vid inkodningen
        
        mönsterkomplettering - när en hämtningsledtråd motsvarar den del av den kodade informationen som finns i den lagrade representationen kan andra drag bundna till representationen hämtas
      - Återgivning och igenkänning:
        återgivning: handlar om att både själv generera tänkbara alternativ och att känna igen svaret bland dessa
        
        fri återgivning: generera alla tänkbara alternativ utan ledtråd och avgöra vilket alternativ man är ute efter
        ex: Vem var president i USA före Ronald Reagan? fritt att plocka fram alla och välja rätt alternativ (fri återgivning)
        
        styrd återgivning: får en ledtråd, dessa alternativ finns och vilket är vi ute efter
        ex: vem var president och gillade jordnötter - får en ledtråd som kanske gör det lättare att plocka fram det rätta alternativet (styrd återgivning)
        igenkänning: handlar bara om att känna igen det rätta svaret
        presentera alla alternativ och personen ska känna igen det rätta alternativet
        Ex: var Jimmy Carter president i USA före Ronald Reagan? denna fråga handlar om igenkänning
        Igenkänning är lättare än återgivning eftersom man får mest information genom det
      - MINNESFEL som kan uppstå när vi ska hämta information från långitdsminnet
        
        Snedvridning (bias):
        
        Föreställningsbias (systematisk) - våra föreställningar påverkar på ett omedvetet sätt minnet så att det blir mer konsistent med våra föreställningar - våra föreställningar påverkar hur vi minns
        ex: personer frågades år 1973 om deras inställning till att göra marijuana lagligt, samma personer frågades om sin nuvarande inställning år 1982 och skulle försöka minnas sina svar från 1973, resultatet blev att minnet de hade om sitt svar 1973 var mer lika sina svar 1982 än de faktiska svaren de gav 1973
        
        konsistens bias - den ofta felaktiga tron att ens attityder är stabila över tid (man tror att de attityder som man har idag också måste vara de som man hade förr)
        
        Felattribution:
        
        felaktig återgivning och igenkänning som inträffar när ett nytt stimuli är preceptuellt eller semantiskt likt ett stimuli som man stött på tidigare - man blandar ihop något med något man sett eller föreställt
        
        man kan ha tänkt något utan att ha sett det men tror då att man har sett det för att det blandas ihop
        
        Suggestion:
        
        falska minne kan inplanteras vid hämtningen genom att falsk eller missledande information introduceras via ledande frågor
        
        felinformationseffekten: man minns saker i linje med, eller så som de framställs av, den falska informationen
        förklaringar till felinformationseffekten:
        
        den falska informationen skriver över den informationen som inkodades under händelsen (det originella minnet)
        
        felattributionseffekten - man har kodat in det korrekta och felaktiga informationen och vid återhämtningen är det svårt att avgöra vilken av dessa man faktiskt upplevt
        
        vi minns inte alltid alla detaljer och därför är vi benägna att acceptera felaktig information, minns man inte kommer man troligtvis acceptera den felaktiga informationen som riktig även om den inte är det
  - - - Retroaktiv interferens: ny inlärd information stör och resulterar i att inte kunna minnas tidigare inlärd information
      - Proaktiv interferens: tidigare inlärd information kan störa ny inlärd information och resulterar i att inte kunna minnas den nya inlärda informationen
- - - - Två centrala begrepp inom informationsbearbetning:
        
        representation - två egenskaper (1) format - hur informationen förmedlas eller representeras, (2) innehåll - vilken mening representationen förmedlar
        
        bearbetning - kan ses som en transformering av informationen
    - - Perfiera nervsystemet = somatiska och autonoma
        
        Somatiska = frivilliga rörelser i kroppen, muskler
        
        Autonoma = inte frivilligt, ex körtlar
        
        är också uppdelat i två delar; sympatiska och parasympatiska nervsystemet
        
        sympatiska = aktiverar systemet eller kroppen
        
        parasympatiska = lugnar ner systemet eller kroppen
      - Centrala nervsystemet = ryggmärgen och hjärnan
        
        Ryggmärgen = skickar motoriska och sensoriska impulser
        
        HJÄRNAN
        
        Indelning 1:
        
        två hjärnhalvor
        
        vänstra specialiserad på språk
        
        högra specialiserad på spatial (rumslig)
        
        hjärnhalvorna är förbundna genom hjärnbarken
        
        Indelning 2:
        
        Cerebral cortex = hjärnbarken (ansvarar för högre kognitiva funktioner ex minne, beslutsfattande, planering)
        
        Sub cortex - grundläggande överlevnadsfunktioner (andning, emotioner)
        
        Olika lober:
        Cerebral cortex:
        
        nackloben (visuell bearbetning)
        
        tinningloben (hörselbearbetning)
        
        hjässloben (sensorisk bearbetning)
        
        pannloben (motorik och planering)
        Subcortex delar:
        
        Neuronen (nervcellen)
        
        nervcellerna är hjärnans fundamentala byggstenar
        
        består av en cellkropp med en cellkärna
        
        cellkroppen är täckt av ett cellmembran
        
        viktigaste delarna av nervcellen är dendriter, axon och cellkroppen
        
        dendriter = tar emot impulser från andra nervceller
        
        axon = överför impulser till andra nervceller
        Synaps = kopplingen mellan nervceller, mellanrummet mellan nervceller kallas det synaptiska gapet
        
        nervceller påverkar varandra genom att frigöra specifika neurotransmittorer från toppen av axonen via små strukturer som kallas terminalknappar
        
        neurotransmittorer passerar det synaptiska gapet och flyttar sig från axonen på en nervcell till dendriterna hos en annan
  - - - Dissociativa resultat:
        
        är när en aktivitet eller en variabel (X) påverkar prestationen på uppgift (A) men inte prestationen på en annan uppgift (B)
        Exempel:
        vi har blockerat en viss del av hjärnan (X) och så tittar vi på hur det påverkar prestationen på A och B (A= verbal förmåga) (B = matematisk förmåga) om X påverkar A men inte B kan man dra slutsatsen att X har med verbal bearbetning men inte matematisk förmåga att göra
      - Dubbel-dissociativa resultat:
        
        är när en aktivitet eller en variabel (X) påverkar prestationen på en uppgift (A) men inte prestationen på en annan uppgift (B) OCH en annan aktivitet eller variabel (Y) påverkar prestationen på uppgift (B) men inte på prestationen på uppgift (A)
        Exempel:
        samma som innan men om vi istället blockerar ett annat område i hjärnan (Y) så påverkar det (B = den matematiska förmågan) men inte (A = den verbala) man kan dra slutsatsen att Y har att göra med logisk förmåga och inte verbal förmåga
    - - Noggrannhetsmått:
        
        antal korrekta eller felaktiga svar ex: minnestest, observerar hur många man minns och kan utifrån detta dra en slutsats om personens minne
        Responstidsmått:
        
        tiden det tar för en individ att generera en respons ex: utsätta person för olika stimuli och mäta hur lång tid det tar för individen att generera en respons och utifrån detta uttala sig om personen mentala tillstånd (ex deprimerad tar längre tid)
        Bedömningsmått:
        
        ex fatta beslut om något och ange hur säker man är på att man fattat rätt beslut
        Protokoll:
        tar upp eller noterar verbal beskrivning ex: ber en person lösa ett problem och under tiden ska den tänka högt vilket spelas in för att se hur personen kommit fram till lösningen på problemet, hur personen resonerar
      - Två centrala problem med beteendemässiga mått:
        
        tak eller golv effekten - ex: man utsatt för ett test, takeffekt uppstår när resultatet slår taket (alla på en tenta får maximalt resultat, då är tentan för enkel, problemet med detta är att man genom test ska se hur personer varierar i kunskap). Golveffekt uppstår när alla får dåliga resultat (då är tentan för svår)
        
        snabbhet, noggrannhet och trade off - ex: en avvägning mellan att genomföra ett test snabbt eller noggrant ex intelligenstest som sker under tidspress
    - - EEG (elektroencefalografi)
        
        ERP (event-related potentials)
        
        PET (positronemissionstomografi)
        
        fMRI (funktionell magnetresonanstomografi)
      - Två centrala problem med dessa mått:
        
        spatial upplösning - hur exakt kan man se vilken del som har aktiverats när man utsätts för något stimuli, gäller främst EEG och ERP
        
        temporal upplösning (tid) - hur fort efteråt kan man avregistrera att något område aktiveras, gäller PET och fMRI
    - - Neuropsykologiska studier av patienter med hjärnskador - (ex stroke, alzheimer, till följd av droger eller gifter, fysisk trauma) hur en skada i en specifik del av hjärnan orsakar problem med specifika beteenden
        TMS - undersöka hur en tillfällig blockering i hjärnan orsakar ett visst specifikt beteende
        Droger - droger som påverkar vissa neurotransmittorer och i sin tur hur dessa främjar eller hämmar ett visst beteende
        
        Centrala problem med dessa mått:
        Neuropsykologiska studier av patienter med hjärnskador
        
        svårt att avgränsa, en hjärnskada påverkar vanligtvis många delar av hjärnan och andra förbindelser i hjärnan - därav svårt att avgör om skada på denna del är orsaken till problemet (ex språket)
        
        hjärnan har en tendens att överkompensera - en annan del kan ta över den skadade delen
        TMS
        
        svårt att avgränsa - avgränsa ett visst specifikt ställe men kan inte garantera att blockeringen påverkar just den delen
        
        man kan bara blockera delar av hjärnbarken och inte subcortiska delarna som ligger under
        Droger
        
        svårt att avgränsa att en viss drog påverkat just en specifik del av hjärnan
        
        tidsfaktor - om testet med en drog görs för tidigt så har inte effekten hunnit kicka in eller om det gått för lång tid kan effekten av drogen ha hunnit avtagit
- - - - Fyra typer av representationsfomer:
        
        Bild: bilder är en sinnesspecifik representation, en bild har tre viktifa element som avgör representationens innehåll:
        
        (viktigt) - det spatial-temporala fönstret (har med tid och rum att göra) - den delen av verkligheten som uppmärksammas och representeras vid en viss tidpunkt
        
        förvaringsenhet - enheter som är ljuskänsliga (celler i ögon och hjärnan som noterar ljuskänslighet)
        
        lagrad information - ljusintensiteten i varje enhet
        
        vi kan representera verkligheten i form av en mental bild (tåran i exemplet)
        ex: hur många fönster finns det i ditt föräldrahem? man har skapat sig en mental bild och i huvudet går man runt och räknar och tänker på hur många fönster det finns för att besvara frågan
        
        Kännemärken - kännemärken är en sinnesspecifik representation, representationen utgörs av en konstellation av neuroner - vi kan representera med hjälp av vilka egenskaper eller kännemärken objektet har
        
        mönster-upptäckar neuroner: en del av neuronerna uppmärksammar olika kännetecken (ex storlek, färg och rörelsemönster)
        
        konjunktionsneuroner - sätter ihop olika kännemärken till en meningsfull enhet
        ex: groda i boken som ser en fluga - grodan upptäcker med neuronen olika egenskaper och de sätts ihop till en meningsfull enhet (vi kan representera något med hjälp av objektets kännemärken)
        
        Amodala symboler - en icke-sinnesspecifik representation, görs av abstrakta symboler, inte ord men ord kan användas för att representera dessa symboler
        Tre varianter att representera verkligheten med hjälp av amodala symboler:
        
        ramar - beskiver objekt genom algebraiska uttryck - ex bild med ett bord med en tårta och presenter på - presenterna ligger till vänster om tårtan, presenterna och tårtan ligger på bordet
        
        semantiska nätverk - genom ett diagram ex vi har ett bord och på det har vi presenterna och tårtan, presenterna ligger till vänster om tårtan
        
        egenskapslistor - vi ser en kaka och noterar vilka egenskaper som utgör objektet, kakan har olika lager, kristyr, den är söt, den har ljus på sig
        
        Statistiska mönster - i neurala nätverk: representationen av ett objekt gör med hjälp av ett neuralt nätverk i form av statistisk mönster (talserie ned nollor och ettor)
        
        statistiska mönster kan representera kakan - när vi ser något ser vi inte alltid hela objektet, det är olika beroende på vilken vinkel vi ser det i
  - - - EX: kategorin objekt - levande ting och artefakter
        levande ting - ex däggdjur och fiskar
        artefakter - ex verktyg, fordon, kläder
        
        fiskar - aborre, gädda
        
        verktyg - hammare, såg
      - KATEGORIN HUNDAR
        
        Kategorin över hundar: övre nivån (högre abstraktionsnivå) - däggdjur
        
        Hundar: mellan nivån
        
        Kategorin under hundar: lägre nivån (lägre abstraktionsnivå) - olika typer av hundar ex fågelhundar som man använder för att jaga fåglar
        
        Vad är den grundläggande nivån i en kategoritaxonomi?
        
        lingvister hävdar att mellan-nivån är grundläggande - ju oftare ett ord används desto kortare blir det Zipf's law (hundar är kortare än däggdjur och fågelhundar)
        
        psykologer hävdar att mellan-nivån är den grundläggande - barn lär sig kategorier som ligger på mellan-nivån innan de lär sig högre eller lägre nivåer (lär sig först hund och inte däggdjur eller fågelhund)
        
        individuella skillnader förekommer på vilka ord man använder - har man lite kunskap om något tenderar man att använda ord med högre abstraktionsnivå och ju mer kunskap man får inom ett ämne blir det lätt och meningsfullt att använda ett ord på en lägre nivå
        ex: någon med lite kunskap om schack tror att två personer som spelar schack bara ägnar sig åt ett spel medan en person med mer kunskap vet att det just är schack de spelar
    - - Vilken funktion fyller kategorisering:
        
        möjliggör bla att dra slutsatser - när vi kategoriserar möjliggör det för oss att dra olika slutsatser ex en muss ska vara ihålig, ska ha ett öra (oftast), den är rund osv - utifrån detta kan man dra en slutsats om något objekt är en mugg eller inte
    - - Exemplar (enskilda objekt)
        
        som är lika prototypen kallas typiska
        
        som är väldigt olika prototypen kallas atypiska
        ex: en typisk fågel i Sverige kan vara skata medan en atypisk fågel i Sverige kan vara en struts
        
        Det är inte antingen typiskt eller atypiskt (ett objekt kan vara mer eller mindre likt prototypen)
        
        graden av likhet mellan prototyp och objekt kallas typkalitetsgradient
        
        Ett objekt måste gå över en viss gräns i likhet för att anses ingå i kategorin ex sportbil, om en bil delar tillräckligt många egenskaper med en sportbil kommer den klassas som en sportbil också
- - - - För normala personer är denna kostnaden ungefär densamma oavsett om målet visas på höger eller vänster sida
        För personer med spatial försummelse (skada på en hjärnhalva) visar ett väldigt annorlunda mönster
- - - - Sternberg experimentet
      - Tre förklaringar om hur sekvensering går till
        
        På basis av direkta associationer - lägger på minnet förbindelser som råder med närliggande items - ju längre ifrån två items ligger varandra desto längre tid ska det ta för en person att avgöra om ett item förekommer före ett annat item (ex: J G X R L B) - G L borde ta längre tid än G R
        
        På basis av tags/märkning - förutom att lägga items på minnet så taggar man varje med ett nummer som avger vart itemet kommer i serien (ex J (är 1) G (2) X (3) R (4) L (5) och B (6)) - med detta sätt att representera orderinformation finns det ingen anledning för tiden att bestämma om ordningen på itemsen ska bero på avståndet mellan de två itemsen.
        
        På basis av bekanthet - hur tydligt man ser enheterna eller hur otydliga de blir - (J G X R L B) de första bokstäverna är suddiga och ju närmre slutet desto tydligare blir dem = ju senare i en serie ett item presenteras desto med bekant känns det. Ju längre ifrån varandra två items ligger varandra i en serie desto kortare tis ska det ta att säga vilket item som förekommer före ett annat - de första man hör fades out
        
        Experiment som används för att ge stöd för bekanhetsförklaringen:
        
        Personen får göra två typer av uppgifter, item task och order task
        
        item task - presenterar en serie bokstäver snabbt som personen ska lägga på minnet, ordningen är oviktig, sedan är det en kort fördröjning, sedan presenteras två bokstäver (som var identiska ex t och t) och personen ska svara om bokstaven förekommer i minnessetet
        
        order task - presenterar en serie bokstäver snabbt, personen ska minnas ordningen, efter en kort fördröjning presenteras TVÅ bokstäver (som inte var identiska ex P och T, de behöver inte nödvändigtvis ligga intill varandra i minnessetet och personen ska svara på om bokstäverna presenteras i samma ordning som i minnessetet (ex D H P L T - och frågan är P och T)
        
        Positive probe = bokstäverna har legat i samma ordning men inte nödvändigtvis bredvid varandra
        
        Negative probe = bokstäverna har legar i omvänd ordning
        
        Responstiden för bokstäverna som ligger i samma ordning (positive probe) är snabbare ön för bokstäverna som ligger i omvänd ordning (negative probe)
        
        Ju större avstånd det är mellan bokstäverna desto snabbare kan man minnas om de låg i en viss ordning eller inte, ligger de för nära varandra är det inte lika tydligt
    - - Stroop-test - färgnamn skrivna med olika färger, namnge färgen ordet är skrivet i och ignorera färgnamnet
        
        kompatibla ord och inkompatibla ord
        
        Att namnge kompatibla ord är en automatisk respons (en respons som inte kräver intention och kräver lite kognitiv ansträngning ex ordet blå skriven i blå färg)
        
        Att namnge inkompatibla ord är en icke-automatisk respons eller en kontrollerad respons (en respons som kräver medveten intention, extra exekutiv uppmärksamhet och kräver extra kognitiv ansträngning, därför tar det längre tid att namnge dessa, ex: ordet blå skrivet i grått)
      - COHENS NEURALA NÄTVERKSMODELL - beskriver och förklarar det som sker i situationer när en icke-automatisk process ska få företräde före en automatisk process
        
        Den ofullständiga modellen: - med ex stroop test
        
        informationen flödar endast i en riktning uppåt
        
        Tre lager/kamrar - input layer, hidden layer och respons layer
        
        Noder - kan vara mer eller mindre aktiva
        
        Bottenlagret är input layer, där både färg och ord informationen inkodas, härifrån flödar informationen till hidden layer: färginformationen flödar till de motsvarande färgnoderna och ordinformationen flödar till de motsvarande ordnoderna. Det översta lagret är respons layer, både färg- och ordinformationen flödar från hidden layer till motsvarande nodar i respons layer
        
        Antagligen är kopplingarna mellan ordnoderna i det dolda lagret (och deras motsvarande svarsnoder) starkare än de jämförbara kopplingarna mellan färgnoderna (och deras motsvarande svarsnoder) - detta illusterar genom att vissa linjer är starkare vilket innebär att de har starkare påverkan
        
        Linjer med pilspetsar indikerar att dessa är aktiverande och aktiverar mottagar noden
        
        Linjer som avslutas med en punkt hämmar
        
        Input layer - färgen noteras (om det är blått) och noterar ordet (om det står blått med bokstäver)
        
        Informationen i input layer påverkar i sin tur noden i hidden layer
        
        Informationen som finns i hidden layer påverkar i sin tur noden i respons layer så man förbereder sig att säga antingen blått eller grått
        
        Att läsa ordet (automatiska responsen) är starkare än att kolla på färgen på ordet (icke-automatiska responsen) som är svagare eftersom det kräver mer uppmärksamhet
        
        Vid inkompatibla ord så är den automatiska responsen starkare än den icke-automatiska - personer som inte har skador på PFC har svårt att namnge de inkompatibla orden
        
        Den fullständiga modellen - det som saknas i den ofullständiga och som lagts till:
        
        Det saknas två komponenter:
        
        en komponent som styr den exekutiva uppmärskamhet = attention controller
        
        en komponent som kontrollerar konflikter i vilken respons som ska avges = conflict monitor
        
        attention controller - har information om vad målet med beteendet är och kan öka aktiveringen i hidden layer
        
        som exempel i stroop-test: attention controller indikerar målet "att svara på basis av bläckfärg" och ökar aktiveringen hos alla färgnoder i hidden layer så att deras koppling till färgnoderna i respons layer är starkare än kopplingarna mellan ordnodarna och deras motsvarande responsnodar
        
        conflict monitor - upptäcker graden av kognitiv konflikt mellan automatiska och icke-automatiska responsen och säger till attention controller att öka aktiveringen i en viss nod så att målet kan uppnås (så att man säger färgen på bläcket och inte själva ordet)
        
        hos kompatibla ord finns ingen konflikt
        
        hos inkompatibla ord finns en konflikt vilket kommer kräva extra uppmärksamhet
        
        Personer som har skadad PFC har inte attention controller och conflict monitor
    - - Go/no-go task - demonstrerar responsinhibiering (svarshämning)
        
        Försökspersonen presenteras bokstäver och instrueras att trycka på en knapp för varje bokstav som presenteras (en "go respons"), FÖRUTOM när bokstaven X visas (en "no-go respons")
        
        Ju färre gånger X har visats, dvs ju lägre sannolikhet det är för X att visas desto oftare trycker personen på knappen, personen har svårare att avhålla sig från att trycka på knappen
      - Stop-signal task
        
        Försökspersonen får frågor om en viss entitet tillhär en kategori eller inte (ex är granatäpple en frukt?) eller om något rimmar (ex rimmar cool på pistol?), personen ska så fort den kan vara med ja/nej men efter en viss tid efter frågan ställs ljuder en stoppsignal som betyder att personen ska avhålla sig från att besvara frågan
        
        ju längre tid det tar mellan det att frågan ställs och stoppsignalen desto svårare blir det för människor att avhålla sig att säga svaret
    - - Det finns experiment som illustrerar switching och vad det kostar mentalt (mätt i tid) att switcha
        Två experiment: kostnaden vid systematiska förändringar och vid icke-systematiska (slumpmässiga) förändringar
        
        KOSTNADEN vid systematiska förändringar:
        
        Experiment som består av två betingelser: pure blocks och alternating blocks
        
        pure blocks - en symbol (siffra) visas och personen ska säga om siffran är större eller mindre än ett visst tal (ex 5), svarstiden registreras, därefter presenteras samma typ av symbol (en siffra) och frågan ställs igen om det är högre eller lägre än ett visst tal (ex 5), och så vidare. I detta test ändras inte symbolerna eller uppgiften
        
        alternating blocks - en symbol visas (siffra), personen ska säga om den är större eller mindre än ett visst tal (ex 5) och svarstiden registreras, därefter presenteras en annan symbol (bokstav) och frågan ställs om bokstaven är en vokal eller konsonant, svarstid registreras, därefter kommer en ny fråga om en siffra och därefter en bokstav igen. I detta test ändras symbolen och uppgiften (högre än 5 och konsonant eller vokal)
        
        Beräkna kostnaden:
        Ta genomsnittstiden för att reagera på en symbol i alternating blocks minus genomsnittstiden för att reagera på en symbol i pure blocks:
        M (medelvärdet på tiden att upptäcka en symbol i aternating block) - M (medelvärdet på tiden att upptäcka en symbol i pure block) = kostar ca 100-300 millisekunder
        
        KOSTNADEN vid icke-systematiska (slumpmässiga) förändringar)
        
        Experiment - försökspersonen visas en serie pilar under flera försök som är höger eller vänster riktade och ska räkna hur många som pekar åt vänster respektive höger, när personen har uppdaterat antalet höger och vänsterpilar i huvudet trycker den på en knapp och reaktionstiden registreras, därefter blir det ett kort uppehåll innan nästa presentation börjar.
        
        Eftersom det är slumpmässigt hur pilarna blir vid nästa presentation växlar personen slumpmässigt
        
        När liknande stimulin presenteras efter varandra (ex flera högerpilar) måste personen uppdatera samma räkning som de precis jobbat på
        
        Men när olika stimulin presenteras efter varandra i en presentation (ex en högerpil efterföljs av en vänsterpil) måste personen växla mellan en räkning och en annan för att uppdatera antalet.
        
        Beräkna kostnaden:
        Ta den genomsnittliga tiden som det tar att reagera på när pilarna har olika riktning minus tiden det tar att reagera på när de har samma riktning
        M (medelvärdet på tiden det tar att uppdatera antalet vänster och höger pilar vid förändring) - M (medelvärdet på tiden det tar att uppdatera antalet vänster och höger pilar vid icke-förändring) = kostar ca 500-600 millisekunder
        
        Rubensteins informationsprocess modell för switching - förklarar de bakomliggande mekanismerna vid switching
        Utgå från en variant (Wisconsin card test)
        
        kort md fyra varierande attribut: symboler som varierar i antal, färg, form och storlek
        
        försökspersonen ska sortera resten av kortleken i fyra högar och får alltid information om vilket attribut den ska utgå från under sorteringen
        
        fyra betingelser
        
        pure blocks condition - hela kortleken ska storteras på basis av ETT attribut (ingen växling)
        
        alternate blocks condition - för varje kort ska de sorterar utifrån ett annat attribut (ex första på basis av färg, andra på basis av storlek osv) (växlar på vilken basis man ska sortera korten)
        
        Det tar längre tid att sortera i alternate blocks - switchen kostar tid eftersom det kräver en större mental ansträngning (som mäts i tid)
        
        i modellen finns det två nivåer av bearbetning (exekutiv) och (uppgifts)
        
        exekutiv bearbetning - påverkar uppgiftsbearbetningen och består av två processer:
        
        shifting - man sätter upp ett mål om vilken symbol man ska sortera härnäst
        
        rule activation - aktiverar en regle som ska hjälpa oss att uppnå ett visst mål ex på nästa presentation ska jag fästa uppmärksamheten på ett visst mål
        
        uppgiftsbearbetning - består av tre processer:
        
        stimulus identification - identifiera vad det är för symboler på kortet
        
        respons selection - vilken typ av respons man ska avge ex detta kort ska jag lägga på just den högen
        
        movement production - det måste till en rörelse för att lägga just detta kort på en av högarna
        
        I pure blocks condition - blir det detsamma, man måste inte ställa om
        
        I alternate blocks condition - måste man ställa om vad som är målet och regeln och detta tar tid
    - - Self-ordering task
        
        försökspersonerna presenteras sex stycken block
        
        på det första visas ett set av sex stycken objekt och personen ska peka på en av dem
        
        på det andra försöket visas samma set av sex stycken objekt men i en annan ordning och personens uppgift är att peka på ett annat objekt än det första
        
        på det tredje försöket visas samma set igen och återigen i en annan ordning och personen ska peka på ännu ett objekt som den inte pekat på tidigare
        
        försökspersonerna utför uppgiften på detta sätt:
        
        de förvarar deras första val i arbetsminnet
        
        sedan, innan de gör sitt andra val, inspekterar (monitor) de innehållet i arbetsminnet för att inte göra fel, förvarar det andra valet i arbetsminnet osv
        
        uppgiften innebär att personen konstant uppdaterar och övervakar arbetsminnet och det antas generell att övervakningsdelen är det viktigaste för att lyckas med uppgiften
        
        Personer utan skador på PFC har inte så mycket problem med uppgiften, så länge minnesbelastningen är mindre än sex
        Personer med skador på PFC är nedsatta i denna uppgift
        
        antagligen är kravet på att övervaka innehållet i arbetsminnet förmedlat i PFC, speciellt i den vänstra
      - Choice-respons time task
        
        Det finns en hel del beteendebevis att deltagare vet när de begår ett fel
        
        Ex på choice-respons task - "tryck på den vänstra knappen när en cirkel visas, tryck på den högra knappen när en fyrkant visas och tryck på knappen i mitten om du gör fel"
        
        utifrån dessa studier visar det sig att feldetektering kan vara ganska långsam
        
        Dock ger arbete med händelserelaterade potentialer mer övertygande bevis för att deltagarna upptäcker fel mycket snart efter att de gjort dem
    - - STROOP-TESTET
        
        en lista av ord (ex färgnamn) står skrivna och de står skrivna i olika färger, uppgiften är att namnge färgen som ordet är skrivet med och ignorera färgnamnet
        
        Det finns två typer av ord: kompatibla och inkompatibla ord
        
        kompatibla ord - är ord där färgen som ordet är skrivet i är densamma som färgnamnet (ex ordet blå skriver in blå färg)
        
        inkompatibla ord - är ord där färgen som ordet är skrivet i inte är densamma som färgnamnet (ex ordet blå skrivet i grå färg)
        
        För personer utan skador på PFC tar det lite längre tid att läsa de inkompatibla orden än de kompatibla
        
        För personer med skador PFC tar det ännu längre tid (än för de som inte har skadat PFC) att läsa de inkompatibla orden än de kompatibla
        
        Man måste ha selektiv uppmärksamhet på färgen och inhibera färgnamnet
        
        Detta visar på att PFC bör vara relaterad till de två processerna, uppmärksamhet och inhibering
      - WISCONSIN CARD SORT TEST
        
        Kortlek med symboler på där symbolerna varierar med tre attribut: antal symboler, färg på symbolerna och formen på symbolerna
        
        fyra kort läggs ut, personens uppgift är att sortera resten av kortleken som matchar de fyra utlagda korten, men försökspersonen får inte veta utifrån vilket attribut det ska sortera, varje gång personen lagt ett kort får den feedback på om den sorterat rätt eller ej. De flesta fattar efter ett tag vilket attribut de ska sortera efter. Senare skiftar försöksledaren vilket attribut personen ska sortera efter
        
        Personer utan skador på PFC inser att det har skett ett skifte i vilket attribut man ska sortera utefter
        
        Personer med skador förstår inte att skiftet har skett
        
        Slutsats: PFC relaterar till processen i switching
      - TOWER OF HANOI TEST
        
        det finns tre torn och i det första tornet ligger ringarna i en viss ordning, uppgiften består i att man ska flytta de tre ringarna till det tredje tornet så att de ligger i samma ordning, men man får bara ta en ring i taget och en större ring får inte ligga på en mindre ring
        
        Personen ska först göra detta mentalt i huvudet och när den kommit på hur den ska göra ska den fysiskt visa sin lösning
        
        När uppgiften utförs måste man selektivt uppmärksamma en postion, inhibera andra postioner, switcha positioner och övervaka positioner medan man gör det (alla fem processer måste användas)
        
        Personer med skador på PFC presterar betydligt sämre än personer utan skador
        
        Slutsats: PFC relaterar till samtliga fem exekutiva processer