Please enable JavaScript.

Coggle requires JavaScript to display documents.

MKV METOD - Coggle Diagram

- - - - Surveyundersökningar och experiment
      - Kvantitativ innehållsanalys
    - - Kvantitativ analys
- - - - Univariat analys
      - Bivariat analys
- - - - Kvalitativa intervjuer
        
        Frågor
        
        3 grundfrågor
        
        Fråge-frågor
        
        Hur, vad, vem, varför?
        
        Polära frågor
        
        Två svarsalternativ som indikerar grad av bekräftelse, ja/nej.
        
        Alternativfrågor
        
        Olika alternativ presenteras.
        
        Den intervjuade
        
        Informant
        
        Kan vara vem som helst, intervjuas om ett visst skeende - inte om sina egna tankar och känslor om något. Lite som forskarens lärare i ett visst ämne.
        
        Respondent
        
        Fokus ligger på individens tankar och känslor om ett visst fenomen.
        
        Skillnad
        
        Informanten intervjuas i syfte att samla in mer objektiv infomation om något.
        
        Perspektiv/antaganden
        
        Interaktionellt perspektiv
        
        Enligt detta perspektiv är intervjun en form av social interaktion, situationen styrs gemensamt, även om agendan sätts av den som intervjuar.
        
        Intervjun som ett verktyg att samla in objektiva utsagor och fakta.
        
        Frågan som språklig handling, 2 antaganden:
        
        Den intervjuade har information som intervjuaren saknar.
        
        Den som intervjuar har rätt att ställa de frågor som ställs.
        
        Vad uttrycker en fråga?
        
        Ämnesmässig agenda
        
        Vilken typ av handling som efterfrågas
        
        Antaganden om verkligheten
        
        Preferens (om svar)
    - - Kvalitativ analys
        
        Analytiska perspektiv
        
        Kvalitativ analys
        
        Tolkningsarbetet är centralt, av till större del information än siffror.
        
        Hermeneutik
        
        Hermeneutisk cirkel
        
        Ny tolkning sker mot bakgrund av redan utförd tolkning, relationen mellan del och helhet gör att vi förstår texten bättre. Därför bör vi tolka iterativt, upprepande.
        
        Diskursiv analys
        
        Analys av språkliga mönster som speglar samhällets normer kring en viss företeelse.
        
        Narrativ analys
        
        Att försöka urskilja en underliggande berättelse i materialet. Vem berättar för vem, och varför är berättelsen konstruerad? Vilka är aktörerna?
        
        Metoder
        
        The constant comparative technique
        
        Skapa provisoriska kategorier för jämförelse av data.
        
        Förfinande och renodling av kategorierna
        
        Kartläggning av relationen mellan kategorierna.
        
        Formulering och fixering av en övergripande struktur/teori
        
        Qualitative data analysis
        
        Reduktion av data (kodning)
        
        Presentation av data (tematisering)
        
        Formulering och fixering av en övergripande struktur/teori (summering)
        
        Begrepp
        
        Iterativ
        
        Upprepande
        
        Kodning
        
        Samspel mellan empiri och teori, skapandet av provisoriska koder för att identifiera nyckelpassager i materialet. "Vad är det här?"
        
        Tematisering
        
        Hur kategorierna organiseras i förhållande till varandra. Var hör det hemma?
        
        Summering
        
        Presentation av slutsats.
        
        Abstrahering
        
        Att gå grån det abstrakta till en mer teoretisk nivå.
        
        Mättnad
        
        Ingen ny info som gör att slutsatsen måste revideras uppkommer.
      - Extra
        
        Kodning
        
        Tematisering
        
        Summering
    - - Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen
        
        Skillnad mellan kvant och kval?
        
        Forskaren är del av det som undersöks vilket ger en annan närhet till studieobjektet.
        
        Flexibilitet i forskningsprocessen
        
        Andra krav på validitet och reliabilitet
        
        3 övergripande metoder för att samla in empiri
        
        Fråga
        
        Titta/observera
        
        Läsa texter
      - Intervjuer
        
        Urvalsmetoder
        
        Tvåstegsurval
        
        1) Välj en organisation/företag
        
        2) Låt organisationen föreslå intervjupersoner.
        
        Snöbollsurval
        
        Låta en person tipsa om en annan.
        
        Risk att man bara får tag på personer som tycker väldigt lika.
        
        Aktör-nätverks-teori
        
        Börja med att intervjua en högt uppsatt person för att genom dennas berättelser finna fler att intervjua.
        
        Teori och perspektiv
        
        Konstruktivism
        
        Meningsskapande sker i interaktionn mellan människor.
        
        Frågor
        
        Strukturella frågor
        
        Hur den intervjuade organiserar sin kunskap. "Vilka sorts lärare möter du på din skola?"
        
        Deskriptiva frågor
        
        Beskrivande, "Hur ser en vanlig dag ut?"
        
        Kontrastfrågor
        
        Syftar till att finna de dimensioner som den intervjuade delar in materialet i. "Vad är skillnaden mellan A och B?"
        
        Övriga typer av begrepp
        
        Mättnad
        
        När det inte längre framkommer nytt material som gör att slutsatserna måste revideras.
        
        Mönster uppstår i det insamlade materialet.
        
        Djupintervju
        
        Bygger på den intervjuades självreflektion, identitet och värderingar. Kräver öppenhet.
        
        Respondent
        
        "Vem som helst" eftersom det handlar om den intervjuades perspektiv, känslor och värderingar.
        
        Informant
        
        Forskarens "lärare" i ett visst ämne. Beskriver forskningsområdet. En sorts expert.
      - Extra
        
        Livshistorieintervjuer
        
        Att intervjua barn
      - Fokusgruppdiskussioner
        
        Betydelse
        
        Diskussion i grupp där människor möts för att diskutera ett tema.
        
        Föremål för undersökning är gruppens kollektiva erfarenheter av ett ämne. Hur talar man om en viss företeelse?
        
        Perspektiv och teori
        
        Socialkonstruktivism
        
        Tanken om att kunskap formas i samtalets samspel.
        
        Mer hermeneutik än positivism.
        
        Holism?
        
        Skapas i intervjun
        
        Människor interagerar med varandra.
        
        Gemensamhet och delad erfarenhet
        
        Tillåtande/icke-dömande miljö
        
        Deltagarnas självbestämmande/makt
        
        Medvetenhet
        
        Analysenheten
        
        Gruppen kan präglas av både homogenitet och heterogenitet. Dvs. Hur skiljer sig grupperna från varandra och hur är de lika?
        
        Analyserbetet
        
        Helhet
        
        Teman
        
        Systematisera teman
- - - - Texter i vardag och samhälle
        
        Vladimir Propp
        
        Narrativ analys
        
        Berättelsens 6 stadier
        
        Förberedelse
        
        Komplikation
        
        Förflyttning
        
        Kamp
        
        Återvändande
        
        Erkännande
        
        Analysfrågor till en text utifrån olika analysverktyg
        
        Argumentationsanalys
        
        Vad argumenterar man för/mot?
        
        Retorik
        
        Hur försöker man övertyga?
        
        Diskursanalys
        
        Vad antas vara underförstått?
        
        Vilka kategorier och subjektspositioner finns (och vilket handlingsutrymme har dem?)
        
        Vad trängs undan eller görs illegitimt?
        
        Kritisk diskursanalys?
        
        Hur används grammatik och ordval?
        
        Narrativ analys
        
        Vilken berättelse berättas? För vem? Varför?
      - Visuell metodik
        
        3 sätt att tolka bilder på enligt Gubrium och Holstein
        
        Doxa
        
        Begrepp av Bourdieu, refererar till diskursiva formationer som dominerar olika sociala fält.
    - - Språklig analys av text
        
        Textens egenskaper
        
        Adressivitet
        
        Varje text har en riktning.
        
        Intertextualitet
        
        En text är ingen självständig handling utan måste förstås genom relationen till andra texter. Texten formas av tidigare texter.
        
        Flerstämmig
        
        Kan innehålla flera röster.
        
        Genre
        
        Perspektiv och teorier
        
        Konstruktivism
        
        Kunskap/mening skapas genom interaktion mellan aktörer i samhället. Dvs. Det är inte bara något som överförs mellan ex. lärare och elev.
        
        Analys
        
        Intertextuell analys
        
        Vem tilltalar texten?
        
        Vad hänvisar texten till?
        
        Vad antas i texten?
        
        Textanalys
        
        Intertextualitet
        
        Relation
        
        Textbindning och koherens
        
        Analysmodell
        
        Innehåll (teman och propositioner)
        
        Relaiton (språkets relationsskapande resurser)
        
        Form (Binder innehåll och relation)
        
        Delarnas syfte, tema-rema
        
        Intertextualitet (dimension, tvärsnitt av alla tidigare aspekter)
        
        Kontextuell analys
        
        Beskrivning av kommunikationssituationen.
        
        Övriga begrepp
        
        Text
        
        System av tecken
        
        Sakprosa
        
        Icke-litterära texter, till exempel broschyrer.
        
        Rekontextualisering
        
        När ord/text flyttas mellan sammanhang och texter kan de få nya betydelser.
        
        Genre
        
        Utgörs av texter med likartade kommunikativa mål.
        
        Sambandsmarkör
        
        Skapar koherens i texten.
        
        Tema-rema
        
        Ny/gammal information
      - Multimodal analys av audiovisuell kommunikaton
        
        Analys
        
        MCDA
        
        Multimodal Critical Discourse Analysis
        
        Undersöker hur kombinationer av semiotiska resurser samverkar för att skapa mening.
        
        Principer
        
        Vad är underförstått?
        
        Vad nämns inte eller utelämmnas?
        
        van Leeuwens processer
        
        Substitutions
        
        Representation av semiotiska element.
        
        Deletions
        
        Vissa delar utelämnas.
        
        Rearrangements
        
        Ändrad kronologi
        
        Additions
        
        Tillägg, exempelvis musik
        
        Repetitions
        
        Samma element upprepas flera gånger.
        
        Purposes
        
        Syftet med den sociala praktik som återgivits.
        
        Social actor analysis
        
        Vilka agerar/är aktiva?
        
        3 begrepp att analysera utifrån
        
        Attribut
        
        Miljö
        
        Begrepp
        
        Multimodal
        
        Fler än ett element i kommunikationen, till exempel bild och text.
        
        Diskurs
        
        Sammanhängande föreställningar och sätt att förstå förhållanden i samhället.
        
        Rekontextualisering
        
        Vid upprepning av text skapas ett nytt sammanhang och en ny mening. Diskurs som rekontextualisering av sociala praktiker.
        
        Semiotiska resurser
        
        Hur semiotiska tecken skapar mening, hur kommunikation sker.
        
        Meningspotential
        
        Särskild kapacitet i text att skapa mening
        
        Lexaliska val
        
        Hur deltagare och handlingar beskrivs.
- - - - Etnografiska observationer
      - Etnografi online
    - - Observationer och etnografi
      - Videoobservationer
      - Skuggning i fältarbete
      - Deltagande etnografi