Please enable JavaScript.
Coggle requires JavaScript to display documents.
Socialpsykologi, Sjok 1: "Generella Skeenden" - Coggle Diagram
Socialpsykologi
Sjok 2: "Tänkande om oss själva och andra"
Självet och identitet 1:
Självet är reflexivt: "mig"et kommer från jagets funderingar och reflexioner om sig själv
Tre sätt att se på självet
Motiverad Agent
"Theory of mind"
Självet är målinriktat, frammåtsträvande, värdesättande
Beteende är inte slumpmässigt
"hur kan JAG förändra MIG?"
Drivs av motivation
Utveckling:
Barn börjar tänka på sig själva som strävande agenter i 5-7 års åldern
Mer plannerade systematiska försök att uppnå mål börjar då
Hur det går för dem att uppnå sina mål spelar stor roll i byggandet av deras självförtroende.
10-19 år
Fösöker bygga identitet: Mål och värderingar blir extra viktiga
Utforskar olika möjligheter, värderingar och planer
Fortsätter dock även efter tånåren
Autobiografisk författare.
Betraktar allt de ovan och för in det i berättelse om sig själv.
Hur jag blev den jag är
Se retrospect och prospect
Rekonstruera sitt förflutna
Att ändra någons narrativ kan vara en stor del i psykotreapi
Utveckling
Utvecklas under tiden som ung vuxen
Då kommer autobiografiska resonemang; Dra slutsatser om sif själv genom att analysera sitt beteende
Kultur påverkar den narrativa identiteten
Redemtion narrative i USA t.ex:
Botten till toppen (rags to riches)
Historia som hjälper folk att förstå sitt liv
Social Aktör
Jaget spelar alltid olika sociala roller,
Utveckling
Vid 18 månader börjar man utföra sociala roller, egot bildas. Börjar känna skam och stolthet
Vid 10 års ålder: Mer komplex och sammanhängande bild av sina roller, big 5, relationer till andra
Man kan spela olika roller olika bra: Andra människors reaktion blir en spegel att rätta sig efter.
Traits, roller:
Traits: Fångar konsistens i beteende och sociala prestationer
Roller: Kvaliteten i dem (som hen själv fattar det)
Tillsammans skapar de "Social reputation"
Förändring:
Lätt att man försöker ändra sitt social reputation
Dock svårt att ändra på breda drag i det
Bättre att jobba direkt med sina sociala roller
"Vad kan jag göra för att vara en bättre vän?"
Vare situation blir en ny scen att förbättras på
Utvecklas överlappande 1 --> 2 --> 3
Self Efficacy 2:
Self efficacy: Tilltro till sin egen förmåga att uppnå ett visst mål som hen värderar
OBS Tilltro till förmåga inte faktisk förmåga
Self-esteem: Hur mycket man tycker om sig själv och tycker att man är en bra person. Om man har hög self efficacy i områden man bryr sig om kommer man ha bra self-esteem
Kan mätas mha självskattningsformulär.
Generell self efficacy:
Betygästta på generella frågor
ex: "I can usually handle whatever comes my way"
Nackdel: Self efficacy varierar mycket mellan olika områden
Uppgiftsspecifika mått av self efficacy
Frågor om specifika uppgifter
Beskriver situationer och patienten för svara hur säkra de är på att de kan utföra uppgiften
Påverkas av:
Verbal Persuasion
Imaginal Performances
Vicarious experience
Affective states & Physical Sensations
Performance experience
Utveckling:
Utvecklas tidigt men påverkas av allt ständigt
Påverkar av vänner, familj, lärare, kollegor.
Om folk i din omgivning lyckas blir du mer motiverade
Fördelar
Hjälper vid studier: alla delar
Hälsosamt beteende: Tror att man kan händra icke-hälsomsamt, börja träna ex
Self-reglation
Kontrollera tankar, handling, emotioner
Self-efficacy hjälper med detta
Är som muskel som måste tränas
Collective efficacy: Delad tro innom en grupp att effektivt kunna lösa uppgifter
Social cognition och attityder 3:
Attityder
Fördomar, diskriminering och stereotyper 4:
Attraktion 5:
Sjok 3: "Social press, nära relationer, hjälpande beteende och aggression
Sjok 4: "Kategorisering för analys"
Sjok 1: "Generella Skeenden"
Normer
Definiton Sjövold: Regler eller ömsesidiga förväntningar om hur medlemmarna i en grupp bör bete sig mot varandra och vad de bör anse i en viss situation.
Upprätthållning
Normöverträdelser bestraffas med sociala sanktioner
Varierar med hur viktigt normen är för gruppens överlevnad
Bryta mot vad man bör tycka: Särling
Bryta mot tal- och beteendenormer: Kraftiga negativa reaktioner; ex utfrysning
Normer blir upptäckbara när man bryter deme
Syfte: Karta för vägledning
Bearbeta information: Enormt avlastande, alltid givna handlingar i situationer; ICA, jobbet
Ger oss hintar om hur vi ska navigera och uppträda i vissa sittuationer
Vår karta (mentala model) byggs ut under hela livet
Definierar vad som är normalt
Normerna gör det möjligt för gruppen att handla enigt,
Vi letar alltid efter vad som behöver göras för att bli socialt accepterade
Normer etableras väldigt snabbt, 20-30 min
Reglerar rollerna, rollstrukturerna i en situation
Roller
Rollstruktur:
FAMILJEN
Subsystem: Familjen innehåller dem, en person är med i flera
Måste vara klart och tydligt markerade, relativt öppna
Måste ha specifika funktioner: ex syskon, makar, föräldrar-barn systemet.
Otydliga gränser leder till att funktionerna inte funkar.
Ordning
Triader med relationer
Subsystem och gränser, funktioner
Familjen , helhetsperspektiv, som subsystem i relation till annat omkring
Komplementära dyader: Grupper på två
Definition:
Integration: Ökar sammanhållning
Differentiering: Knyta förväntningar
Identitet: Funktion, status
Syfte:
Legitimera vem som bestämmer
Bestämmer vilken roll man ska ha
Alla vet vad man ska göra
Förhindrar förändring (växande, utveckling)
Vad är roller?
"Människor spelar de roller de tilldelas" sa Shakespear tydligen
Människan har olika roller i olika situationer,
VI har flera roller samtidigt
Vi känner oss mer bekväma i vissa
Definition
Hur väll de spelas beror på överensstämmelse mellan krav och beteende
För att lyckas behöver man ändra sitt beteende eller andras förväntnignar
Beteendekategorier med mönster
Differentierande uppgifter med olika förväntningar, krav och beteenden
Syfte:
Verktyg för gruppobservationer
Inte för att placera individer i överhängande roller
Olika sorters roller
Förvärvade roller: Tas fram genom sampel: tröstare, clown
Personligt överhängande roller:
Inte begränsade till gruppen, men påverkar den också
Ex: Feminist, familjeterapeut, miljardär
Formella roller: Får dem automatiskt; mamma, chef
Gruppkultur
Definition:
Grupper har sin egen emotionalitet --> Påverkar medlemmarna mycket mer än medlemmarna påverkar gruppen
Gruppkulturer har en värdegrund --> legitimerar beteenden, normer, spelregler och emotioner
Blir glasögon genom vilka grupper ser världen igenom
Gruppens personlighet: Kohesion + Normer = kultur
Kohesion: Det som håller samman
Grundantaganden (Bion): Påverkar balansen i gruppen. Alla finns i alla grupper
Beroende
Parbildning
Kamp/Flykt
Organisitationskulturer: Gemensamma drag hos grupperna
Olika sorters (Sjövoldt)
Oppositionskultur: Förenas mot hot, politik och makt, ledaren ska hjälpa undergruppen, många oppositionroller, syndabockar
Beroendekultur: Lojalitet, lydnad, acceptans. inspirerande ledare, symboler och ritualisering,
Kontrollkultur: Internt rigid, mycket kontrolmedel, mistro mot omvärlden, "vi är bäst"- tänk, stark ledare
Tillbakadragenhetskultur: Apati och upplösning. Icke-kultur. Ledaren är kanal för frustration, en kultur i upplösning
Omsorgskultur: Prioriterar omsorg, skydda och ta hand om, förhindrar personlig utveckling
Synergi kultur: Jämnlikhet, ömsesidig respekt, målinriktat samarbete, individuell utveckling, vågar opponera sig
De flesta grupper ligger mellan synergi och tillbakadragelse
Mognadsnivå:
Hög mognad: Likvärdig existens mellan medlemmar, snabba växlingar mellan roller och antaganden. (Synergi)
Låg mognad: Rigida roller,
Grupper växlar mellan kulturer: Är bra
Systemteori
GST (General System Theory)
Principerna är applicaerbara på system av många skilda slag.
Lineär/cirkulär kausalitet
Lineär kausalitet:
Orsak --> Verkan samband
Vi tänker ofta att allt kan förklaras på detta sätt.
Cirkulär Kausalitet
Ekvifinalitet: Svaret ligger i hela samspelsprocessen, flera saker
Då måste man släppa synen av "offer" och "skyldig"
Homeostas: Balans
Alla system strävar efter att behålla jämnvikten --> Långsamma förändringar
Homeostas är inte nödvändigtvis bra eller harmoniskt, kan vara homeostas i en toxic relation t.ex
Termostatfunktioner: Justerar när homeostasen är hotad
Typer av termostatfunktioner
Reaktiva: Negativ feedback
Konstanta: Familjemyten
Termostat:
Termostaten tillåter vissa avvikelser i temperatur (olika toleransgränser)
När gränserna överskrids skickas signaler (negativ feedback), vars syfte är att återställa temperaturen
Funktionella Symptom:
Sympton som bidrar till jämnvikt
Symptomens funktion är viktigare än orsak: "Vad skulle gruppen förlora om symptomet försvann?"
Omstrukturering:
Ställa om medelvärmen
Hitta en annan jämnvikt som är bättre för individernas mående
Kan ske naturligt; skilsmässa, när barn flyttar ut.
Vad är ett system?
Finns lager på lager av system
Är hierarkiskt
Där de större påverkar underordande mer än vise versa
En uppsättning objekt med relationer mellan dem och deras attribut
Dessa relationer definieras i kommunikation
Nonsummativt: Helheten är större än delarna adderade (får en annan dimension tillagd)
Exempel: Bröd, mer än ingredienserna
Problem i en grupp är inte innom individer utan mellan dem.
Familjen
Alla påverkar alla
Relationerna är viktigare än individernas skillnader
Vissa familjer har högre temperaturskillnads-tolerans
Familjeregler: markerar toleransgränserna
Typer av regler
Implicita regler: "I vår familj gråter man inte"
Dessa kan man se i interaktionen mellan medlemmarna
Generella Regler: Gäller alla i gruppen
Specifik regel: Gäller vissa delar eller personer
Metaregler: Regler om reglerna, ex: Föräldrar får bryta mot dem
Explicita regler: "Du får inte svära!"
Regler upprätthåller systemen
Regler i vardagen
Följer oss naturligt genom livet
Historiska, kulturella
Vi bär regler och normer vidare, släpper ogärna
Du kan vara elak i en grupp, snäll i en annan
Personliga egenskaper spelar inte så stor roll.
Relationsregler
Relationsdefiniering:
Ex: "Vi är goda vänner"
Olika sorters
Symmetriska: Bygger på att man är lika: Makar
Komplementära: Bygger på olikheter: Tjej och kille
Är implicita och hålls fast tills någon ifrågasätter dem i ord eller handling
Dysfunktionella relationsregler:
Symmetrisk upptrappning: Konkurrans i att vara mest jämnlik: Oändlig maktkamp
Metakomplementaritet: Den svage kontrollerar den starke; båda känner sig som offer
Stel komplementaritet: "Jag är förälder du är barn": stela maktstrukturer som är viktiga för relationen
Pseudosymmetri: Ena parten befaller den andra att vara mer jämnlik: Dubbelbind (motsägelsefullt)
Funktionella relationsregler:
Bra relationer är inte nödvändigtvis symmetriska alternativt komplementära
Funktionella relationer ska vara flexibla, bero på situationen.
Ska tolerere ojämlikhet och jämlikhet
Gruppsammanhållning
Kohesion: Förmåga att hantera balansen mellan krafter i gruppen och sträva mot sammanhållning
Variering:
Inget team är "bättre" --> Beror på uppgiften
Synergi = mogen grupp
Ex: I idrottssammanhang är omsorgskultur toppen