Please enable JavaScript.

Coggle requires JavaScript to display documents.

IF (HISTORISKT PERSPEKTIV, ETISKA, SAMHÄLLELIGA OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER…

- - - - Möjligheter: UNESCO (2020), EASNIE (2022) är förespråkare. (s. 8). Separat specialundervisning kritiserades av inflytelserik person inom spec. vilket ledde till ifrågasättande (s. 2). Rörelsen för full inkludering (s. 2). Annan tolkning av Salamanca (s. 3).Konsekvens - politik för full inkludering, Artikel 24 - kommentar 2 i CRPD (Hornby & Kauffman, 2024)
        Akademisk prestation, social acceptans, ingen negativ inverkan på övriga elever ( Wilder & Klang, 2023, s. 86)
        Artikel 5, 7, 24
      - Hinder/utmaningar: Svårt att tillgodose alla unika behov - brist på stöd, Specialundervisning mer effektivt för att uppnå bättre resultat när det gäller inkl. i samhället efter skolan (s. 8). Tolkning av Salamanca (s. 3). Italien - informell bakdörr, Brunswick - kritik, inga studier (s. 4). Brist på forskningsresultat, studier som visar att spec.ped insatser kan vara effektiva för ungdomar med funk. neds. (s. 5) Bättre resultat av att börja tidigt i spec. und. (s. 6). Byte från spec. till vanlig skola - kontraproduktivt (s.7) (Hornby & Kauffman, 2024)
        Separata läroplaner (Hanreddy & Östlund, 2020, s. 239) (Wilder & Klang, 2023, s.85) Mer fokus på omsorg än kunskapsutveckling, prioriterar livskunskaper framför akademiska kunskaper, brister i lärarutbildningen, lärare osäkra på sin egen förmåga och rek. därför anpassad skola till elever med IF (Hanreddy & Östlund, 2020, ss. 239-240).
        Social inkludering - färre kompisar och mer stigma (Wilder & Klang, 2023, s. 86)
        Artikel 5, 7, 8, 9, 24
- - - - Sociologisk forskning. Socialkonstruktionism (ineland, s.67)
        
        IF är resultat av samhälleliga hinder och barriärer Ser inte relation mellan individen och dennes funktionshinder, samhället är den som skapar funktionshinder (Ineland et.al, ss. 63, 69-71)
        funktionsnedsättning är en del av den normala mänskilag variationen - funktionsvaritation (Ineland, s. 72)(Söderman,ss. 222-223)
        
        diskurs om jämlikhet och ojämlikhet (Inelund, ss. 70-71)
        
        gemenskap - vi/de diskurs - identitets tillhörighet - subkultur (Inelund, s. 72)
        socialt: hur vi pratar om olika grupper påverkar vår synsätt
        miljörelaterat: närma olika grupper till varandra
        
        Vilka begrepp vi använder, terminologi och språkets påverkan...
        how the language used about people with disabilities will affect how they are treated (Vehmas, 2024,s. 21)
        
        Kommunikation: rättighet för att möjliggöra delaktighet, utbildning för personal, VH, klasskamrater (söderman, ss. 80-81)
        
        Utmaningar:
        Inkludering - se social inkludering , historiskt till när särskolor lokalintegrerades i hopp om ökad social inkl. (Söderman, s. 211)
        Stigmatisering
        Långsam förändring i samhället
        Arbetslivet - fritidsaktiviteter (Rosendahl, s. 12-16)
        
        Möjligheter:
        Inkludering - föräldrars perspektiv, etiska och historiska
        Delaktighet - historisk och etisk - lagar och rättigheter
        Attitydförändring - se hos föräldrar, och historisk
        Olikheter som en tillgång (Frick, s.150)
    - - Medicinsk forskning och viss utvecklingspsykologisk
        
        IF är konsekvens av sjukdom, skada
        Grundad i medicinsk tänkande
        Gemensamt i IF definitioner enligt Granlund och Göransson (2019, refererad till i Ineland, s. 64): svårigheter att ta in och bearbeta information och kunskap samt att tillämpa kunskap
        svårigheter att självständigt klara av vardagslivet (Inelund, 2013, refererad till i Inelund, 2019, s. 64)
        (Söderman, ss. 222-223)
        
        Kommunikation: olika hjälpmedel för att kompensera för individuell brist/funktionsnedsättning (Söderman, kap. 6)
        
        Normalitetsdiskurs
        Betraktas inte primärt som sjuk men som avvikande eller annorlunda (Ineland, s. 69)
        
        Medicinsk normalitet utgår från att det normala är den friska kroppen (Inelund, s. 70).
        
        Kulturell normalitet utgår från normen om vad som är högt värderat eller socialt accepterat (Inelund, s. 70)
        
        Statistisk normalitet innebär det mest vanligt förekommande (Inelund, s. 70)
        
        Möjligheter för skolan: Test kan ge en bild av elevens kognitiva styrkor och svagheter som kan vara viktiga för att förstå barnet (Kognitiv profil) Kan ge ledtrådar för hur man ska planera behandling o insatser i skolan. Viktigt att pröva och ompröva dessa ledtrådar i skolan (Frick et al., ss. 12, 18-20) Möjligheter för vårdnadshavare: Viktigt för rätt behandling ex medicin Rättighet till stöd enligt CRPD LSS Krävs diagnos för att få stöd ex LSS (Ineland s. 130)
        
        Utmaningar: Stigma i samband med diagnoser (Frick et al., s. 13)
        Barn med adhd o autism lyckas ofta sämre i skolan o vardag än vad deras kognitiva förmåga säger ( Frick et al., s. 20) Kopplad till det miljörelativa
        Komorbiditet:** samsjuklighet (Frick et al., s. 26-27, 49-51) Skolfrånvaron är hög bland elever med adhd och autism ( Frick s. 40) Omedicinerad adhd (Frick s. 41)
    - - Kulturhistorisk utvecklingspsykologisk forskning
        
        Blandning av socialt och medicinskt perspektiv
        Stor skillnad: betonas relation mellan individen och dennes funktionsnedsättning och det omgivande samhället. Det är i mötet mellan individen med dennes egenskaper och det omgivande samhället som funktionshinder uppstår.
        (Ineland et.al, ss. 63, 69-71)
        (Söderman, ss. 222-223)
        Det är den oficiella synsätt i Sverige och speglar i lag texter (Söderman, s. 223)
        
        Kommunikation:
        behövs rätt och individanpassad hjälpmedel och utbildning + kunskap för personal av AKK för att personen ska kunna uttrycka sig och utveckla
        
        Utmaningar:
        Resursbrist (Ineland, s. 99)
        Kunskapsbrist (Frick et. al, s.9)
        Individfokus
        Strukturella hinder
        Personlig assistans och boende möjligheter (Omsorgsbok, s. 25)
        
        Möjligheter:
        Anpassningar, AKK, digitala verktyg - ökad delaktighet (Omsorgsboken, kap 6, Rosendahl, s. 9)
        Individanpassade undervisning (Frick et. al del 2)
        Tillgänglighet
        Självständighet
        personlig assistans och boende möjligheter (Omsorgsboken, s. 25)
        
        Neurodiversitet - fokusera på styrkor och intresse, (Armstrong, s. 12)
        Kritik: om man inte lägger fokus till funktionsnedsättning, kan man tappa stödet och insatser (s.15)
        
        Dialektisk process primär och sekundär funktionsnedsättning, osv. (s. 436)
        Kongruens-inkongruens (biologiska och kulturella samverkan)
        undervisning som kulturell praktik kan bidra till utveckling
        (Boettcher och Dammeyer, ss.434-435 : :