Please enable JavaScript.
Coggle requires JavaScript to display documents.
Tid för reformer (kap. 4) - Coggle Diagram
Tid för reformer (kap. 4)
Lantdagen återupplivas
Ryska tsaren ville inte sammankalla lantdagen --> Stort behov på reformer och nya lagar
År 1863 lät tsar Alexander II sammankalla lantdagen. (54 år sedan förra gången). "Statsnatten"
Finland var ett väldigt underutvecklat land. Nya lagar behövdes för nya skolor, banker, företag, handel.
I Rysslands intresse att Finland moderniserades. Järnväg, handeln, och jordbruket utvecklades.
Krimkriget 1853-1856
Krig mellan Ryssland och GBR+FRA+ Osmanska riket om sjöfarten i Svarta havet och östra Medelhavet. Ryssland förlorade kriget.
Ryssland var rädd att Sverige kunde försöka återta Finland
Brittiska flottan gjorde räder längs den finska kusten. Lokalbefolkningen gjorde motstånd.
--> Tsar Alexander II belönade finländarna med att utöka autonomin
Åland demilitariseras
Franska och brittiska faryg bombarderade Bomarsunds fästning under kriget
I fredsfördraget bestämdes att Åland skulle demilitariseras = inga trupper eller fästningar på ön.
Gäller ännu idag. Debatt förs om den borde slopas
Den liberale kejsaren
Tsar Alexander II hyllades i Finland för hans liberala styre
Så var inte fallet i Polen, Litauen och Ukraina. Där slog ryska trupper ner uppror med våld.
I Polen slopades autonomin och namnet ströks från ryska kartor
Förryskning infördes för att kväsa folkens frihetslängtan. Gällde ej Finland
En ståndslantdag
Alexander II öppnade lantdagen 1863 i det kejserliga palatset ( idag presidentslottet)
Han lovade att lantdagen nu skulle sammankallas regelbundet
--> Finland började påminna om en stat
Ståndslantdag =representanter från alla stånd (bönder, präster, borgare, adeln)
Begränsad rösträtt. Gällde 1/10 del av befolkningen. Odemokratiskt styre!
En röst per stånd i lantdagen. Tre ja röster krävdes för att lagförslaget skulle gå vidare till tsaren för godkännande. Svårt att få igenom liberala förslag.
Finland kommer ikapp
Nödvändiga samhällsreformer drevs igenom i Finland. --> Ökad modernisering, industrialisering och demokratisering
Kommunalt självstyre 1865 = kommunerna föds i Finland. Kyrkan och kommunerna separeras. Kommuner får beskattningsrätt
-->Vägbyggen, folkskolor, fattig- och sjukvård
Folkskoleförordningen --> alla barn fick möjlighet att utbilda sig
--> Ståndsprivilegier började avskaffas. Kvinnors rättigheter stärktes ( ex. Lika arvsrätt)
Lagar som gynnade företagsamhet och handel- näringsfrihet 1860
Lag som öppnade för privata banker. Finland fick en egen valuta: marken 1860
Järnvägsnätet kopplade ihop städerna med hamnarna. Industrualiseringen och handeln ökade.
Den industriella och agrara revolutionen
Finländarna blir politiska
Ökat intresse för politik när lantdagen sammankallas regelbundet
Finländare tar ställning i olika politiska frågor, ex. finska språket
Våra första partier: finska partiet (saml.p) och svenska partiet (sfp)
År 1899 inleds förryskningen --> olika syn på hur förryskningen ska bemötas --> Finska partiet splittras till två partier
Gammalfinnarna - ville samarbeta med ryska myndigheter
2.Ungfinnarna - ville göra motstånd. Förryskningen var olaglig.
Passivt motstånd: vägra lyda ryska myndigheter, ex. värnpliktsstrejka
Aktivt motstånd: använda våld mot ryska myndigheter, ex. vapensmuggling, mordet på Bobrikov
Även svenska partiet förespråkade motstånd
Arbetarnas parti
År 1899 skapades arbetarnas parti. Bytte namn till SDP (1903).
Hade socialistiskt program. Kämpade för fattiga fabriks- och lantarbetares rättigheter, ex. 8 h arbetsdag, torparnas utsatthet.
Hade starkt stöd bland arbetare och "obesuttna" = pigor, drängar, torpare
SDP splittrades i två grupper. Den ena gruppen vill genom fredliga reformer förbättra livet för de fattiga. Den andra gruppen ville med våld ta makten och förbättra livet för de fattiga => Kommunister/Bolsjeviker.
Landsbygdens röst
Agrarförbundet (Centern) grundades 1906. Stod upp för de finskspråkiga böndernas intressen.
Hade både stöd i Österbotten och i Karelen.
Partierna bildade egna tidningar som hjälpte informera folk om vad partierna stod för = opinionsbildare.
Även kvinnor och arbetare kunde nu föra fram sina åsikter i pressen.
Tack vare folkskolan ökade läskunnigheten och allt fler kunde ta del av den politiska debatten i pressen. Tidningarna började kallas "den fjärde statsmakten".
Ett medborgarsamhälle uppstår
På 1860-talet blev det möjligt att grunda föreningar i Finland.
Livlig föreningsverksamhet. Bidrog till att Finland blev ett medborgarsamhälle.
Gynnade finländarnas hälsa, ekonomi, demokrati och jämställdhet.
Föreningarna stärkte finländarnas nationella identitet.
Var ofta begränsade av språk och klasstillhörighet, (ex. Fotboll i Jakobstad Drott, JBK, Into).
Fanns även föreningar där folk från olika språkbakgrund och klass möttes, ex. Martharörelsen och lantbrukssällskap.
Arbetare i fabriker bildades fackföreningar som bidrog till bättre arbetsvillkor. Arbetsgivare bildade egna organisationer för att kunna stå emot arbetares krav.
Föreningar står upp mot förryskningen
Flera föreningar började i hemlighet arbeta för frihet från Ryssland.
Föreningarna var övervakade. Öppen kritik slogs ner genom censur och nedstängning.
Föreningar blev en täckmantel för aktivisternas hemliga verksamhet.
T.ex. frivilliga brandkårer höll brandövningar som egentligen var vapenövningar.
Martharörelsen upplyste om hur viktigt det var att bevara Finland som nation.