Please enable JavaScript.

Coggle requires JavaScript to display documents.

Intellektuell Funktionsnedsättning, 1842 - Skolplikt men inte för alla.…

- - - - Koppling - Medicinering medgivande? Samtycke?
    - - Koppling - Vad är normalt?
  - - - Ticks kan förvärras ,vara oförändrade eller ibland minska med centralstimulerande (Kutscher, M. L., Attwood, T., & Wolff, R. R. (2016: 279).
- - - - drama-, rörelse-, sång-,
        måla- och skapande aktiviteter, samt olika spel- och festinslag. Även musik och
        gymnastiklektionerna ( Berthen,D 2007. 112
        
        Personer med handikapp ska kunna bo i egna hem med tillgång till olika sociala sammanhang, detta skapar bättre livskvalitet genom att känna sig delaktiga och ha gemenskapen (Ringsby-Jansson 2006)
      - Vygotsky trodde på sambandet mellan det ”normala” och det ”onormala” beteendet, han trodde på att detta handlade om den mänskliga utvecklingen. Mänsklig utveckling handlar om en socio genetisk process som görs genom barnens sociala aktiviteter med vuxna. Lärandet skapas och på detta sätt leder utvecklingen som resulterar i det sociala lärandet både genom det kulturella och dem sociala relationer. Gindis, B. (1995:78).
      - Vygotsky ville och trodde på att skapa en inlärningsmiljö som skulle tillhandahålla studenter med funktionsnedsättning med alternativa kommunikations och utvecklingsmedel. Barn med handikapp behöver lärare med special utbildning, en annorlunda läroplan, hjälpmedel och mer tid för inlärning. Gindis, B. (1995:80).
    - - Lärarna visar på en hopplöshet när det kommer till den sociala biten hos eleverna, samhället förväntar sig att skolan ska lösa detta problem åt dem (Assarson 2009 s. 22)
  - - - Koden d6301 kan bli utdelat om personen är oförmögen att uppfylla funktionen, detta innebär att samhället, är tvungen att på rätt sätt ge ersättning eller kompensation till dessa personer. (vad det nu kan innebära) (Boettcher, L. & Dammeyer, J. (2016: 7)
  - - - Förhålla sig kritisk till den rådande samhällsordningen och maktperspektiv, funktionsmaktordningen, IF s. 78-79
    - - Goffmans identitetsbegrepp handlar om att förstå stigmatiseringen hos personer med intellektuell funktionsnedsättning. Goffman menar på att det finns tre aspekter man måste tänka på den första är den sociala identiteten, den andra är den personliga identiteten och den tredje är jagidentiteten. Ineland, J., Molin, M., & Sauer, L. (2013) (s, 76)
    - - tex disability arts där en "kulturgemenskap" kan göra att personer med IF upplever sig tagna på allvar.
        
        tex i boken teatergrupp IF s. 84mm
      - det kan råda en önskan hos personen med IF att både få möjlighet att tillhöra både IF-gruppen och "normal"-gruppen, IF s. 79
      - gemenskaper idag skapas utifrån att livet är ett individuellt livsprojekt. kulturer är därför skiftande, flexibla, globala. världen är idag en plats där alla kan hitta en gemenskap. IF s. 80
    - - Att känna tillhörighet med sin grupp egen IF-grupp
      - Skapa och behålla relationer till personer utan IF
- - - - Tidsuppfattning
        
        Kvalitetsuppfattning
        
        Kvantitetsuppfattning
        
        Orsaksuppfattning
  - - - Föreläsning Jenny Rosendahl
        
        Ta plats i samhället,
        Uppleva inflytande och delaktighet i samhället, Forskarnas inriktning: få sina röster hörda , Personer med funktionsnedsättning glöms bort, har sämre ekonomi fast dem arbetar tjänar 7 kr/timme detta innebär 120kr/månad måste söka bidrag för att kunna överleva, har ej rätt att välja boende om dem går under LSS - bidrag dras in
  - - - När en person med funktionsnedsättning avslutar gymnasiet står personen för olika karriärs val i livet. Vissa läser vidare på yrkesförberedande utbildningar, andra väljer att bli anställda i den vanliga arbetsmarknaden utan att söka lönebidrag, En stor del går till en daglig verksamhet som dem har rätt till genom LSS. (personer som ej har arbetsförmågan som krävs för att ingå i arbetslivet kan ansöka att få gå på dagligverksamhet genom LSS). (Ineland et al. 2013). Sid 120
        
        Den vanligast forskningen är på individnivå, dessa forskningar visar på att personer med funktionsnedsättningar har svårt in i arbetsmarknaden men när dem väl tar sig in har dessa personer svårt att behålla sitt arbete (Ineland et al. 2013)
      - Målet med dagligverksamhet är att stärka personers möjligheter att komma in i arbetslivet eller att fortsätta studera. (Ineland et al. 2013). Sid 120
      - Enligt rapporter som kommit in genom Socialstyrelsen och länsstyrelser så finns det många brister inom dagligverksamhet, ett stort problem är anpassningen för den enskildes behov, personalen i dessa verksamheter har inte rätt kompetens. (Ineland et al. 2013). Sid 120
- - - - Arbete utgör ett centralt tema i svensk funktionshinderpolitik (Ineland et,al 2019 s 118)
        
        Arbetets betydelse - en ekonomiskt och en moralisk gemenskap som skapar förutsättningar för social integration i samhället (Ineland et. al, 2019 s 117).
        
        Socialt konstruerade föreställningar om vad det innebär att vara en person med IF kan försvåra möjligheten till arbete (Ineland et. al, 2019 s 122)
        
        I stället för att dela in i att eleverna har eller tillskrivs dessa svårigheter skulle det ur ett socialkonstruktivistiskt synsätt bli intressant att se till processen där dessa svårigheter skapas och se hur själva skapande av svårigheterna också
        blir en del av problemen ( Assarsson, Bildning för alla s 21).
        
        Det finns en uppenbar risk att elever som uppvisar någon form av diagnos därmed inte heller ens får chansen att övertyga arbetsgivaren om sin förmåga att bemästra arbetsplatsens praktik (Assarson 2012 Bildning för alla s 20)
        
        TANKE: Att bli förpassad till fattigdom bara för arbetsmarknaden är konstruerad på ett sätt som gör att alla inte passar in. Orättvist! Beklämmande!
      - Språkbruket har ändrats från att ha anställning/sakna anställning till att vara anställningsbar. Därmed läggs ansvaret för arbetslösheten över på individens förmåga att tillägna sig sådana egenskaper som blir gångbara på arbetsmarknaden. Problemet
        blir då de unga, som inte kan forma sig efter anställningsbarhetsmallen (Bildning för alla s 19).
        
        En viktig del i de motstridiga strävandena efter särskoleelevers anställningsbarhet är språket och hur det talas om unga som blir funktionshindrade på en arbetsmarknad som mäter efter samma måttstock. Språket är inte bara skapat i den tid och inom den grupp som har tolkningsföreträde utan skapar också villkor för de individer som ska leva under dessa förutsättningar
        
        Skäll (somatiska problem) Människor som får mycket skäll än andra utvecklar sjukdomar som kräver läkarvård. Skäll är skadligt. (Hejlskov,2009:53)
        
        Sinnesöverbelastning, Många med NPF har stora svårigheter att sortera sina intryck, (Hejlskov, 2009)
        
        Akuta kaostecken, Dem flesta är kortvariga och övergående: smärtsamma för brukaren. Utåtagerande beteende, slag, sparkar och bett, skrikande, skadegörelse, riva sönder sina kläder, ångestattacker och panikångest, impulsiva självmordsförsök. (Hejlskov, 2009)
        
        Långvariga kaostecken: Depression, Psykoser, Ätstörning, ångesttillstånd, (Hejlskov, 2009)
        
        Lågaffektivt bemötande: Reagera behärskat, undvik ögonkontakt, undvik beröring, respektera det personliga utrymmet, ställa dig aldrig mitt emot brukaren, sätt dig på golvet, prata lugnt, byt personal. (Hejlskov, 2009)
  - - - Att lyssna på barnet Många styrdokument både nationella och internationella lyfter att det är viktigt att barnen kommer till tals genom att lyssna på deras åsikter. Rätten att komma till tals i olika sammanhang innebär, att vuxna måste skapa förutsättningar och låta barnet tala om sin vilja och sin åsikt. (szönyi 2012 s 45)
        
        Det har visat sig att barn med funktionsnedsättningar inte fått samma rättighet om att tycka och tänka som andra barn (som ej har funktionsnedsättning), detta gör att dessa barn ej kan påverka några beslut som rör dem själva än barn utan funktionsnedsättningar (Szönyi 2012 s 45)
  - - - Barn med IF går igenom många fler situationer där vuxna bestämmer vad som ska ske med dom. Tex handlingsplaner i skolan mm.
  - - - Bryts ner och styr oss i arbetet
      - Samhällets normer styr oss också, kanske omedvetet ofta?
    - - Viktigt att vara medveten om samhällets etiska riktlinjer
- - - - Förvaring och uppfostring
      - 1973 - Sinnesträning, språkträning och ADL träning framstår som grundläggande i undervisningen för alla elever i särskola oavsett om de gick i grundsärskola eller träningsskola. (Berthen s. 31-32)
        
        Fokus för lärandet ligger ligger på att eleverna ska "fungera" i samhället? Anpassas till liv och arbete?
        
        1994 - Salamancadeklarationen (special undervisning för barnets bästa) Andersson, A-L, & Wilder, J. (2015) s.112
        
        Om diskussionen tidigare legat på integrering hamnar nu inkludering och delaktighet överst på agendan
        
        Salamancadeklarationen antogs den 10 juni 1994 i Salamanca i Spanien. 300 deltagare som representerade 92 regeringar och 25 internationella organisationer deltog. Man träffades för att skapa en överenskommelse om att elever i behov av särskilt stöd skulle få en utbildning tillsammans med andra barn i sin egen miljö.
        
        1985 års omsorgslag innebär att särskolan hamnar i skollagen.
        
        1994 införs nuvarande lag: LSS (Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade).
        
        Under 1990-talet tog kommunerna över huvudansvaret för särskolan, vilket tidigare hade innehafts av landstinget. Anledningen var visionen om en skola för alla.
        
        Landsting, medicinskt?
        
        En nytillsatt särskolekommitté utredde under 1991 en möjlig avveckling av särskolan. Man menade att begreppet särskola hade en alltför negativ klang. Ideologin om en skola för alla byggde ju på att alla elever oavsett förutsättningar och begåvning skulle få sin utbildning i en och samma skolform.[7] Särskolekommittén insåg snart att deras dröm endast var en utopi, särskolans elever kunde inte garanteras tillräckliga resurser om de integrerades in i grundskolan. Utredningen och kommunaliseringen ledde istället till en ökning av elever i särskolan,[10] detta berodde på att även elever utan utvecklingsstörning tilläts placeras i särskolan.
        
        1990 byttes speciallärarutbildningen till att bli specialpedagogsutbildning, mellan 1090 och 2001 kunde olika inriktningar väljas. (s. 150) Östlund, D. (2009).
        
        1980 lagstiftningen flyttade särskolan från omsorgslagen till skollagen ( landstingets ansvar och kommunen för vanlig skola) Ineland, J., Molin, M., & Sauer, L. (2013:93)
        
        1976 - Omsorgslagen , syftet med denna lag var att man inte fick kalla någon för obildbar (Assarson (2009)
      - Tiden innan 1916, tre utmärkande drag:
        
        Barmhärtighetstanken
        
        Skyddstanken
        
        Optimism, synen gick från oduglig till verksamma och närande individer.
        
        (s. 92 IF, Samhälle och välfärd)
        
        1944 - kom en lag som reglerade undervisningen för de utvecklingsstörda. De elever som bedömdes som bildbara fick rätt till undervisning. Vid Slagstaseminariet utanför Stockholm utbildades lärare för särskolan som sedan verkade vid internatskolorna.
        
        1968 - Lagstadgad rätt till undervisning för psykiskt utvecklingsstörda genomförs 1968 i och med omsorgslagen. Först då får alla barn med utvecklingsstörning skolplikt. Samma år kompletteras särskolan med träningsskolan och begreppet obildbar försvinner ur författningstexterna 1968.
        
        Låter fint men det var anstaltslikannde internat
        
        as 1950 Fick endast dem barn som hade lindrig utvecklingsstörning gå i skolan dem kallades för bildbara barn, dock endast viss undervisning i dessa särskilda skolor. Ineland, J., Molin, M., & Sauer, L. (2013: 92)
        
        1954 kommer lagen om undervisning och vård av vissa psykiskt efterblivna. Ineland, J., Molin, M., & Sauer, L. (2013: 92)
        
        1960 – talet kom brytpunkten särskiljande i form av speciella skolor och klasser. Här började man att blanda elever. Ineland, J., Molin, M., & Sauer, L. (2013: 93)
- - - - Genom att ett barn får en diagnos ger den tillgång till hjälpinsatser och stöd i samhället. Vissa föräldrar ser diagnosen som en lättnad. Diagnosen kan både lindra stresskänslan genom att den ger både barnet och föräldern aktuella kunskaper om vad diagnosen innebär, orsak, konsekvenser, behandling med mera detta ger en ökad förståelse att detta inte handlar om uppfostran utan om en hjärnskada som sett till att barnet är i denna situation. Ineland, J., Molin, M., & Sauer, L. (2013:130).
      - Tvåspråkighet?? inlärning, förståelse m.m
      - Föräldrar till barn med intellektuell funktionsnedsättning har rätt till resurser genom LSS lagen (lagen av stöd av service). Genom denna lag kan föräldrar få hjälp (stöd) genom korttidsboende, stödfamiljer och avlösarservice, på detta sätt ger man föräldrar tid till att återhämta sig, eller eventuellt umgås med nära och kära (det sociala). Ineland, J., Molin, M., & Sauer, L. (2013:130).
        
        När barnet med funktionsnedsättning befinner sig i övergången till vuxenlivet där börjar dem stora utmaningarna för föräldrar. Ineland, J., Molin, M., & Sauer, L. (2013:137).
        
        Upplevelser av att föräldrar behöver kämpa för sina rättigheter vilket förutsätter att de behöver vara pålästa och driftiga (Lundström 2019 s 120)
        
        Ojämnlikhet
      - Lärare som arbetar inom grundsärskola eller inom träningsskola måste ha en speciallärare utbildning med inriktning utvecklingsstörning för att ses som behörig och få undervisa inom särskolan och kunna erhålla sin legitimation. En undersökning som gjorts på 300 lärare visar det sig att 80% utav lärarna ej har den obligatoriska utbildningen som krävs för att arbeta i grundsärskola eller på träningsskola (Lärarnas tidning. 2011). (s. 146) Östlund, D. (2009).
        
        Det finns forskningar som visar på en positiv utveckling i det sociala relationerna till sina syskon som ej har en funktionsnedsättning, barn lär sig många sociala färdigheter av sina syskon, man skulle kunna se detta som deras första sociala nätverk. Ineland, J., Molin, M., & Sauer, L. (2013:131).
        
        Föräldrar till barn med intellektuell funktionsnedsättning har ofta en negativ inställning till kontakten med den ”professionella världen”. Detta är på grund utav att föräldrar upplever att dessa kontakter endast handlar om att bli ifrågasatt och att ”professionella världen”. visar på ovilja att hjälpa till, Detta kan skapa oro och ångest hos föräldrar. Ineland, J., Molin, M., & Sauer, L. (2013:135).
        
        Föräldrar upplever att de kände ansvar för att vara talespersoner för sina barn i alla situationer och behövde därför både tolka och bevaka barnens skolsituation (Lundström 2019 s 94)
        
        Utökat föräldraskap: Föräldrar som arrangörer, informatörer och talespersoner för sina barn i en strävan att "skapa" en plats i världen för i sina barn. (Lundström 2019)
  - - - Socialt konstruerade föreställningar om funktionshinder, vilka orsaker de har och vilka specifika behov av hjälp som behövs (Ineland et. al 2014 s 134)
        
        Hur vi förhåller oss till normalitet och avvikelse påverkas av samhällets rådande normer. Vilken syn råder hos de barnet möter? Samsyn mellan pedagoger och föräldrar? Betoning på svårigheter eller det som fungerar.. (Lundström 2019 s 43)
    - - Föräldrar kan ifrågasätta sin egna kompetens och förmåga samt se sig själva som ansvariga till barnets svårigheter och problem (Ineland et.al 2014 s 135)
- - - - Vygotsky kom fram till att beteendet, erfarenheten och ovetande är begrepp som inte längre kan förklaras i en konsekvent teoretisk bas. Relationen mellan det affektiva och den kognitiva processen går ej att förklara. Giest, H. (2018:335).
        
        Vygotsky ville förklara dem psykologiska fenomen och inte bara beskriva dem. Han ville veta orsaken till handikappet men letade inte efter det biologiska. Han kom fram till att handikapp inte i första hand inte handlade om det psykologiska utan att det handlade mer om det sociala handikappet. Giest, H. (2018:337).