Please enable JavaScript.

Coggle requires JavaScript to display documents.

IF. Allt utgår ifrån NORMALITET "normalt" fungerande människor…

- - - - Syskon
    - - ¤ Att prata med syskon. (L 69-70) ¤ Att prata med barnet. (L 70) ¤ Många föräldrar ser inte sitt barn som en funktionsnedsättning utan som en person (L s. 45)
  - - - ¤ Välfärdsmodellen,vad som antas vara en lyckad person/familj eller ej. (I s. 133). ¤ Delat ägandeskap mellan föräldrar och proffessionella, ömsesidigt beroende (I s.134-135) ¤ Förväntningar på föräldrar att arbeta resp ta hand om sitt barn ger skuld och stress (I s.132-133) ¤ Diagnoser ett måste för att få hjälp och stöd. En del föräldrar känner sig tvugna att diagnostisera sitt barn för att få hjälp. (I s.130)
- - - - Sent 90-tal: Begrepp som normalisering och integrering börjar ersättas av nya termer som delaktighet, tillgänglighet och inkludering. (I s. 34 och 94)
      - Fram till 1954
        ¤ Sinnesslöa
        ¤ Sinnesslöutbildning
        ¤ idiot (B s. 17)
        ¤ efterbliven
        ¤ utvecklingshämmad
        ¤ psykiskt hämmad
        ¤ psykiskt hämmad (B. s 29)
    - - ¤ De sinnesslöa delades in i bildbara och obildbara i slutet av 1800-talet fram till 1950 t. (B s.10)
        ¤ ”Utvecklingsbar” istället för ”obildbar” på 60-talet (Ö s.149)
        
        Särskiljning genom intelligenstester I s.92
        Medicinskt perspektiv på sinneslöa.
    - - ¤Forskningen om särskolan är i allmänhet begränsad (B s. 36)
        ¤Det kan tänkas bero på att det avvikande inte anses lika viktigt att forska om.
    - - Fram till 1916 var en diffus epok med tre urskiljbara drag:
        ¤ barmhärtighetstanken
        ¤ skyddstanken
        ¤ optimism
        Ineland s.92
  - - - Till en början var skolorna organiserade genom privata aktörer och välgörenhet. Därefter tog landstingen över för att idag drivas av kommunerna (1985). (B s. 32)
      - ¤ 1960-tal Grundskolor och grundsärskolor byggs närmare varandra - ”Integrering”
        ¤ 1960-talet - En brytpunkt då man ifrågasatte särskiljandet mellan skolor (både ur ideologisk och ekonomisk synvinkel) (I s.92)
    - - ¤ Industrialiseringen tog fart i Sverige och påverkade samhällets syn på att alla ska bidra till samhället (Ineland s.91)
        ¤ Världskrig och rashygieniska tankegångar (B s. 23) (I s. 92)
        ¤ En mer pedagogisk syn på 1950-talet gjorde att samhället i stort (föräldrar, pedagoger och allmänheten) började ställa högre krav på standard och verksamhetens innehåll (I s.92-93s)
        ¤ Samhället är idag uppbygt för "normalt" fungerande människor. Det är de som har skapat mallarna. (Boet s. 12)
    - - På 70-talet inspirerade det skandinaviska normaliseringssträvandet internationellt. Men idag ifrågasätts Sverige för att inte ha tagit steget fullt ut vad gäller inkluderande skola. (I s.95)
      - Salamanca, FNs barnkonvention
  - - - ¤ Eleverna ansågs som obildbara och skulle få vård istället för utbildning. Medicinskt perspektiv(I s. 91), (B s. 10)
        ¤ Synen på eleverna i slutet av 1800-talet var att de skulle räddas från att hamna utanför samhället utan istället bli arbetsföra och på så sätt kunna bidra till samhället. (B s. 8, 9) ( I s.91)
        ¤ Individen ska anpassas till skolsystemet i och inte tvärt om ( 60- t) (I s.92)
        ¤ Skolan ska anpassas till eleven (I s.94)
    - - ¤ 1878 första seminariet för lärarinnor (Ö s. 147)
        ¤ Enbart kvinnor ansågs lämpliga att undervisa fram till 1940-talet. Då först fick männen tillträde till utbildning. ( Ö s. 147)
        ¤ Då det utbildades få lärare kan det antas att det inte var så viktigt med utbildade lärare inom denna skolform. Detta pågick ända fram till början av 1940-talet. (B s. 19) (Ö s. 147)
        ¤ Stor vikt lades vid utbildning av vård och omsorg på bekostnad av teoretisk utbildning (Ö s. 148)
        ¤ 1947 speciallärarutbildningen formeras med fler specialutbildningar och flyttas till högskolan (Ö s.149-150)
        ¤ Fram till 1950- talet utgjorde Rappes bok en central del i sinnesslölärarinneutbildningen.
        ¤ Lärarlegitimation krävs för att jobba som lärare från 2011 (Ö s. 146)
        ¤ Rektorsutbildningen är densamma oberoende av vilken skolform man jobbar i (LJ)
    - - ¤ Skolplikten 1842 gjorde att fler barn kom till skolan. Men de barn som då ansågs inte passa in i skolans normer hamnade ganska snabbt utanför folkskolan.
        ¤ De första skolformerna för dessa elever var i form av uppfostringsananstalter/sinnesslöanstalter, ofta i filantropisk och humanistisk grund (B s 8, 19)
        ¤ 1866 startade Emauella Carlbeck den första idiotskolan (I s, 91)
        ¤ Externatundervisning infördes på 50-talet istället för internat för att närma sig samhället och tanken om "En skola för alla". (B s.27)
        ¤ Under 60-talet ifrågasattes särskiljandet och eleverna skulle nu integreras i "vanliga klasser" (I s.93)
        ¤ Förändring: ”Utvecklingsbar” istället för ”obildbar”. träningsskola införs som inriktning i särskolan med ADL-träning. 1967 grundsärskola och träningsskola. ALLA barn har rätt till skolgång och undervisning (Ö s.149) (B , 30)
        ¤ 1980-t till 2000-t organisatoriskt och administrativt närmare grundskolan (B .s 32)
        ¤ Mitten av 80-talet lagstiftningen flyttas lagstiftningen om särskolan från omsorgslagen till skollagen. (I s.93)
        ¤ Särskolan kommunaliseras på 90-talet. (I s. 93)
        ¤ En skola för alla på 90-talet (I s. 93)
        ¤ Den obligatoriska grundsärskolan (indelad i grundsärskola och träningsskola) och den frivilliga särskolan (gymnasiesärskolan) (B s. 34) (I s.95)
        ¤ Idag har begreppet träningsskola tvättats bort och det ska heta anpassad grundskola fr.om. 2 juli 2023. Indelningen är numera att eleverna läser mot ämnen eller ämnesområden. (Lorentz)
        ¤ Elever som är mottagen i grundsärskolan kan läsa integrerat i grundskolan eller i grundsärskolan (L)
        ¤ För att bli mottagen i grundsärskolan krävs fyra bedömningar; psykologisk, pedagogisk, medicinsk och social. (L)
        ¤ Alla skolor ska kunna ta en elev med IF (LJ)
        ¤ Särskolan är en frivilligt vald skolform (LJ)
    - - ¤ Rappes bok 1903 (B s.12-13) (Ö s. 148)
        ¤ 1946 Den första läroplanen för sinnesslöskolor (B s. 13)
        ¤ 1959 Läroplan för rikets särskolor. (B s-27)
        ¤ Lsä 73.Läroplan för särskolan ADL-träning (B s. 30) (Ö s 149) Övergripande habiliteringsplan (B s. 31)
        ¤ Lsä 90
        ¤ Lpo 94
        ¤ Lgrsär 11
        ¤ Lgrsär 22: Består av tre delar, de två första delarna är snarlika Lgr22, den tredje delen består av kursplaner för ämnen respektive ämnesområden. (LJ)
        ¤ Betygen är E-F (LJ)
        ¤ För att få betyg måste vårdnadshavare eller eleven begära det. Annars får eleven bara omdömen. (LJ)
        ¤ Om du har gått grundsärskolan behövs inga betyg för att söka till gymnasiesärksolan. (LJ)
      - Samhällets förväntningar på elevens utveckling baseras på ålder. Läroplanen utgår också från ålder. (Boet s 10)
- - - - Två internationella klassifikationssystem: ICD-10 som är utvecklat av WHO och DSM-IV-TR som är utvecklat av American Psychitric Association. (I, s. 65)
        
        ¤ IF delas in i fyra nivåer; lindrig, måttlig, svår och djup utvecklingsstörning (I s. 65). ¤ Kylén skriver om A-, B- och C-stadierna (I s. 64)
    - - ¤ Förbiser sociala förhållandens inverkan på barns lärande och utveckling (Boet 2016 s.5, I s.71). ¤ Tenderar att minska en bredare fråga om varför barnet beter sig på vissa sätt eller upplever vissa problem och utvecklingsutmaningar (Boet 2016 s.5) ¤ Medicinskt perspektiv utgår ifrån synliga, tydliga problem som behöver en lösning. Människan objektifieras som gör att vikten av den mänskliga utvecklingen tappas (Tolkning utifrån Geist. s.335-336.)
  - - - Den sociala verkligheten är konstruerad (socialkonstruktionism) (I s 67)
        
        "Till exempel kommer en motorisk funktionsnedsättning inte att vara en funktionsnedsättning
        om samhället erbjuder adekvat stöd, hjälpmedel och lagliga rättigheter att delta i samhället" (Boet 2016 s. 6) = Det är samhällets hinder som skapar funktionshindret!
    - - För stort fokus på det sociala kan leda till att konsekvenserna av funktionsnedsättningen i sig förbises. Tex smärta eller trötthet (Boet 2016 s. 8, I s. 71)
    - - Cripteori; Ett negativt laddat begrepp har getts en ny positiv innebörd. Ta till sig stigmat istället för att söka acceptans och passera som normal (I s. 77-78)
  - - - Kongruent och inkongruent K: utmaningar på lagom nivå. Överensstämmelser mellan individens förmågor. I: Bristande utveckling. Sker inte i den mån det skulle kunna. Den dialektiska processen uteblir.
      - Defektologi- ett forskningsområde inom Vygotskys utvecklingspsykologi (Gindis 1995 s 77)
        
        Primary och secondary defekt; -Primary defect är den bilogiska funktionsnedsättningen som gör att hinder skapas i sociala sammanhang som en konsekvens av detta blir då primary defect som utgör hindret i sociala sammanhang (Det primära är biologiskt och det sekundära det sociala) (Boet 2011 s 13, Gindis 1995)
      - Dialektisk process: ömsesidig samverkan av biologisk utveckling och utveckling av förmåga att använda kulturella redskap. Den dialektiska processen är inte statisk utan påverkas hela tiden under förutsättning att man deltar i ett utvecklande socialt sammanhang. (G 2018 s. 344 , B 2016, s 10)
      - Subkulturer skapas av de som behöver känna en tillhörighet och inte får det i det stora sammanhanget. De bildar då egna mindre grupper. Om samhället anpassas för alla behövs inget "vi" och "de". Dikotomi (I s.81)
      - Kulturell normalitet. Utgår ifrån normen om vad som är idealet, högt värderat eller socialt accepterat i den kultur du befinner dig i. I.s 70
    - - Ineland menar att funktionshinder uppstår i mötet mellan individen (och dess egenskaper) och det omgivande samhället. (I s. 71) Är detta förenklat?