Please enable JavaScript.

Coggle requires JavaScript to display documents.

Utvecklingspsykologi - Coggle Diagram

- - - - tidsbundna förändringar i människors och djurs struktur och fungerande som ett resultat av biologiska och miljömässiga förhållanden
        
        förändring = anpassningsprocess
        
        OBS! alla förändringar är inte utveckling → måste vara bestämd tid och ordningsföljd hos många individer
      - ortogenetisk princip → utveckling betyder förändringar i positiv riktning
        
        större differentiering, integrering, organisering
        
        t.ex. barnen blir längre och tyngre → kan ta hänsyn till fler omständigheter samt lek blir mer komplext
        
        innebär högre grad av självständighet
      - förändringar är inte reversibla (t.ex. man kan inte bli kortare)
      - kvantitativa processer bl.a. längdtillväxt, mängden av ord
      - kvalitativa processer bl.a. social anpassning, moralbildning
      - olika teorier
        
        utveckling innefattar att nytt lärande bygger på tidigare lärande
        
        biologiska processer är avgörande i utvecklingsprocessen
        
        iaf ordningsföljden vid tillägnandet och ålder är de grundläggande variabler i det flesta av utvecklingspsykologisk forskning
    - - huvudeffekter
        
        påverkansfaktorer som är oberoende av andra förhållanden
        
        gener, föda miljöförhållanden, exponering av vissa händelser
        
        t.ex. ögonfärg, medfödd sjukdom
        
        miljömässiga huvudeffekter
        
        dramatiska, stora förändringar (dvs. skillnad till andra miljöeffekter)
        
        t.ex. en akut minskad blodtillförsel som orsakar förlamning
        
        additiva huvudeffekter
        
        oberoende av varandra
        
        ärftliga eller miljömässiga
        
        påverkar tillsammans men var för sig
        
        t.ex. intelligens + personlighet
      - interaktionseffekter
        
        verkan av ett förhållande beror på ett eller flera andra förhållanden
        
        t.ex. en miljö med mycket talbaserad samspel (dvs. ett förhållande)
        
        normalt hörande (dvs. en annan förhållande) barn → normal språkutveckling
        
        döva (dvs. en annan förhållande) barn → bristande språkutveckling för att de inte kan tillgodogöra tal
        
        resonemang om huvudeffekter och interaktionseffekter handlar ofta om samverkan mellan gener och miljöegenskaper
      - transaktionseffekter
        
        den ömsesidiga påverkan mellan individ och miljö
        
        omgivningen påverkar barnet men barnet påverkar också sin omgivning
        
        jfr. hur pojkar/flickor eller utåtriktade/blyga bemötas
        
        transaktionsmodellen
        
        omgivningen påverkar barnet → barnet påverkar omgivningen → den förändrade miljö påverkar barnet återigen → osv.
        
        den enskilda påverkan i en transaktionslänk kan vara en huvudeffekter eller interaktioneffekt
        
        både barns egenskaper och förhållandena till omgivningen får hela tiden ny betydelse under utvecklingsprocessens lopp → en sammanhängande kedja
        
        transaktioner är tidsbundna interaktioner
      - utvecklingspsykologiskt tankesätt
        
        transaktionsmodellen och skillnaden mellan huvudeffekter och interaktionseffekter är fundamentet i det utvecklingspsykologiska sättet att tänka
        
        modellen är verktyg att förstå utveckling
        
        olika teorier betonar olika saker men alla har antaganden om utvecklingseffekter
        
        används huvudsakligen i generella utvecklingsmodeller
    - - används för att beskriva detaljerna i utvecklingsprocessen
      - viktig egenskap → de systemen kan reglera sig själva samt reorganisera strukturer och processer
        
        fungerar som en helhet, inte endast som en oberoende element
        
        reglera sig själv = reorganisera strukturen så att systemet fungerar som en helhet
      - samverkan mellan inre egenskaper och yttre påverkan
      - system = samling objekt/komponenter som samverkar → bestämda orsaksförhållanden mellan dem
      - en mer detaljerad modell som kan beskriva de faktiska betingelser i organismen och miljön som ligger till grund för utvecklingsförloppet
      - omfattar förändringar över tid
        
        jfr. statiska system som beskriver förhållandet oberoende av tid
        
        passande för att beskriva utvecklingsmässiga förlopp
      - kan vara linjära eler icke-linjära
        
        linjära → det finns ett proportionellt samband mellan fenomenet och de förhållandena som producerar det
        
        icke-linjära → förhållande utan proportionalitet
      - modeller grundade på dynamiska system har haft stor betydelse för förståelse av utveckling
      - man försöker förena alla aspekter av utvecklingsprocessen
    - - alla utvecklingsteorier gör antaganden om riskförhållanden dvs. förhållanden som kan leda till felutveckling och avvikelser
      - nuförtiden försöker man leta efter förhållanden som gör att barn utvecklas positivt trots närvaron av riskfaktorer
        
        barn är resilienta (dvs. motståndskraftiga) mot de negativa inflytelserna
      - barn som är sårbara behöver en riskfri miljö för att utvecklas normalt
    - - delas in i fyra relaterade system
        
        mikrosystem → riktigt nära dagliga relationer
        
        mesosystem → förbindelser mellan två eller flera mikrosystem
        
        exosystem → större sociala sammanhang som barnet inte själv ingår i men som är viktiga för mikrosystems fungerande (t.ex. föräldrarnas arbetsplats, vännernas föräldrar)
        
        makrosystem → samhället (innehåller bl.a. lagar, värderingar, offentliga tjänster)
        
        system påverkar varandra dvs. vad som sker inom ett system hänger samman med vad som sker i de andra
      - barn ingår i olika sociala och kulturella sammanhang som de påverkar och påverkas av
    - - kontinuitet
        
        ett samband mellan tidigare och senare funktion
        
        för att avgöra kontinuitet behövs ett teoretiskt antagande om en unferliggande psykologisk likhet
        
        både Piaget och Freuds antaganden om utveckling är diskontinuerliga
      - grundtanke: förändring är utvecklingens huvudsakliga kännetecken
      - diskontinuitet
        
        brott i utveckling
        
        omöjligt att säga om två egenskaper eller beteende har ett samband
        
        nya funktioner är kvalitativt annorlunda
      - det är svårt att definiera vilka funktioner är kontinuerliga och diskontinuerliga
  - - - utgår från Piagets teori → barn uppfattar inte världen på samma sätt som vuxna
        
        Piaget delar in utvecklingen i fyra stadier, enligt vilka logiska operationer de kan utföra under det stadiet
        
        logisk konstruktivism är utgångspunkten för majoriteten av diskussioner om barns kognitiva utveckling → en del stöder Piagets teori medan andra argumenterar den
        
        få tror ännu på att det finns tydliga kognitiva stadier (tom. Piaget själv reviderade sin teori)
      - konstruktivismen = antagandet om att barnens uppfattning av objekt och händelser inte är medfödd utan konstrueras
      - anpassningsprocess = den kognitiva utvecklingen är barnets försök att förstå omvärlden
        
        mentala strukturer och processer förändras enligt nya erfarenheter
        
        gamla uppfattningar utmanas och nya erfarenheter → konflikt mellan barns olika uppfattningar → detta driver utvecklingen
      - konstruktionsprocessen är en förutsättning för att kunna nå högre former av tänkande och uppfatta omvärlden som stabil
        
        då barnet växer blir hens tänkande mer medvetet och abstrakt
      - teorin kallas "logisk" eftersom den utgår från en logisk modell
    - - utgår från Lev Vygotskijs teorier och arbete
        
        han delade åsikt med Piaget i flera saker, men hans teori går ut på att barnets kognitiva utveckling sker genom samverkan med andra människor och internalisering av kulturen
        
        internalisering = yttre processer (såsom problemlösning) blir interna och delar av barnets psyke
        
        han delar utvecklingen i fyra faser där barnet internaliserar kulturella redskap, får ett mer komplext tänkande och integrerar språk och intellekt
        
        ytterligare sex faser om barnets deltagande, från första levnadsåret till tillägnande av yrkeskunskap i ungdomen
        
        demonstrerar barnets yttre och inre tänkande
        
        har inflytat bl.a. pedagogik
      - vuxna vägleder barn i kulturens redskap (såsom språk, talsystem, konst och kartor)
        
        leder till förändringar i barnets kognition → utveckling
      - utveckling ses som hög grad av internalisering av kulturen och dess redskap
      - biologin bestämmer tidiga kognitiva utvecklingen men räcker inte till att forma högkognitiva funktioner
      - barnets kulturalisering sker på två plan
        
        sociala
        
        psykologiska
      - barnets kompetens förklaras på två sätt: vad hen klara av själv och vad hen klarar mha. en vuxen
        
        området mellan dessa → den proximala utvecklingszonen
        
        vuxna anpassar uppgifter till barnens nivå och ger hjälp som barnet kan dra nytta av
      - barnets omgivning = totala uppsättning av fysiska, mänskilga och ideologiska förhållanden som når barnet samtidigt
    - - förklarar all mänskligt beteende med inlärningsmekansimer och omgivningens påverkan dvs. förhållandet mellan stimuli och respons
        
        stimulus leder till en respons → klassisk och instrumentell betingning och imitation
      - förändringar i ett barns beteende = resultat av lärande
      - omgivningen och tidigare inlärningshistoria formar barnets respons
      - överlevnadsdriften driver all beteende och utvecklingen
      - argumenterar mot teologiska aspekter i utvecklingsteorier (dvs. att utvecklingen går genom vissa stadier, t.ex. Piaget)
      - Sydney Bijou
        
        den basala fasen: 2-6 år, det finns individuella skillnader mellan barn, beroende varierande omgivningar
        
        samhällsfasen: tidig skolålder – vuxenlder, beteendet förändras pga. information från många olika källor, t.ex. skolan och familjen
        
        fundamentala fasen: 0-2 år, barnet handlar ekologiskt dvs. som alla andra barn i andra kulturer
      - Alber Bandura
        
        utvecklingen är en kumulativ inlärningsprocess och lärandet grunden för de flesta skillnader mellan barn
        
        betonar modeller och observationslärande → konsekvenserna av handlingar påverkar till beteenden, barn lär sig genom att observera och t.ex. höra om handlingar
        
        modellinlärningen är målinriktad, t.ex. att barn är mer benägna att imitera människor de beundrar
      - Skinner
      - har påverkat mycket utvecklingspsykologin
    - - informationsbearbetning
        
        mentala fenomenen förklaras utifrån en modell där information strömmar och bearbetas i system (t.ex. i form av lagring av upplevelser)
        
        alla bearbetar information på detta grundläggande sätt
        
        hur man organiserar och tillägnar sig sin kunskap förklarar föesta skillnader mellan barn och vuxnas kognitiva funktion
      - nativism
        
        generna bestämmer hur utvecklingen går och ett barns erfarenheter har ingen påverkan på den
        
        erfarenheterna är inte tillräckliga så att barnet utvecklar kunskap om världen → däremot måste barnet använda sitt eget sinne från och med födsen och den är viktigare än upplevelser i miljön
        
        barnet föds med en färdig mental modell av världen (på vissa områden)
        
        sträng form: barnets kunskap är bestämd av generna i hög grad även i detalj
        
        mild form: barn föds med vissa grundläggande bearbetningssätt för erfarenheter detta sätter igång utvecklingen
      - etologisk psykologi
        
        etologi = studiet av djur i deras naturliga miljö
        
        utgår från evolutionsteorin
        
        barnets egenskaper ska tolkas utifrån anpassningen till miljön under evolutionen (t.ex. hur ett visst beteende har påverkat artens överlevnad)
        
        utveckling = anpassning mellan organimen och miljön, barnets beteende är ett resultat av människans anpassning till miljön som existerade då människan blev till
        
        anknytningsteori av Bowlby etologisk inriktad → generna som orsakar att barnet vill anknyta till närmiljön har valts i evolutionen
      - kritisk psykologi
        
        en "anti-utvecklingsrörelse"
        
        utvecklingsteorierna inte bidrar till förståelsen om hur barnet fungerar och de borde ersättas med tolkningar som grundar sig på praktiken i kulturen där barnet växer upp
        
        barnets beteende och tänkadne ska granskas utifrån det kulturella och sociala sammanhanget som barnet är i
        
        barndomen endast en social konstuktion → kulturella historierna är det som påverkar barnet (t.ex. position i samhället, vem barnet är)
    - - rötter i Freuds psykoanalys
      - teorierna ofta tvådelade
        
        orsak + behandling av det psykiska problemet
        
        ett barns normala utveckling
      - utveckling av inre psykisk struktur
        
        betyder utveckling av fristående psykiska funktioner till en integrerad helhet som bestämmer individens handlingar och hur den är
        
        är en del av barnets anpassning till omgivningen (genetiken påverkar mycket)
        
        enligt många teorier är utvecklingens huvudlinjer förutbestämda men genetisk information och erfarenheter (speciellt med föräldrarna) påverkar utvecklingen
      - medfödda drifter
        
        barn går från att agera enligt lustprincipen till realitetsprincipen → anpassning till den fysiska, sociala och kulturella miljön
        
        "det"
        
        nyfödda barn styrs bara av "det" dvs. de styrs av sina drifter
        
        "jag"
        
        "jag" utvecklas för att anpassa barnet till verkligheten och att inte bara agera enligt drifter
        
        "överjag"
        
        håller koll på att barnets handlingar inte endast är anpassade till verkligheten utan också till kulturens normer
        
        utvecklas senare under barndomen enligt de grunder och värderingar som föräldrarna överför till barnet
        
        barnets uppväxt består av konflikter
        
        orsakas av "det", "jag" och "överjag" som alla försöker styra barnets beteende + krav från föräldrarna
        
        yttre kraven internaliseras till en del av barnets handlingar → blir inte längre konflikt
        
        resultaten från konflikterna skapar barnets personlighet
        
        men några anser "jaget" vara det viktigaste i utvecklingen pga. att det reglerar både"detets", överjagets" och omgivningens impulser
        
        objektrelationsteori
        
        Melanie Kleins teori som för Freuds driftteori framåt
        
        man antar att barn har en medfödd konflikt mellan livsinstinkten och dödsinstikten
        
        objekt = en mental representation av den person/ det föremål som utgör målet för en drift /mha. vilken driften kan nå målet
        
        objektsrelationer = intrapsykiska aspekter av erfarenheten av andra, mentala representationer av de roller som människor har i samspelen
        
        andra psykod. teorier är kritiska till antaganden om medfödda drifter
        
        Winnicott: barnets relationer skapas inte för att tillfredställa drifter
        
        Margaret Mahler: barnets utveckling är en separation- och individuationsprocess → upp till 12-18 mån. förstår barnet inte att det och modern har olika egenskaper och därmed kan inte skilja mellan dem
        
        Robert Emde: grundläggande motiv ersätter drifterna som motivation för en handling (aktivitet, självreglering, social anpassning, affektreglering och kognitiv assimilering)
      - det omedvetna
        
        motiv och handlingsimpulser som personen inte är medveten om
        
        grunden finns i önskningar och impulser som man inte accepterar hos sig själv
        
        kan synas i felsägningar och symboliska handlingar
        
        enligt Freud väcker dessa ångest och barnet utvecklar defensmekanismer mot den
        
        defenserna är en del av det omedvetna och ett verktyg för "jaget" att reglera impulserna
        
        skyddar mot ångesten som medvetna psykiska konflikter medför → kan anpassa sig till samhället
        
        "det medvetna" = individens tankar och det som omfattas av uppmärksamheten
        
        "det förmedvetna" = delvis kognitiv aktivitete som inte kontrolleras av medvetandet och delvis av tillgängliga mentala representationer som är beroende av att "medvetna" fokusera på dem
        
        "det undermedvetna" = tankar och känslor som är konfliktfyllda, har gjorts svårtillgängliga för medvetandet MEN kan påverka handlingar
        
        barn har inga medvetna tankar → handlar om förmedvetet
        
        stigande ålder orsakar att fler och fler känslor blir tillgängliga medvetet och bortträngda till undermedvetandet
      - utveckling av personlighet
        
        Freud: grunden för personligheten då barnet genomgår tre psykosexuella faser fram till 4-5 års åldern
        
        samband mellan erfarenheterna i dessa faser och psykiska problem/ avvikande personlighetsdrag
        
        psykiska problem i vuxen ålder bestäms av utvecklingen fram till 6 års åldern
        
        Erikson (som fortsättning på Freuds teori): barn upplever sociala kriser och dessa bestämmer utvecklingen av normala och avvikande personlighetsdrag
        
        omfattar även ungdomsåldern och vuxenåldern → har varit mycket betydelsefulla för ungdomspsykologin
        
        Daniel Stern: utveckling av fyra olika förnimmelser av självet som börjar formas is olika faser av utvecklingen och stannar som självständiga, men integrerade, delar av en mogen självuppfattning
        
        på 2000-talet enligt psykod.: barndomserfarenhet har stark påverkan på den vuxna personligheten men att personlighetens utvecklingsprocess fortsätter hela livet ut
      - indelad i två metodiska inriktningar
        
        grunden i klinisk praxis och studier
        
        antaganden om barns utveckling konstrueras utifrån ett vuxet perspektiv
        
        metoden är tolkande dvs. man kan endast observera och därifrån tolka den psykiska aktiviteten (även om inre psykisk aktivitet kan manifestera sig som många olika yttre handlingar)
        
        mer traditionellt empirisk
        
        direkta studier av barn
    - - utvecklingen motiveras av barnets strävan efter anpassning
        
        Freud, Skinner, Vygotskij, Piaget, Bowlby
      - utvecklingen motiveras av konflikt
        
        Freud, Piaget
      - olika teorier fokuserar på olika områden av utvecklingen → står därför inte i strid med varandra
      - beteendeobservationer leder till hypoteser
  - - - kvantitativa studier = forskning som innefattar kategorisering, kvantifiering och mätning
        
        krav om upprepningsbarhet
      - kvalitativa studier = forskning som innefattar kategorisering men behöver inte vara kvantifierbar
        
        krav om att forskaren ska redovisa sin utgångspunkt och sitt underlag för tolkningen av det som hen observerar
      - gruppstudier = omfattar två eller flera individer
        
        syfte B: jämföra två eller flera grupper (t.ex. kön, ålder, experimentgrupp – kontrollgrupp)
        
        grupperna måste ha en viss storlek och likna varandra så mycket som möjligt utom den egenskap man vill undersöka
        
        syfte A: visa på något med barn i allmänhet eller om grupper med bestämda kännetecken
      - individstudier = enskilda barns utveckling
        
        kan ge information om konsekvenserna av vissa egenskaper eller miljöpåverkan
        
        fallstudier = kliniska beskrivningar av enskilda barn
      - tvärsnittsundersökningar = man undersöker flera individer i olika ålder vid samma tidpunkt
        
        fördel: tidsbesparande
        
        nackdel: får inte information om utvecklingsförloppet
      - longitudinella studier = man undersöker samma individer vid flera tidpunkter
        
        nackdel: tidskrävande
        
        prospektiva undersökningar = man följer ett eller flera barn under en viss tid
        
        fördel: får information om utvecklingsprocessen och de faktorer som inverkar på förloppet
        
        retrospektiva undersökningar = man skaffar sig information i efterhand mha. arkivmetod
      - tvärkulturella studier
        
        syfte A: ta reda på vilken miljöpåverkan som är nödvändig och tillräcklig för att en normal utveckling ska äga rum
        
        syfte B: upptäcka funktionella likheter mellan beteenden i olika kulturer (speciellt sådana som verkar annorlunda men som fyller samma funktion)
      - obs! det är möjligt att kombinera olika metoder
        
        t.ex. tvärsnitt med longitudinell → flera åldersgrupper observeras under en viss tid
        
        t.ex. kvalitativa och kvantitativa metoder i samma studie
    - - offentlighet = all kunskap om den tillämpade metoden är tillgänglig
      - representativitet = det urval av barn som man observerar ska vara representativt för den population de tillhör
        
        viktigt när man vill redogöra för individuella skillnader och hur något förhållande fördelas i en barngrupp
      - reliabilitet = de observationskategorier och de mätmetoder som tillämpas ska ge samma resultat vid upprepade observationer
        
        inter-observatörsreliabilitet = flera observatörer evaluerar samma situation
      - validitet = metoden mäter det som den antas mäta och resultaten ger svar på de frågor som man ställer
        
        begreppsvaliditet = är det man observerar ett sant uttryck för det man vill undersöka
        
        samtidig validitet = det man mäter sammanfaller med något annat kriterium
        
        predikativ validitet = man jämför det som har mätts vid en viss tidpunkt med senare egenskaper eller prestationer
        
        inre validitet = giltigheten hos antaganden om orsaksförhållanden där man har funnit något samband mellan två variabler
        
        yttre validitet = generalisering av data
    - - frågeformulär = en uppsättning frågor som ställs av intervjuaren på ett bestämt sätt
        
        fördel: man kan få svar från många personer på ett relativt enkelt sätt
        
        nackdel: antalet frågor och svarsalternativ begränsat (öppna frågor rekommenderas inte för att svaren kan variera mycket och vara svåra att kategorisera
      - intervjuer
        
        vanligen halvstrukturerade dvs. att de ger utrymme för precisering av frågor och utredning av missförstånd
        
        fördel: man får kompletterande information och möjligheter att följa upp den avgivna informationen
        
        nackdel: tar längre tid att genomföra och svaren kan vara svåra att kategorisera
      - checklistor = standardiserade frågeformulär eller strukturerade intervjuer
        
        används för kartläggning av barns faktiska färdigheter och funktionsnivå
      - kliniska intervjuer
        
        syfte är att skaffa sig bästa möjliga uppfattning om hur ett barn mår och upplever världen (t.ex. hur barnet uppfattar och tolkar sin situation)
        
        öppna och samtalspräglade intervjuer som används för fallbeskrivning
      - arkivmetoder = man använder information som har insamlats tidigare (ofta i ett annat syfte)
        
        fördel: effektivt och tidsbesparande sätt att insamla information
        
        nackdel: man är beroende av redan existerande information och kan inte ställa nya frågor
        
        t.ex. olika offentliga register om befolkningen (såsom statistiska centralbyrån och folkbokföringen) men även familjens dagböcker och videoinspelningar
    - - statistiska metoder
        
        signifikans
        
        gruppskillnader
        
        beskrivande statistik (medelvärde, standardavvikelse)
        
        samvariation (korrelation)
        
        variabler (beroende och oberoende)
        
        statistiska interaktioner
      - kvalitativa bedömningar
        
        analys = organisering och reducering av information som går utöver den rena beskrivningen
        
        tolkning = att ge beskrivningarna och analyserna innebörd samt förklara samband
        
        påverkas av det teoretiska argumentet (teoretiskt tolkning)
        
        beskrivning = det som sker
    - - innebär att man ser, hör eller på annat sätt registrerar vad barnet och människorna omkring det gör samt relevanta händelser och miljöegenskaper
      - alla observationer påverkas av observatören
        
        antaganden, intressen och andra förutsättningar som styr observationen medvetet eller omedvetet → observatören ska vara uppmärksam av de
      - det som ska observeras måste delas in i observationskategorier
        
        kan omfatta plats, tid, föremål, beteende och händelser (t.ex. barnet går, vänder sig mot någon, leker)
        
        måste vara entydiga och utesluta varandra
      - naturalisk observation = görs där barn brukar vara (dvs. barnets naturliga miljö) och utan att försöka påverka dem
        
        anses mycket viktig inom utvecklingspsykologins alla riktningar
        
        fördel: anses att beteendet blir mest meningsfullt
        
        nackdel: kan vara svårt att dra generella slutsatser
      - experimentell observation = man försöker pröva en hypotes om vissa förhållanden eller sammanhang med kontrollerade metoder
        
        kontroll = så många faktorer som möjligt hålls konstanta så att det är sannolikt att de förändrignar som inträffar har samband med de förhållanden som ska undersökas
        
        laboratorieexperiment = observationer i en speciellt arrangerad situation
        
        nackdel: låg ekologisk validitet
        
        fältexperiment = man inför en systematisk förändring i en naturlig miljö och registrerar hur detta inverkar på barns och vuxnas beteende
        
        kombinerar naturalisk observation och experimentell kontroll
        
        test = observationer under speciellt anpassade betingelser
        
        syftet är att kartlägga hur barn fungerar i förhållande till andra i samma ålder eller hur det klarar en vanlig färdighet
        
        stränga regler om lika villkor för alla för att undvika att tillfälliga faktorer ska inverka på resultat
      - några vanliga problem vid observationer av barn
        
        barn kan ha problem med att förstå språkliga instruktioner i en okänd situation → ger svar som pga. missförstånd verkar ologiska eller konstiga
        
        barn kan känna sig osäkra → missförstår → förstärker osäkerheten
        
        vuxna brukar administrera uppgifterna och anpassa situationen
    - - den grundläggande etiska frågan i all forskning är om undersökningen över huvd taget bör genomföras
      - man måste bedöma kunskapernas eventuella nytta i förhållande till de möjliga olägenheter och det möjliga obehag som undersökningen kan medföra
      - etiska regler
        
        t.ex. försökspersoner kan när som heslt dra sig ur forskningen utan att behöva ange något skäl för detta
      - kravet är att man ska kunna redovisa vad man gör, varför man för det och vilken nytta barnet själv och samhället har av det
    - - hur utvecklingen av barns färdigheter, kunskaper, egenskaper och relationer fortgår
      - uppväxtmiljö och andra förhållanden som har betydelse för förloppet
- - - - kromosomer = trådformade bildningar i cellkärnan som innehåller gener
        
        förekommer alltid i par
        
        människan har 23 kromosomer i sädescellen och 23 i äggcellen → sammansmälter och bildar en cell med 23 par, alltså 46 kromosomer
        
        alla kroppens celler innehåller normalt 46 kromosomer med undantag av konscellerna
        
        kvinna XX, man XY
        
        varje kromosom består av ca. 1500 gener
      - uppskattningen av antalet gener hos människan varierar från 30 000 till 50 000
      - generna består av deoxyribonukleinsyra, DNA
        
        en DNA-tråd består av sekvenser av baspar utan funktion → introner samt aktiva sekvenser exoner som kodar proteiner
        
        viktigaste egenskaper hos DNA är att den fungerar som modell för RNA (ribonukleinsyra)
        
        RNA styr bildandet av proteiner och utlöser kemiska reaktioner i kroppen
        
        när RNA bildas kopieras endast exonerna
      - alleler = gener som hör ihop, har samma placering på båda kromosomerna i ett kromosompar och kontrollerar samma ärftliga egenskaper
      - polymorfa gener = ger upphov till individuella skillnader
        
        orsakar även evolutionsmässiga förändringar
      - polygent arv = flera gener samverkar till att lägga grunden för ett utvecklingsmässigt drag
      - det är samverkan mellan gener, inte närvaron av vissa av dem som orsakar skillnader mellan olika arter (t.ex. har människan och musen de flesta gener gemensamt)
    - - vid sammansmältningen av sädescell och äggcell realiseras en av 64 triljoner möjligheter (kromosomkombinationer)
      - genotyp = ett barns totala arvsmassa
        
        alla arvsanlag blir inte förverkligade
      - fenotyp = de observerbara egenskaper hos barnet (fysiska och psykologiska)
      - barn ärver inte beteendemönster eller psykologiska egenskaper MEN det genetiska arvet kan påverka sannolikheten att ett barn utvecklas på ett visst sätt
    - - dominant och recessiva egenskaper nedärvs enligt Mendels arvslagar
        
        dominant drag slår alltid igenom när genen finns på en av kromosomerna i ett par
        
        recessiva drag måste finnas på båda kromosomerna i ett par för att slå igenom
    - - autosomala kromosomer = de som inte är könskromosomer
      - könsbundet arv = en gen som befinner sig på en könskromosom ökar sannolikheten för särskilda utvecklingsmässiga konsekvenser
        
        t.ex. gener som befinner sig på Y-kromosomen inverkar endast på pojkars utveckling
    - - spontana förändringar i generna
      - mutationer i könscellerna leder till ärftliga tillstånd
      - hos kvinnor ökar risken att få barn med en extra kromosom i ett kromosompar (trisomi) med stigande ålder (t.ex. Downs syndrom)
    - - en allel som präglas överförs på vanligt mendelskt sätt, men funktionen bestäms av könet hos den av föräldrarna som den kommer ifrån
      - "leimautuminen"
    - - generna är inte alltid avgörande eftersom inte alla genetiska dispositioner kommer till uttryck
        
        de flesta människor har sannolikt gener som under vissa betingelser kan sätta igång sjukdomsprocesser, men detta händer inte så länge betingelserna inte uppstår
        
        vid vissa genetiska förhållanden är begränsningarna ändå absolua (t.ex. Huntingtons sjukdom → dominant gen)
      - generna förändras inte under livets gång, bara deras produktion av proteiner
    - - blir en individ med den speciella blandningen av egenskaper som kännetecknar människan som art → ett gemensamt genetiskt underlag