Please enable JavaScript.

Coggle requires JavaScript to display documents.

SVENSK POLITIK - Coggle Diagram

- - - - sovjets invasion av afghanistan - usa legitimerar upprustning
      - avskräckning och förtroendeskapande
        
        kritik av afgantistan - avsteg från förtroendeskapande
        
        1982-85 s vill förttroende h vill avskräcka
      - Integration och avskärmning
        
        fortsatt inttegratioon
        
        försvarett byggde på stöd från väst
    - - Gorbatjhov
        
        fredlig samexisttens mellan kapitalism och socialism
      - Avskräckning och förtroendeskapande
        
        avskräckning ttrappas upp
        
        sovjetisk vilja att diskuttera infektterade frågor
        
        wallenberg
        
        dc3an
        
        ubåtsfrågan
      - integration och avskärmning
        
        börjar orientera sig i eg-frågor
      - identitetskris - sverige som medelväg, vad händer när extremerna försvinner?
    - - årtal
        
        1979: sovjet går in i afganistan
      - Sverige
        
        aktiv moraliserande roll
        
        kritik från USA
      - Avskräckning och förtroendeskapande
        
        sovjet tgillar att sv kritiserar usa
        
        god relation
      - Integration och avskärmning
      - palmedoktrinen/småstattsdoktrinen: de små staterna tvingas till anpassning
      - Sammanfattning
        
        deklarattorisk politik --> aktiv utrikespolitik
        
        vietnamkritik - avskärmning och förtroendeskapande
    - - Årtal
        
        1949: Atlantpakten - slutpunkt för blockbildningen
        
        1953: Efter stalins död - en första denene
        
        relationen till östt försämras
        
        Västttyskland går med i Nato 1955 --> warszawapakren bildas
      - Sverige
        
        står utanför konfliktt
        
        alliansfrihet och neutralitet
        
        borgelig krittik
      - Avskärmning och integration
        
        hemligt samarbete med väst
        
        svenskt samarbete med väst var mer omfattande än vad som uttalades offentligt
      - Förtroendeskapande och avskräckning
      - Engelbrekt
        
        återförsäkringspolitik
        
        dubbelpolitik
        
        tyst allianspolitik
    - - Årtal
        
        1946: Sv med i FN
        
        1949: Atlantpakten bildas
        
        1948/49: blocken cementeras
        
        sverige i behov av skandinaviskt försvarssamarbete
      - Brobyggarpolitik
        
        tro på kollektiv säkerhet
        
        alliansfrihet och neutralitetspolitik
        
        allt ska gå att hantera inom ramarna för FN
        
        status quo
        
        Integration och avskärmnig
        
        sv menar att avskärmning ger skandinavien säkerhet (norge menar att det är tvärt om)
        
        viss ekonomisk integrattion
        
        renodlade säkerhetsfrågor - avskärmning
        
        Förstroendeskapande och avskärmning
  - - - Försvara och främja rikets säkerhet
      - Upptäcka och avvisa
      - Bistå övriga samhället
      - Skilllnad!! Förr (kalla kriget) skulle samhället bistå försvaret
    - - Propositionen nämner det inte och riktar sig mot saker som kräver internationellt samarbete.
    - - vi skapar säkerhet för oss själva genom att skapa säkerhet i vårt närområde
      - omfattar ej ömsesidiga militära förplikttelser
    - - Förbättra, effektivisera, modernisera försvarsmaktterna, ej rädsla för yttre hot
      - 3 former för försvarsintegration
        
        rollspecialisering, arbetsdelning
        
        Gemensamt ägande
        
        Integration i styrkeproduktionen, samarbete kring övningar, utbildning etc.
      - Nordefco - försvarssamarbete norden
        
        flexibilittett att avbryta inlett samarbete
    - - Passiv
        
        Oberoende
        
        Passiv neutralitetspolitik
        
        Hålla sig utanför konflikter i närområdet, bidra ill avspänning i ösersjöområdet i syfte att minska risken för konflikt
        
        Hade krävt starkt eget försvar för att vara trovärdigt
        
        Samarbete
        
        Återförsäkringspolitik med hemligt försvarssamarbette med västmakter
        
        Finsk-svenskt försvarsförbund utan öppett västmaktssamarbete
        
        måö minska spänningarna i östtersjön, problem: geopolitisk asymmettri, för sverige närmre ryssland
      - Aktiv
        
        Oberoende
        
        Aktiv neuttralitetspolitik
        
        roll som brobyggare
        
        svårt att hävda neutralitet mot nato och ryssland
        
        Svårt att förena med solidarittetsförklaringen
        
        Samarbete
        
        Allianspolitik genom medlemsskap i nato
        
        Allianspolittik inom ramarna för ett försvarssamarbete inom EU innefattande kollektivt försvar
        
        Finsk-svensktt försvarsförbund med öppet västmaktssamarbette
        
        övningar med nato, effekttivt resursutnyttjande, ökad gemensam försvarsförmåga
  - - - skapas av otrygghett och hotbilder
    - - efter: internationellt säkerhetsarbete FN/nato
    - - ökat stöd för territoriellt försvar
      - minskat sttöd för internaitonella utgifter
      - växande förtroende för försvaret
      - ingen tydlig opinion gällande nato
  - - - distanseringsstrategi
        
        hålla landet utanför konflikt
      - uppvaktningsstrategi
        
        skapa goda föruttsättningar att få hjälp i krig och kris
      - svensk säkerhetspolitik kännetecknas av handlingsfrihett
    - - den svenska säkerhetspolitiken baseras på handlingsfrihet, som innebär att statsmakterna vid en given situation självständigt skall kunna fatta beslut om handlingsväg, enskilt eller tillsammans med andra
    - - realism
      - konstruktionism
      - liberalism
    - - isolanism
        
        undvika att dras in i konflikter
      - triumfvagnspolitik
        
        anslutta sig till den dominerande aktören
      - maktbalans
        
        ansluta sig till svaga/mindre dominerande akttören för att reducera den dominerandes inflytande
      - gardering
        
        tillämpa olika samttidigt för att minimera risker
- - - - 2001: S - a feminist party
      - goal: increase the paternal leave quota by extending the titme earmarked for each parent
      - 2 camps within the party
        
        ideological concerns of how to create more gender-equal soicety long term
        
        s as a governing partty, short term
      - class often trumps sex - short term electoral aspect
    - - womens movements actors
      - woman in public gender equality agencies (femocrats)
      - woman mps, strives towards the same goal
      - Allians mellan politiker + organisationer (lo, tco)+ centrala tjänstemän som driver feministisk poliitk (femocrat)
    - - feministis, universalistic frame
    - - it takes more arguments to carry out a reform
  - - - 1973: Moderskapsförsäkring --> föräldraförsäkring
      - konflikt produktion och reproduktion
      - spårbyte! danmark - spårbundenhet
      - teoretiska uttgångspunkter
        
        historieinstitutionalismen
        
        förklarar varför institutionella förändringar är trtögrörliga/historiskt spårbundna
        
        instituttioner sätter upp ramar för vad som är det rätta
        
        idéperspektivet
        
        vad som möjliggör en förändringsprocess är att det finns en idé om att det skulle vara önskvärt
      - 2 huvudidéer inom könsrollsdebatten
        
        idén om kvinnospecifitet - olika
        
        idén om det negativa med traditionella känsroller - lika
    - - from 1975 - 7 månader lång försäkring
      - förlänngd försäkring, men s oroliga för att det riskerar kvinnors position på arbetsmarknaden
      - 1980/90-tal, hur ska man göra så att papporna tar ut mer?
    - - Thorwaldssonkommintén
        
        adnor ville se försöag om individualisering för att kunna avfärda det
        
        förkastas
        
        Direktiv: verka för barnens bästa
      - pelgul: staten ska inte lägga sig i, men den kan inte finansiera ett system där kvinnor förttrycks på arbettsmarknaden
      - 1973 års beslutt göt så att sverige
        
        slår in på ett spår för att öka föräldrars jämlikhet, inte bara mödrars rätt
  - - - familjedynamik tex fortsatt barnafödande och familjeupplösning
      - föräldraförsäkringen skulle öka kvinnors ekonomiska oberoende genom att uppmuntrta till förvärvsarbete
      - utvecklingen av försäkringen
        
        1974: dela på 180 dagars inkomstrelaterad föräldrapenning
        
        1995: första reserverade månaden
        
        2002: utökas med 30 dagar --> 480 dagar
        
        2016: utökas, tre reserverade månader
    - - diskussionen kring föräldraförsäkringen har förskjutits från att handla om kvinnors förvärvsarbete till mäns ansvar för barn och hushåll
- - - - A plan for identity management
    - - 4 claims in the book
        
        LO uppfattar vänster-organisationer som ett hot mot deras organisationsidentitet.
        
        Konstruerandet av en kollektiv identitet är resultatet av strategist handlande
    - - 1889 SAP
      - 1898 LO
        
        bättre samordning och organisation
      - 1902 SAF
      - 1906 Dö, parterna erkänner varandra
        
        konflikter om föreningsrätt
      - 1909: Storstrejken, lo förlorar
        
        borde hållit ut
        
        Syndikalisterna 1910
        
        1917 - vänsterpartiet kommunisterna
        
        lo - strejk är inte lönsamt när man är ligger under med kapital
        
        LO förlorar 1/2 av sina medlemmar
      - 1920
        
        Minoritetsparlamentarismens tid, nya regeringar ofta
        
        strukturomvandling
        
        Arbetslöshet
        
        hög konfliktnivå på arb.marknaden
      - 1920/30
        
        kaos
        
        S: VI STIFTAR LAGAR OM ARB.MARKNADEN
        
        Nej
        
        LO:
        
        saltsjöbandsavtalet 1938
        
        den svenska modellen: arbetsmarknadsparterna ansvarar för lönebildningen
        
        Centraliserade löneförhandlingar
    - - splittring i olika ideologiska grenar
      - radikalisering
      - passivitet
      - Varför fick den socialdemokratiska grenen av arbetarrörelsen så starkt stöd från den svenska arbetarklassen?
        
        Organisationsidentitet
        
        förutsättning för en sammanhållen rörelse
        
        Sociala identiteter
        
        rörelseledare kan spela viktig roll i aktiveringen
        
        kan var latenta för att sedan aktiveras
        
        Identitetsenrrepenörer
    - - LO, splittringen av rörelsen leder till identitetsproblem -- >försöker skapa enhetlig identiet genom studieverksamhet
        
        Studieverksamhet?
        
        Bildningsideal
        
        Möjligheter att definiera sh-problem
        
        möjlighet att definiera organisationen och dess antagonister
        
        Låg utbildning men hög läskunnighet, vilja till vidare studier fanns
    - - STRATEGI
        
        MEDEL
        
        IMPLEMENTERING
        
        Skutskär
        
        typisk bruksort
        
        socialdemokratin vlev stark med tiden, fanns v-opposition
        
        Strejknivån följde nationella mönster
        
        3 indikatorer för implementering av bildningsstrategin
        
        att styra den lokala nivån
        
        bildningsutskott
        
        tidsordning?
        
        Fanns tidsskriften fackflreningsrörelsen?
        
        Studiverksamhetens omfattning
        
        vem deltog?
        
        var samma personer aktiva i facken?
        
        Studiecirkelns innehåll
        
        Uttalad problemdefinition_ "Medlemmarna försåtr inte vilka vi är och vad vi vill"
        
        -oklar orgsnisationsidentitet
        
        Medlemarna måstte bildas så att de förstår
        
        Strategi vad gäller bildnign
        
        Tar över ABF
        
        Agitattionen byter karaktär
        
        Sttartar tidnifnen fackföreningsrörelsen
        
        lo-skolan i brunnsvik
        
        kontroll av studieledarkurserna
        
        ORGANISATIONSIDENTTITET
        
        Centrala drag
        
        Särskiljande drag
        
        Historia
        
        Var kommer "vi" ifrån?/ Hur har "andra" utvecklats?
        
        Egenskaper
        
        Vilka egenskaper tillskriver org sig själv?/Vilka egenskaper tillskriver org "andra"?
        
        Ageranden
        
        Hur agerar org och dess medlemmar/hur agerar "andra"
        
        Hur man beskrivrer andra grupper kan säga mycket om en själv
        
        LO
        
        Historia
        
        Växande, stark org
        
        Egenskaper
        
        Centralism, demokrati, reformistisk, ansvarstagande,mogen
        
        Ageranden
        
        Respekterar och följer regler, förhandlar
        
        SAC
        
        Ageranden
        
        Oansvarigt, själviskt, irrationellt
        
        Histtoria
        
        Ny rörelse utan historia
        
        Egenskaper
        
        inkonsekvent, decentraliserad, komplex
        
        ARBETSGIVARNA
        
        Historia
        
        liknar LO (!) gammal, ansvarstagande, mer fack-vänlig
        
        Ageranden
        
        Mogen, tar samhällsansvar
        
        Egenskaper
        
        gemensamt intresse: hålla staten borta från arbetsmarknaden, upprätta riksavtal
      - Hög konfliktnivå på arbetsmarknaden
      - Konkurrerande organisationer; SAC och V
      - SAC:s metoder
        
        Strejk är det ultimata vapnet!!
        
        SAC startar strejk och LO hänger på
      - Stöd för vänsterorganisationerna inom LO
        
        Identitet "vi är arbetare"
        
        Vänsterorg. skapar identitetskris inom LO
        
        tidigare hade mobiliseringen av arbetare skett genom kamp MOT arbetsgivarna genom en föreställning om klasstillhörighet
        
        organisationsidentitet istället för klassidentiet (LO-specifikt)
      - Problemdefinition
      - Slutsats:
        
        Strategiskt agerande för att bygga en organisationsidentiet
        
        Konsensuskulturen är resultatet av medvetet agerande
  - - - a common good exists and the citizens has to be connected to it
    - - the prisoners dilemma
      - sweden
        
        the peoples party
        
        tried to reach all groups of society
        
        Social democracy
        
        2 opions
        
        abandon democracy/communist approach
        
        assemble majority . S-approach
        
        folkhemmet!!
        
        developing a strong sence of public intereset
  - - - Democracy vs alternatives
      - freedom of markett vs rivals
      - primacy of politics
        
        social democracy
        
        national socialism
        
        politics has the ability to shape history through collective action
      - primacy of economics
        
        orthodox marxism/historical materialism
        
        marx: politics is driven by narrow economic interest
        
        classical liberalism/laissez faire)
    - - historical materialism can no longer provide a good explanation for capitalism cap is not leading to an increasing concentration of wealth → cap is not producing the class structures
      - anti-enlightment, nationalism
    - - Fascism, national socialism and social democracy has many similarities
      - NS + SD
        
        Primacy of politics, ability to shape society
        
        communal solidariyt and the collective good
        
        middle ground in respect to capitalism - seeking a third way, state should control markets without destroying them
        
        DIFFERENCE
        
        How it should be carried out
        
        dem. vs tyrannical state
      - how do we generate strong and emotionally satisfying commuities in inceasingly diversed societies?
    - - SAP developed a new view of its role in society (and pol-ec)
        
        markets destructive power should be controlled
- - - - Varför just S + MP?
        
        Alliansen dras isär på grund av sakpolitiska skillnader i migrationsfrågan samt olika syn på strategin gentemot SD
        
        C + L har ett unikt förhandlingsläge.
        
        ej ingå i regering för att undvika väljarförluster
        
        väljarstrategiskt
        
        S tvingas till sakpolitiska uppoffringar men undviker M + KD
      - Varför röstade partierna som de gjorde?
        
        Partiernas val
        
        Policy seeking
        
        Förverkliga sin egen sakpolitik
        
        Office seeking
        
        Ett värde i sig att ingå i regering
        
        Voteseeking
        
        Vinna röster
      - Portföljallokeringsteorin
        
        partierna har bara sakpolitiska mål för ögonen
        
        En viss ministerportfölj styr politiken inom det området.
        
        Regeringsmakten = Medel för att förverkliga sin politik
        
        2 uppstätningar åtrovärda
        
        H-V
        
        GAL-TAN
        
        Kan bara finnas en eller två partiregeringar
      - 2018
        
        6 alternativ varav 2 gick till omröstning
        
        M+KD
        
        S+MP
      - Partivisa perspektivet
        
        partier minsta beståndsdelen
        
        binärt
      - Systemperspektivet
        
        politiska systemet väljer
        
        determinism?
      - Det sekventiella perspektivet
        
        olika faser
        
        1) Ta fram en regeringsbildare
        
        2) Undersöka hur olika partier ställer sig till det.
    - - Varför tog det så lång tid?
        
        De inblandade aktörernas osäkerhet om varandras preferenser
        
        Preferensosäkerhet
        
        Förhandlingssituationens komplexitet
        
        Graden av polarisering
        
        Extrem-/pariapartier
        
        Institutionella förhållanden?
        
        Kontinuitetsregel, en regering kan sitta kvar om den inte fälls.
        
        Investituromröstning
        
        Diermier, Erasalan och Marlo
        
        4 institutionella regler som påverkar
        
        Förekomst av investituromröstning
        
        förlänger något
        
        Positiv parlamentarism
        
        Negativ parl. förkortar
        
        Konstruktivt misstroendevotum
        
        Ger ofta mer stabila regeringar
        
        Fasta mandatperioder
        
        Tänkbara förklaringar
        
        Fler pariapartier
        
        Polarisering
        
        Affektiv polarisering
        
        Ideologisk polarisering
        
        Fragmentering
        
        Sammanfattning:
        
        Schrödingers allians, fanns och fanns inte
        
        Förhandlinarna 2018 jfr 2019
        
        Likhet
        
        Ungefär lika i tid
        
        Skedde hemligt
        
        Ungefär samma företrädare
        
        Skillnad
        
        förtroendeproblem "stämningen i rummet"
        
        C:s kravlista som skickades offentligt
        
        M+KD-budget går igenom i riksdagen
        
        Parallellförhandling med M+KD
    - - 1975: Nya regler för regeringsbildning
      - Vad innebär ett regeringsskifte?
        
        En ny statsminister utses
        
        Regeringens sammansättning ändras
        
        Ett parlamentsval äger rum
        
        Den föregående regeringen tvingas avgå och ersätts av en ny regering med samma statsminister och samma partisammansättning.
      - Hur har regeringssammansättningen sett ut historiskt?
        
        Hälften av alla regeringar sedan 1917 har varit S-minoritetsregeringar.
        
        Sedan 1970-talet har borgeliga regeringar varit huvudalternativet till S-regeringar.
      - Hur har seklet sett ut?
        
        Minoritetsparlamentarismens tid 1920-1936
        
        Cost of ruling
        
        Makten ligger i riksdagen och utskotten
        
        Många minoritetsregeringar
        
        Praxis växer fram kring 1920
        
        Socialdemokraternas dominans 1936-1975
        
        3 socialdemokratiska statsministrar
        
        Fram till 1970 - 2 kammarriksdag
        
        Blockpolitikens tid 1975-?
        
        2 stora förändringar
        
        1-kammarriksdag
        
        kampen om regeringsmakten skärps
        
        Talman istället för kungen, formaliserande regler för regeringsbildning
        
        Sverige i realiteten ett 2-partisystem
      - Andra exempel på uttdragna regeringsbildningar
        
        1979 - Fälldin
        
        1920 - De Geer
      - Reflektioner
        
        Bred koalision av v-h har aldrig förekommit i Sverige
        
        Istället har vi haft minoritetsregeringar byggda på borgeliga mittenpartier
    - - Hur fungerade regelverket?
      - Olika reformförslag:
        
        talmannens roll
        
        Investituromröstning
        
        för att talmannen inte ska gynna sitt egna parti.
        
        Anttal omröstningar innan extraval utlyses
        
        misstroendeförklaringar
        
        Övergångsregeringars befogenheter
        
        SLUTSATSER
        
        Antalet försök bör ej minskas
        
        Tidsbegränsning: verkningslös eller öka risken för extraval
        
        riksdagen bör ges bättre verktyg att utlysa extraval under regeringsbildning - av principiella skäl
        
        KM ökar benägenheten att tolerera regeringen
        
        HUR HADE MAN KUNNAT SKYNDA PÅ PROCESSEN?
        
        Formerna för samråd med partiledarna - informella talmansrundor (media)
        
        Kortare frister som kan förlängas
        
        reglerna för regeringsbildning bör förbli prociduriella
        
        Konstitutionella förändringar - ovesäntliga
        
        Färre omröstningar hade inte hjälpt - fråntar talmannen verktyg att driva igenom processen
        
        Reform: positiv regel vid investitur --> fördröjt processen ytterligare
        
        EJ REGLERNAS FEL
      - Ökad medial bevakning kan försena processen.
    - - 3 huvudfrågor
        
        Varför tog det så lång tid?
        
        Tiden för regeringsbildning: Tiden mellan ett val till det att en ny regering tillsätts
        
        Trend i Europa: Regeringsbildningar tar längre tid.
        
        Hur fungerade regelverket?
        
        Sverige
        
        Negativ parlamentarism
        
        4 misslyckanden att rösta igenom regering --> nyval
        
        Talmannen är den enda med rätt att föreslå ny statsminister.
        
        Sverige har bara prociduriella (metod) och inte substantiella regler gällande talmannens uppdrag.
        
        = inga vägledande principer för vem som ska utses
        
        Varför just MP+S?
        
        Ovanlig kombination i ett europeiskt perspektiv
        
        Brukar vara socialdemokrater/gröna + Kristna/konservativa eller SOC/GR + LIB/AGR + KON/KRI
    - - Alliansen ville hålla ihop trots fundamental oenighet
      - Svårt att skapa förtroendegivande förhandlingsklimat mellan S+MP och C+L
      - Skedde någon skada?
        
        Tillväxt
        
        Förtroende
        
        svacka som försvann när ny regering kom på plats
        
        Lagstiftande förmågan
        
        NEJ
        
        Men kanske vid upprepade tillfällen?
      - Några lärdomar
        
        Kategoriska ställningstaganden kan leda till affektiv polarisering
        
        undvik kategoriska utfästelser
        
        Väljare: skilja på partiprogram som styrande och i opposition
        
        kompromisser! - demokratins livslust
        
        undvika långsiktiga skriftliga överenskommelser som villkor för regeringstillträde
  - - - Framing - all information måste organiseras
      - rekonstruera verkligheten på ett sätt som leder tankarna i viss riktning
        
        ex. är glaset halvtomt/halvfullt?
    - - Olika gestaltningar av politik
        
        Spel och strategi
        
        i sv. har gestaltningar som spel negativ effekt på människors intresse för politik
        
        Sak
        
        (Skandal)
        
        Trender:
        
        inför val ökar andelen spel på bekostnad av sak
        
        folk bestämmer sig allt senare för vad de ska rösta på
    - - strukturell partiskhet
        
        nyhetsvärderingar och villkor som råder i nyhetsproduktionen + specifika händelser vid viss tidpunkt som kan gynna någptn sida
      - Mycket dålig publicitet eller lite bra?
      - Sammanfattning
        
        Ingen systematisk h-v-vridning
        
        mer neutrala nyheter vid sakgestaltning
    - - Människor möter politiken via media
      - Hostile media effect
        
        Uppfattar det som att medieinnehållet gynnar mottståndarna
      - Medias format är alltid begränsade
        
        Gestaltningsteorin
        
        = Sättet som nyheterna gestaltar verkligheten på har effekter på människors verklighetsuppfattningar och åsikter.
    - - demokratiskt perspektiv
      - msk mindre informerade när de lägger sina röster