Please enable JavaScript.
Coggle requires JavaScript to display documents.
Psykka 3 prov prep - Coggle Diagram
Psykka 3 prov prep
Kapitel 5: minnet
Minnet är en extremt viktigt del av människans psyke i och med att minnet lagrar informationen och återkallar den vid rätt tidpunlt. Vi kan inte leva utan vårt minne (exempel alzaimers)
Minnet styr både varseblivningen och uppmärksamheten i och med att våra inre modeller (som är aktiva i varseblivningscykeln) jobbar då vi tolkar sinnesintryck och vi lägger saker i fokus med tanke på vad vi minns sedan tidigare
För att kunna kommunicera behövs ord och orden är lagrade i minnet. Minnet behövs i beslutsfattande, problemlösning, tänkande, drämmande, inläsrning mm
-
Det finns flera oliak teoreriska modeller på hur minnet fungerar och den kanske mest kända är Aktinsons och Shiffrins flerlagermodell var minnet delas in i det sensoriska minndet, arbetsminnet och långtidsminnet
arbetsminnet: det system som är i arbete hela tiden då vi tänker och gör så att informationen hålls aktiv och ständigt bearbetas
-
sensoriska minnet: varar bara i millisekunder och ansvarar för att ta emot informationen. Bara de retningar som uppmärksammas här går vidare till arbetsminnet och resten glöms bort. Kapaciteten är enormt stor men varaktigheten är mycket liten
-
-
Från sensoriska minnet till arbetsminnet: minnet flyttas från det sensoriska minnet om man lägger uppmärksamhet vid saken, annars glöms den bort. Det sensoriska minnet innebär i sin korthet att receptorcelelrna i hjärnan tar emot information från sinnesorganens celler
Arbetsminnet: Då man valt ut något att fästa uppmärksamhet vid fortsätter bearbetningen i arbetsminnet. Arbetsminnet kapacitet är ganska låg och varaktigheten ganska kort. I och med att arbetsminnet behövs hela tiden då vi utför handlingar. Den informationen som man just i en specifik stund behöver är aktivt i arbetsminnet, ex om man löser en matematik uppgift. Ca 3-5 minnesenheter kan bearbetas i arbetsminnet på samma tid
Från arbetsminne till långtidsminnet: Långtidsminnet delas in i det deklarativa minnet (veta att = kunskap och faktaI) och i det procedurala minnet (veta hur = lagring av färgiheter som utförs ganska automatiskt)
Arbetsminnet delas in i fyra olika delar: 1. fonologiska kretsen (bearbetar språk) 2. det visuospatiala skissblocket (bearbetar visuellt material) 3. den episodiska bufferten (sammankopplar visuellt och språkligt material) 4. centrala exekutivfunktionen (styr pannloben och därmed alltså anpassningen till olika situationer och styr 1,2,3)
Det finns olika typer av sensoriskt minne: ikonminnet (man kan identifiera något fast man bara sett det mycket snabbt), ekominnet (man kommer ihåg vad någon sagt fast man inte koncentrerar sig så noga på det), beröringsminnet (man känner av på huden var någon rört en fast det inte syns)
Kapitel 3: varseblivning: varseblivnign är mycket viktigt eftersom vi med hjälp av den skapar en tolkning av omvärlden
Varseblivning/perception: den mekanism som förenar den ytttre världen med den inre psykiska världen. Innebär egentligen hur vi reagerar och tolkar olika stimulus från den yttre världen
Männisa varseblir med sina sinnen; varav syn och hörsel är de viktigaste. Sinnesuttrycken blir sedan i hjärnan till sinnesförminnelser (går via sensoriska nerver till hjärnans olika delar)
Retningen skapar dock bara en förminnelse om den överskrider den sensoriska tröskeln (den minsta möjliga retningen)
Människan är beroende av sinnesretningar: iom man blir utsatt för ett tillstånd utan några som helst yttre retnignar kallas det för sensorisk deprivation. Ofta används detta som tortyrmetd för att det kan vara obehagligt att inte känna något alls och då börjar hjärnan utveckla hallucinationer. Man kan prova på sensorisk deprivation i en sorts tank där man flyter och det är mörkt och man inte ser något. För vissa kan en kortvarig sensorisk deprivation vara mycket avslappnande
En varseblivning är en aktiv tolkning av nervimpulserna som kommer från sinnesorganens receptorceller. I hjärnan samarbetar de sensoriska områdena med associationsområdena för att skapa en aktiv tolkning av det vi ser och upplever runt omkring oss.
Kedjereaktion om hur varseblivning blir till: stimulus --> förnimmelse (oorganiserat intryck) --> varseblivning
Varseblivningen påverkas förutom av yttre faktorer av människans inre: den biologiska grunden och våra egna inre modeller eller scheman. Exempelvsi om man har en synnedsättning tolkar man en retning på ett annat sätt en en person som har fullt fungerande syn.
Våra inre modeller baserar sig på våra värderingar och tidigare erfarenheter: Om man exempelvis inte kan tyda vad någon skrivit på en butikslista kan man ändå tolka det eftersom våra inre modeller säger till oss vad man brukar köpa i butiken
- 1 more item...
Agnosi (man kan inte känna igen föremål, personer eller former) och ataxi (man kan inte utföra motoriska hadnlingar med hjälp av synsinnet för att man ex inte kan avgöra avstånd)
En retning måste dock överstiga medvetandetröskeln för att det skall uppstå en varseblivnign (=en medveten och tolkad upplevelse av en sinnesretning). En retning som har överskridit den sensoriska tröskeln men inte medvetande tröskeln skapar alltså ingen varseblivning
Deja vú känsla kan uppkomma då man upplevt en sak en gång med den saken översteg inte medvetande tröskeln första gången men andra gångn gjorde den det
Kapitel 4: Uppmärksamhet
Uppmärksamhet innebär att man har en förmåga att fokusera på en sak i taget och välja ut vilket stimuli som man reagerar på. Uppmärksamheten är en mycket viktig del av att människans kignitiva funktioner skall fungera
Förmågan att styra sin uppmärksamhet på en viss sak eller att fokusera på flera saker samtidigt visar på att det har skett utveckling, automatisering och inlärning
orienteringsreflex: man riktar oavsiktligt sin fokus på något plötsligt stimuli fast man inte vill det. Exempelvis att någon skriker ut plötlsigt i ett tyst klassrum, reflexen reagerar alltså på förändringar i området man är i. Denna mekanism har varit betydande under evolutionen då människan har varit tvungen att skydda sig för ex rovdjur eller en plötlig storm.
Den viljestyrda uppmärksamheten delas in i två delar och man har märkt genomundersökning att pannloben är mycket aktiv då det kommer till den viljestyrda uppmärksamheten
-
-
Fast uppmärksamheten är viljestyrd är den ändå begrändas: ouppmärksamhetsblindhet (vi blir blinda för vissa saker i omgivningen då vi fokuserar på en viss sak): undersöktes av Simons och Chabris med gorilla experimentet
-
Den viljestyrda och den oavsikliga uppmärksamheten samarbetar: man kan ex märka någpot medn system 1 och bearbeta det med system 2
Den viljestyrda uppmärksamheten och i vardaligt tal kallas för koncentration är en förutsättning för att hjärnan skall kunna utvecklas och att man sakll lära sig nya saker. För att göra det krävs inhibition, dvs förmågan att stänga ute ovesätnliga retningar
Vigilians eller vaksamhet: när valet av det som man vill fästa uppmärksamhet på kräver en långvarig koncentration. Detta kan vara mycket svårt, speciellt om uppgiften är trågik som att stirra på en klocka i flera timmar
-
Pannloben har en mycket viktigt funktion i uppmärksamheten, speciellt inhibitionsförmågan. Om man har störningar i pannloben kan det leda till ADHD eller ADD (oförmåga att koncenrera sig och man kan vara hyperaktiv)
-