Please enable JavaScript.

Coggle requires JavaScript to display documents.

Kemi 2 - Coggle Diagram

- - - - Dubbel- eller trippelbidningar=pi bidnignar (120 grader) och (180 grader)
        
        https://www.youtube.com/watch?v=YcSPPKESpwc
        
        En dubbelbidnign mellan två kolatomer har en sigma binignd (eftersom den första bidningen alltid är en sigma) och sedan en pi bidnignr (OBS! pi bidningen bildas alltid av en left over p orbital)
- - - - Då kolatomen binder till andra kolatomer kan kodkedjan antingen bli acykliska (öppna kedjor som 'är raka eller förgreningar) eller cykliska (slutna ringar)
        
        Om den cykliska kolkedjan också innehåller minst en atom av någon annan icke-metall kallas den cykliska kolkedjan för en heterocyklisk förening
      - Om kolatomer är bunda till varandra med endast enkelbidningar talar man om att föreningen är mättad medan en kolförening med minst en dubbel- eller trippelbinding kallas omättad.
      - En aromatisk förening: en kolförening som innehåller en bensenring (C6H6 eller en ring med kol och väte, en hexagon). Om förenignen innehåller två eller flera ihopkopplade bensenringar är det frågan om en polyaromatisk förening
        
        Då man talar om bensenringar talar man om att 6 st elektroner, en från varje kolatom, är delokaliserade (detta ritas ofta som en ring innanför haxagonen). Med delokaliserade elektroner menar man att kolatomen uttnytjar tre ytterelektroner för att bidna till kovalenta bidningar medan alla 6 elektroner som blir över är gemensamma för alla kolatomer.
      - Organiska förenignar innehåller alltid väte: Kovalenta bidningar mellan kol och väte är alltid enkla (eftersom väte bara behöver binda till ett annat elektonpar). Dessutom innehåller organiska förenignar ofta syre eller kväve.
- - - - Stereoisomeri: föreningarna innehåller samma atomer men föreningarna har olika tredimensionella rymdstrukturer (som en följd av att någon binding sträcker sig åt ett annat håll i föreningen)https://www.youtube.com/watch?v=hbg4KeLc-1A
      - Strukturisomeri: Föreningar vars atomer är bunda till varandra på olika sätt. Det finns tre huvudsakliga typer av strukturisomeri.
        
        Kedjeisomeri: föreningar har samma molekylformel men kolkedjorna är uppbyggda på olika sätt. Kolkedjorna kan antingen vara raka eller förgrenade. Hur kolkedjan är uppbyggd har sedan en inverkan på föreningens fysiklaiska egenskaper, exempelvis så har en rak kolkedja en högre smält- samt kokpunkt eftersom dispersionskrafterna är starkare än i förgrenade kolkedjor
        
        Effekten av antalet kolatomer på antalet alkanisomerer: 4 --> 2, 5--> 3, 6--> 5, 7-->9, 8-->18 osv
        
        Ställningsisomeri: Föreningens funktionella grupp är placerad på olika ställen i föreningen. Dessa föreningar får olika fysiklaiska och kemiska olikheter.
        
        Funktionsisomeri: föreningar med samma molekylformel men med olika funktionella grupper (eftersom atomerna kan kopplas ihop på olika sätt till olika funktionella grupper). Detta innbär att föreningarna kommer att höra till olika ämnesklasser och förståss då ha olika kemiska och fysikaliska egenskaper
- - - - Konformationsisomerer: Dessa förekommer hos alla atomer som har enkla kovalenta bidningar i sig. Samma molekyl kan alltså ha olika stukturer i rymden eftersom enkelbindingar kan rotera fritt runt sin egen axel. Detta leder till att exempelvis alla alkaner kan uppträda i flera olika olika rymdvarianter eller konformationsisomerer.
        
        De mest stabila är de som har sina väte-kolbindingar så långt ifrån varandra som möjligt.
        
        Cyklohexanmolekylens enkelbindningar vrider sig på ett sätt som skapar flera olika komformationsisomerer: stolform och båtform varav stolformen är mest stabil då den har lägst energi
        
        En dubbelbindning mellan två kolatomer är däremot styv och kan inte rotera fritt i sin axel (som enkelbidnignarna kunde). Atomerna som är bundna till kolatomer som i sin tur är bundna med dubbelbindningar får därmed en bestående rikting.
        
        Då talar man om cis och trans isomeri (eftersom den styva dubbelbindningen som inte kan rotera medför att atomerna blir på samma sida eller olika sida om dubbelbindningen). Cis-isomerer: atomgrupperna finns på samma sida om dubbelbindningen och trans isomerer: olika sidor av dubbelbindningen
        
        cis och trans isomerer betecknas också med E (mitt emot-trans) och Z (tillsammans-cis) (från tyskan)
      - Konfigurationsisomeri: optisk isomeri
        
        Optiska isomerer innbär att en förening är optiska aktiva. Detta i sin tur innebär att isomererna vrider svängningsplanet för planpolariserat ljus åt olika håll.
        
        Kravet för en optisk isomer är att föreningen måste innehålla minst en asymmetrisk kolatom. En asymmetrisk kolatom är en kolatom som binder till fyra OLIKA atomer eller atomgrupper
        
        Den asymmetriska kolatomen betecknas med en * (det kirala centrumet)
        
        Optiskt aktiva föreningar kallas också för kirala föreningar
        
        Optiska isomerer förser med - eller + tecken beroende på vilket håll föreningen vänder svängningsplanet (-=moturs och +=medurs) (detta kan också betecknas med l- och d-)
- - - - Från denna formel kan man vidare härleda antalet partiklar i st med att ta n*Na (alltså substansmängden gånger Avogadros konstant)
    - - Ett ämnes molmassa innebär i sin korthet hur mycket ett mol av ett ämne väger i gram. I och med det blir molmassans enhet gram/mol. Molmassorna för varje grundämne finns i det periodiska systemet och om man skall räkna ut molmassan för en hel förening skall man använda sig av molekylformeln och addera ihop alla molmassor enligt den. (OBS! molmassan skall inte avrundas då man räknar ut den)
      - Vidare kan man också bestämma ett ämnes massa med denna formel, men då blir den: n*M (alltså substansmängden gånger molmassan)
- - - - Vidare kan man från denna formel också räkna ut det lösta ämnes substanmängd enligt formeln: c*V (alltså koncentrationen gånger volymen)
        
        Man kan ännu sedan räkna ut det lösta ämnets volym med formeln: c/n (alltså koncentrationen dividerat med substansmängden)
- - - - OBS! bensenringens streckformel kan ritas på olika sätt. Antingen med hexagonen och en ring innanför eller så att varannan bidnign är en dubbelbindning.
- - - - Då man avläser IR-spektret skall man kolla på de tydliga pikarna som är till vänster (de som är längst till höger och är svåra att avläsa kan man strunta i). Sedan kommer man se att piken mostvarar ett visst tal (ex. 3000 cm^-1) och då skall man kolla från MAOL vilken bidnign som kunde tänkas mostvara detta vågtal
        
        NMR avslöjar vilka typers atomer ett prov innehåller . Proton-NMR visar hur väteatomerna är bundna