Please enable JavaScript.
Coggle requires JavaScript to display documents.
Biologi 3: Cellen och ärtfligheten - Coggle Diagram
Biologi 3: Cellen och ärtfligheten
Kapitel 2: Cellens byygnadsmaterial
Alla celler är uppbgggda på liknande sätt och innheåller samma kemiska grundämnen. Viktiga ämnen: kol, väte, syre Cellerna byggs upp av olika biomolekyler; kolhydrater, proteiner och lipider (fetter) samt nukleinsyror (inte en biolmolekyl). Beroende på hur mycket det finns av varje ämne i en cell och hurudan bindingar de har sinsemellan så har biomolkylera olika egenskeper
Kolhydraterna delas in i mono-, di-, oligo- och polysackarider. Glukos eller druvsocker är den viktigaste monosackariden i alla levande organismer. Glukosen ger bland annat energi och kommer från fotosyntesen
Lipider (fetter) finns i olika former och en av de viktigaste fetterna är fosfolipder som bygger upp cellmembranet (fosfolipiderna består av en hydrofil del och två olösliga hydrofoba delar. Östrogen och androgen (känshormoner) är också fetter
proteiner: proteinerna byggs upp av aminosyrakedjor (kol, väte, syre och dessutom kväve). Aminosyroan binder till varandra med peptidbidningar (livets viktigaste bindning)
Det finns både bollformade och trådformade proteiner. Exempelvis bollformade: transportproteiner, enzymer och hemoglobin trådformade: hårets keratin och hudens kollagen.
ENZYMER: enzymer fungerar som katalysatorer i cellen då något skall byggas upp eller brytas ned. Uppbyggande reaktioner kallas anabola och nedbrytande kallas katabola (till båda behövs enzymer).
En anabol reaktion frigör vatten och kräver energi medan en katabol reaktion kräver vatten och frigör energi
Kapitel 3: Cellmembranets struktur och funktion
Cellmembranet består av 35-40% fosoflipider, 55-60% av protein och resten är kolesterol (fett) och kolhydrater. Cellmembranet är uppbyggt av två lager fosfolipider som är vända så att den hydrofila delen är utot och de två hydrofoba svansarna är vända innåt.
Största delen av proteinerna går helt och håller igenom fosfolipiderna. Membranets kolhydrater sitter enbart på utsidan.
Genetik
Man studerar hur egenskaper nedärvs och hurudana förändringar som kan uppstå i DNA (alltså mutationer)
Mendels första lag: i F1 generationen (första generationen av söner och döttrar) kommer alla indivder vara likadana.
Gregor Mendel: han kunde dra slutsatser om hurudana egenskaper som kan nedärvas. (OBS! han gjorde detta redan förän man hade kommit på att det finns något som DNA och detta var också före Charles Darwin hade lagt fram evolutionsteorin)
Begrepp:
DNA
(den molekyl som bär på våra gener),
Genotyp
(all den genetiska information som en individ har),
Fenotyp
(miljön har påverkat hur individen ser ut, ex flera tallar från samma moderplanta kan seolika ut eftersom miljön har påverkat),
locus
(en gens speciella plats i kromosomen),
Alleler
(allela gener): för varje egenskap har man två allela gener (en från mamman och en från pappan). Om båda allelerna är mycket lika i de homolog akromosomerna (paret av kromosomer) så säger man att individen är en homozygot gällande en viss egenskap. Så exempelvis om man fått blåa ögon gener från mamman och samma från pappan är det mcyket sannolikt att individen kommer nedärva blåa ögon
Om man har olika egenskaper från mamman och pappan är man en heterozygot gällande någon egenskap
Det finns dominanta och ressesiva egenskaper.
De dominanta generna tar alltid över om man är en heterozygot gällande någon viss egenskap.