Please enable JavaScript.
Coggle requires JavaScript to display documents.
Repetition till filosofi provet (FI2) - Coggle Diagram
Repetition till filosofi provet (FI2)
Kapitel 2 (moral och filosofisk etik)
Etik och moral
Moral:
moral innebär vad man tycker är rätt och vad man tycker är fel. Exempel: jag tycker att det är fel att stjäla. Moralen grundar sig på ens värden.
Värdena
styr alltså hurudan moral man har. Människor kan ha många värden men alla är inte lika viktiga för personen (=värdehierarki). Ett värde kan vara något som man skall eftersträva. Värden har två olika former: 1. instrumentellla värder (man värderrar det eftersom man får något annat ut av det, ex en utbildning) 2. egenvärden (något är i sig eftersträvbart, ex lycka)
Nihilisterna
anser att själva existenes saknar värde och att allting i princip är meningslöst.
Kända nihilister:
1. Friedich Nietzsche (menade att männsikorna har dödat Gud) 2. Dostoevsky ("utan det gudomliga tappar allting sitt värde")
Normerna
styr också vad man anser är rätt eller fel. En norm är en beteenderegel som uppräthålls med belöning och straff (straffet blir då att man blir utesluten från gemenskapen). Normer kan vara explicita (nedskrivna, ex lagar) eller implicita (bara allmänt mellan människor, ex beteendemäsnter). Normerna kan ytterligare delas in i vanenormer (beteende), lagnormer (man följer lag) och moraliska normer (man följer sitt samvete)
[Normkritiken]
innebär att man fösröker upplysa normer och maktpositioner för att man skall bryta sig ut ur dem.
Etik:
etiken betyder varför man tycker att något är rätt/fel. Etiken granskar moralen, etiken är alltså moralfilosofi (som man också kan kalla filosofisk etik). Man kan dela in etiken i tre olika delar.
Metaetik:
metaetiken går bortom etiken och funderar på etikens natur. exempelvis: Vad innebär rätt/fel, Finns det ens något som gott/ont och vad innebär moral?
En känd metaetisk tanke är
Humes Giljotin:
Enligt Hume (
David Hume
som var en upplysningsfilosof) så skär en symbolisk giljotin mellan värdepåståenden (mobbning är dumt) och faktapåståenden (mobbning skadar många människor) och man kan inte härleda slutsatser mellan dessa (ett påstående kan inte gå fårn borde vara till är)
Tillämpad etik:
tillämpan etik är (lite som ordet säger) att man utgår från de normativa etiska teorierna och utföt handlingar i vardagen. Ex om en teori säger att det är rätt att stjäla så kan en person stjäla.
Normativ etik:
Man funderar på varför något är rätt eller fel och filosofer skapar inom den normativa etiken olika etiska teorier.
Den moraliska cirkeln:
den moraliska cirkeln innebär den krets av varelser som man anser får ens moraliska omtanke (OBS! alla har sin egna individuella moraliska cirkel). Den moraliska cirklen uitgår från jaget och går därifrån vidare till att inkludera alla beroende på vad man värderar och vad man vill inkludera i sin cirkel. Ex etisk egoism (man tänker på sin egen vinning), altruism (man tänker på de andras vinning), rasism (man diskriminerar andra raser), sexism (man diskriminerar ett annat kön), speciesicm (en art är mer värd en än annan art)
Peter Singers:
Singers var den som myntade begreppet den moraliska cirkeln och hans ansåg att varje människa bör lindra lidande om möjligt.
Moraliskt ansvar:
För att kunna ta moraliskt ansvar över sina handlingar skall man klassas som en moralisk agent. Det finns tre krav på att vara en moralisk agent 1. ansvar (personen tar ansvar över sin handling) 2. autonomi (personen som utgör handlingen är självstyrande) 3. rationalitet (handlingen grundar sig på någon typ av moral och motiveringar)
Om man gör något med
intention
(en övervägd handling) kan den analyserar moralsikt men om en handling sker av misstag anses den vara moraliskt neutral. Eh handling som har med sig intention kan både vara en
akt och en omission
(=en handing som man medvetet inte utför, kan också vara fel)
Doktrinen om dubbel effekt av Thomas av Aquino:
en handling är automatiskt om man har goda avsikter, fastän man kan förutspå onda bieffekter.
Ofta inom filosofin debatterar man om männsikrona har
fri vilja.
Kan man över huvudtaget kalla männskor för filosofiska agenter eller är deras handlinga rbestämda på förhand
Immanuel Kant
var en filosof som betonade att männsikan måste vara totalt fri. Immanuel lade fram
frihetens antinomi
(hur kan människan anses vara anvarig för sina handlingar om vi inte har fri vilja). Hans lösning på detta problem kallas för det
praktiska förnuftets postulat
(i och med att människan bär ansvar för sina handignar måste individen ha fri vilja)
En motsats till Immanuel Kants teori är
behviorismen
som anser att människan inte har någon fri vilja alls utan att allt styrs av betining och bestraffnin. Den mest kända behavioristen:
B.F Skinner
En tanke som går ihop med Kants teori och motsätter sig behaviorismen om fri vilja är
existentialismen
som betonar att människan är radikalt fri och bär i och med det alltid ansvar för sina handlingar. En känd existentialist:
Jean-Paul Sartre
Är moralen relativ eller objektiv?
Moralisk objektivism:
en moralisk sanning gäller oberoende av moraliskt system (exempelvis att det är fel att döda överallt)
Moralisk relativism:
en moralisk sanning gäller i enlighet med ett visst moraliskt system (exempelvis det är rätt att döda i Indien men inte i Finland)
Kapitel 4 (etiska teorier-en del av den normativa etiken)
Olika
etiska teorier
finns för att man skall kunna använda dem då man funderar över djupare etiska dilemman (inte vardagsfilosofi). Det finns olika kriterir på att en teori skall räknas som en etisk teori, dessa är myntade av
Martha Nussbaum
(filosof)
Dygdetik
: Enligt dygdetiken behöver man inte beakta konsekvenser eller regler/plikter utan man utgår från att en handling är god om människan som utför dessa handlingarär en dygdid människa. Emligt
Aristoteles
skall människan leva ett dygdigt liv och i och med det då lycka (=eudaimonia)
dygder
innebär goda karaktärsdrag som alltid är mellan två ytterligheter (exempelvis mod är emellan feghet och övermodig) medan l
aster
är sådana karaktärsdrag som man skall undvika
OBS! enligt Aristoteles gör inte enstaka dygder en människa till dygdig!
OBS!
dygderna skall följa den gyllene medelvägen.
Dygden finns alltså mellan två laster. Aristoteles definierade 12 st olika dygder med laster. Exempel: dygd: mod laster: övermod och feghet ex2: dygd: stolthet laster: fåfäng och ödmjuk.
Det finns två olika typers dygder: 1.
intellektuella dygder
(går att lära sig med studier ex visdom) 2.
karaktärsdygder
(utvecklas genom handlingar och vanor ex mod)
Den moderna dygdetiken:
den moderna dygdetiken löser problemet med Humes giljotin och manar att man nog kan gå från är till borde vara. Man tänker sig att alla människor har ett telos (=syfte) och då kan man studera hur väl människan nått sitt mål.
Kontraktsetik:
Inom kontraktetiken är en handling godkänd om den följer en gemensamm överenskommelse mellan människor.(exempel Sokrates död då han helre följde lagen än att inte dö)
Thomas Hobbes
ansåg att begreppen rätt och fel först kommer till då man har bildat gemensamma lagar. Han talade om ett naturtillstånd var det inte rådde några gemensamma regler alls --> människor stal från varandar och dödade varandra
John Locke
menade att alla har naturliga rättigheter och att om kontraktet strider mot dessa har man en moralisk rättighet att bryta kontraktet --> civil olydnad
problem
: minoriteter blir sällan hörda och etiska fripassagerare som uttnyttjar kontraktet
Pliktetik:
pliktetiken eller den dentologiska etiken handlar om att en handling är moraliskt rätt om man följer en plikt då man handlar. (OBS! man utgår inte från handlingens konsekvenser)
Immanuel Kants pliktetik:
Enligt Kant är plikten moraliskt giltig om plikten kommer från en själv (inte från någon annan ex genom en befallning).Kant sade att en hangling automatiskt blir god om avsikten är god.
Det kategoriska imperativet och det hypotetiska imperativet:
det kategoriska imperativets första formulering "handla endast efter den maxim (moralisk princip) som du kan vilja uppjöha till allmän lag. En handling är moraliskt godkänd om man kan säga en sak som gäller för alla och att alla skall kunna göra samma. Den andra formuleringen av det kategoriska imperativet innebär att man inte får använda varken andra eller sig själv bara som ett medel för att uppnå något annat. Med andra ord måste andra männsikro också ha ett egenvärde.
problem:
Kant tycker att det alltid är fel att ljuga men vad om man kunde rädda en människa genom att ljuga. Dessutom strider vissa moralplikter mot varandra som gör det omöjligt att handla moraliskt rätt i vissa situationer.
Teorin om gudomlig befallning:
allt handlande som Gud säger är rätt är moraliskt godkänt och allt hanldande som Gud säger är fel är moraliskt fel. Strider med Kants pliktetik. Ofta hävdar folk som följer denna teori att icke-troende inte handlar på moralisk grund.
Fjodor Dostojevsky
Konsekvensetik:
inom konsekvensetiken eller teleologiska etiken värderar man handlingen (moraliskt rätt/fel)enligt vilka konsekvenserna av handlingen blir
Utilitarismen
är en form an konsekvensetik som betonar att man skall handla så att handlingen medför den största möjliga nyttan till den största mängden människor. Man vill alltså minimera skadan av handlingen. En viktigt utgångspunkt inom utilitarismen är att alla människor är jämlika (godkänd premiss) (OBS! utilitarismen beaktar också allt icke-mänkligt). Det finns också olika former av utilitasism.
Handlingsutilitarism:
en handling är godkänd om den ger bättre eller lika bra konsekvenser som en annan handling. OBS! handlingen kan också ge dåliga konsekvenser så länge konsekvenserna är bättre an alla andra alternativ. Det finns endå några problem med detta, exempelvis
The Butterfly effect
(av Edward Lorenz) som innebär att en liten handling kan föra med sig stora konsekvenser.
Klassisk utilitarism:
i den klassiska utilitarismen kombinerar man värden (hedonism för man poängterar att man skall maximera yckan) med handlingsutilitarism. Ex om värdet gäller lycka så är handlingen godkänd om den medför mer lycka eller åtminståne lika mycket nytta som en annan handling. De mest kända klassiska utilitaristerna är
John Stuart Mill och Jeremy Bentham.
regelutilitarism:
en handling är godkänd om den följer en regel som ger bättre konsekvenser eller minst lika bra konsekvenser som en annan regel. Problem: kan man skapa sådana regler som skulle kunna gälla för alla runt om i världen
Problem med konsekvensetiken:
man kan inte med 100% säkerhet veta hur konsekvenserna kommer att bli. Man kan inte heller räkna ut vem konsekvsenserna kommer påverka och till exemepel inom handlingsutilitarismen tar man inte ställning till värden
Rättighetsetik
: enligt rättighetsetik värderas en handling moraliskt god/ond på basen av att om den följer våra rättigheter. Jit kan man också koppla ihop John Lock
Positiva och negativa rättigheter
: de negativa rättigheterna innebär att mn har rätt till något och då får man itne göra något (den negativa rättigheten kräver ingen aktiv hanlding ex rätt till liv--> då får man inte döda) medan de positiva rättigheterna innebär att man har en förpliktelse att göra ngt (kräver en aktiv handling ex rätt till liv --> du måst hjälpa någon skadad)
Den liberalistiska etiken kan kopplas till rättighetsetiken
--> man kan också koppla skadeprincipen som innebär att man får begränsa en individs rättigheter bara om det skadar andra.
människorättsetiken
Kapitel 3 (Livets mening)
Det finns olika fiolosfiska skolor som har olika syn på vad som gör en människa lycklig.
stoisicmen
: Stoicismen uppmuntrade nog till att leva dygdigt men påängterade att man skall kontrollera sina egna känslor (främst ilska) och inte fokusra så mycket på omvärldens händelser.
arete: lyckligt liv leder till eudaimonia
den romerske kejsaren
Marcus Aurelius
Epikurismen:
grundad av epikuros och påängterade att man skall leva lite utanför staden och leva ganksa neutralt (ingen överdrivet lyx)
Aristoteles:
lev dygdigt och nå
Eudaimonia
cynisicmen
Lycka: lycka är djupare än att bara leva gott
Ondska: 1. radikal ondska (Immanuel Kant) 2. Banal ondska (Hanna arendth)
moraliska resurser (såsom empati) förvinnar ibland under exemeplvis krig och kan få människan att göra hemska saker