Please enable JavaScript.

Coggle requires JavaScript to display documents.

Utvecklingspsykologi (kurs 2), kvantitativa metoder: 1. experiment 2.…

- - - - Man föds också med olika temperamentsdrag. Man kan dela in temperamentsdragen i tre dimensioner 1. negativ emotionalitet (blir lätt ledsen, svår att lugna ned och stressar) 2. extraversion (gladare humör, mer positivt inställd till nya utmaningar mm) 3. beteendeinhibering (bra på att reglera sin uppmärksamhet och sinaktivitet och har en bra konsentrationsförmåga)
        
        Temperamentsdrag kan exempelvis mätas med marshmallow experimentet som exempelvis mäter barnets uthållighet.
        
        Genom temperamentsdrag kan man dela in barn i "svåra barn", "lätta barn" och "slow to warm up barn"
      - Epigenetik???
      - Mognad. Mognad innbär en biologisk utveckling. Exempelvis lär sig barn att gå vid en viss tid så det är egentligen onödigt att försöka tvingas itt barn att gå tidigare
      - Barn har olika sensitiva och kritiska perioder, då de har lätt att lära sig saker. Detta har och göra med hjärnans plascitiet. som i sin tur betyder att hjärnan utvecklas snabbt och anpassar sig till det som man gör. Detta har och göra med det neurala nätverket (nervcellerna organiserar sig enligt olika typer av stimuli och olika typer av aktivitet. ("Ude it or lose it"=de nervbanor som används förstärks och de som inte används kommer att försvagas)
  - - - En trygg anknytning uppkommer i vardagen i samband med växelverkan mellan primärvårdaren och barnet. Det handlar om vardagliga sysslor som att klä på barnet, äta med barnet eller bara vara i närheten av barnet. (OBS! barnens temperament kan också ha en inverkan på hur alla dessa vardagliga sysslor utförs --> om barnet till exempel är lätt irriterat (har en negativ reaktivitet) kan primärvårdaren uppleva detta siom störande och då kan anknytnignen ta skada
      - Utvecklingspsykologen Mary Ainsworth utvecklade en metod för att undersöka hurudan anktytning barnet haft. Metoden kallas för den främmande situationen och går ut på att barnet lämnas ensam i en främmande omgivnign och sedan observerar man hur barnet reagerar då primärvårdaren kommer tillbaka
      - De olika anknytningarna kännetecknas av olika saker: SE UPPIFT I STUDEO BOKEN (kapitel 2.3)
      - En trygg anknytning skapar en grundtrygghet som gör att barnet kan och vill utvecklas ännu mer och utforska sin omgivning. En trygg anknytning bidrar dessutom till att barnets relationer utanför familjen och senare i livet relationen med en partner blir lättare.
      - OBS! om man har haft en dålig anknytning som barn är livet inte skit bara för det (man kan alltig få en andra chans exempelvis i ungdomaen att skapa nya trygga anknuytnignar)
      - Harry Harlows exmperiment med apor visar hur viktigt det är med en trygg anknytningsrelation. Han visade också med sina experiment att en brist på en primärvårdare leder till så kallad modersdeprivation, modersdepritionen i sin tur kan leda till oro, ångest deprition mm (man kan exempelvis se med barn i Rumäniens antalter). Harlows experiment visade att aporna helre sprang till mamman med tyg fast ståltrådsmamman hade mat --> relationen till mamman eller någon annan vuxen är viktigare än mat
- - - - den ideologiska krisen: hitta sina egna värderingar
      - den psykosociala utvecklingen (identitetskris): James Marcia forskade i identitetsökning. Han menade att man kan vara sökande (den unga prövar på och bedömer olik alternativ) och bindande (den unga binder sig till den identitet som hen har valt). Marcia hittade dessutom fyra olika nivåer i identitetsutvecklingen 1. lånad identitet (man har lånat en identitet av en kompis eller en förälder) 2. oklar identitet (sökandet har inte slutförts) 4. sökande efter identitet (mitt i krisen) 5. uppnådd identitet (man har nått en rätt bestående uppfattning om sig själv, sina värderingar och sina livsval)
      - Den fysisk och motoriska: främst puberteten
- - - - det föroperationella stadiet: barn i lekåldern pratar för sig själv för att styra aktiviteten (=egocentriskt tal), symbolfunktionen utvecklas, det magiska tänkande utvecklas och barnen försår saker mycket bokstavligt.
      - det konkreta operationernas stadium: barn i skolåldern utvecklas konstans (=man förstår att egenskaper hos saker inte förändras fast det verkar så (ex: två kexhalvor)) och barnet kan tänka på flera egenskaper samtidigt
      - det sensomotoriska stadiet: barn från 0-2 års åldern får sina första intryck av världen via sinnena. Barnet lär sig dessutom koppla ihop ord med saker (=symbolfunktion) och får en objektpermansen (=barnet vet att saker existerar fast det inte ser saken i samma stund, ex "tit-ut" lekar)
      - de formella operationernas stadium: ungdomar vid ca 16 års åldern har utvecklat ett abstarkt tänkande och kan dra slutledningar utgående från allmänna premisser. Dessutom kan man dra hypotetiska slutledningar för man har lärt sig att tillämpa information.
        
        det postformella tänkandet: inte en del av Piages faser, har kommit genom senare forskning. Innebär att vuxna kan tänka relativt och förstå sammanhand ur andras synvinklar och kan erkänna att den egna modellen kan vara bristfällig
  - - - Med barnets egocentriska tal hjälper det barnet att reglera vad det gör då det exempelvis leker med sig själv (ex "Majja bygger nu slott"). Då barnet börjar bli ca 6 år gammal övergår det egocentriska talet till inre tal (=tänkande) och på samma tid utvecklas det sociala talet --> de exekutiva funktionerna blir mer komplexa och organiserade
      - Vygotski påvekade också hur viktigt det är med en närutvecklingszon för att utveckla de exekutiva funktionerna. Med närutvecklingzon innebär det att man lär sig något av någon/något som ligger lite ovanför ens nuvarande kunskapsnivå --> man lär sig snabbt och effektivt. (OBS! det är mycket viktigt att zonen inte är på en för hög nivå --> försämrar utvecklingen)
        
        det är främst pannloben som utvecklas
      - Lev Vygotski ville komma fram till att det är den sociala miljön som påverkar utvecklingen.
- - - - Mentaliseringen för dock också med sig negativa aspekter. I och med att man kan förutspå hur andra tänker kan man också bli bättre på att ljuga och vilseleda.
- - - - Resiliensen grundar sig också på anknytningen och själveffektiviteten (man vet vad man själv kan). Då man är självständig men på samma tid har en trygg punkt att vända sig till kan man lättare stå emot motgångar