Please enable JavaScript.
Coggle requires JavaScript to display documents.
Urgermanska - Coggle Diagram
Urgermanska
Morfologi
förenklades helt enkelt.
Ett par kasus försvann,
dualis blev reducerad bara till pronomina.
Substantiv, adjektiv och verb indelades i två stora klasser/mönstergrupper – stark och svagböjning
Substantiv
Starkböjning
svarar mot den vanligaste typen i de andra IE språken, t.ex. latinets 1:a och 2:a deklination;
-
-
Adjektiv
-
Starka ändelser betecknar obestämd form – -az, -ō, -ą – mannaz gōdaz (en god man) :pencil2:
Svaga ändelser betecknar bestämd form – -ō̄, -ǭ, -ō̄/-ā – mannaz gōdō̄ (den gode mannen)
Påverkan från pronomen.
verben
-
De flesta gamla tempusen försvinner – bara presens och perfektum blir kvar, perfektum börjar fungera som preteritum
-
-
-
-
yttre språkhistoria
När: kring år 4000 f.kr.,Urgermanskan talades från år 500 f.Kr. till år 200 e.Kr.
-
Källor – inga, det är ett rekonstruerat språk.
Samhälle – ursprungligen talade de inte ett IE språk; urgermanskans talare assimilerades av IE talarna på Skandinavien.
-
dialekter
östgermanska
gotiska och vandaliska.
-
Wulfilaz’ bibel, snarare det Nya testamentet – alltså Codex Argenteus
Språken försvann dock ganska snabbt, men gotiskan bevarades på Krimea.
-
väst
engelska, tyska, nederländska; tyska – lågtyska (norr) och högtyska (sör)
-
-
-
-
Konsonanter
1st. kentumförändringen – att palatala klusiler sammanföll med de velara (och sen blev frikativor), medan i de slaviska språken blev de till frikativor.
ḱm̥tóm > hundan, ǵneh3 > kneanan, kunnanan, dhéǵhōm > ø, kanske gumma
viktigaste är den så kallade Första germanska ljudskridningen (Grimms lag; ja, den där Grimm ;) Den verkade efter kentum.
- Tonlösa klusiler blir till tonlösa (/tonande) frikativor. p-f t-þ k-h spirantisering!
pōds > fōts; treyes – þrīz; kreuh2 > hrawaz; kwekw̥lom – hwehwlan
- Tonande icke-aspirerade klusiler blir tonlösa. b-p d-t g-k avtoning!
leb>lep; deḱm̥t>tehun; yugóm>jukan; gwēn-kwin
- Tonande aspirerade klusilerna blir enkla tonande. bh-b, dh-d, gh-g förlorar den fonemiska kontrasten mot de tonande icke-aspirerade, avaspireras
bher>ber; dhwor>dur; ghostis>gastiz
Verners lag – Gäller de tonlösa klusilerna. Denna lag verkar innan den rörliga IE accenten flyttas på den första stavelsen.
-