Please enable JavaScript.
Coggle requires JavaScript to display documents.
Kemiprov på kapitel 5 och 9, ++ - Coggle Diagram
Kemiprov på kapitel 5 och 9
Kapitel 5
Begreppafilmer
Förändringar
Fysykalisk omvandling
Är när molekylerna inte förendras
Fast, flytande, gas
Ex is, vatten, vattenonga
Kemisk reaktion
Nya molekyler bildas
Förbränning
är när en kemisk reaktion frigör energi i prossesen när det skapas ett nytt ämne
ex starin + syre -> koldioxid och vatten
förbränning i celler Glykos + syre -> vatten + koldioxid
explosion
en mycket snabb kemisk reaktion
reaktionsformler
Kemika tecken för att beskriva en förendring
Balansera en reaktionsformel
h2+o2 -> h2o
2h2 + o2 -> 2h2o
det stora numret betyder hur många molekylerna är. Det lilla numret betyder hur många atomer det är i molekylen.
Oxider
Järnoxid
Järn + syre
Rost: Järn + syre + vatten
Aluminium oxid
vit
tätt oxidskickt
Galvanisering
Detta innebär att det utanpå järnet finns ett skal av zink. Ytterst finns då ett lager tät zinkoxid som gör att spikarna ser gråa ut.
Zinkoxid
grått
tätt oxidskickt
används vid galvanisering av järn
kromoxid
tätt oxidskickt
genomskinligt
används vid galvanisering av järn
Kopparoxid
Ärg: Koppar + syre + vatten
grönt
tätt oxidskickt
Svart
Koloxid/kolmonoxid
Om det inte finns tillräckligt med syre kan det hända att en del kolatomer binder sig till bara en syreatom. Då bildas molekyler av koloxid (CO).
koldioxid
När ämnen som innehåller kolatomer brinner, binder sig varje kolatom till två syreatomer (en syremolekyl). På så sätt bildas molekyler av den kemiska föreningen koldioxid (CO2). Gasen koldioxid är inte giftig. Ungefär fyra procent av vår utandningsluft består av koldioxid.
Diväteoxid/vatten
När ämnen som innehåller väte brinner, binder sig två väteatomer till en syreatom från luften. Den kemiska föreningen vatten (H2O) bildas. Vattnet som bildas är osynligt eftersom det är i gasform.
Regens
Ämnen som används till att identifiera andra ämnen
Syrgas (O)
Ämnen brinner bättre i ren syrgas än i luft.
Koldioxid
Koldioxid grumlar kalkvatten (kalciumhydroxid)
Koldioxid kväver eld.
Väte (H)
knallgas
Kapitel 9
Organisk kemi = forsknin om kolatomer
Ett grundämne men kan se olika ut pga hur kolatomerna binder sig med varanndra
Olika sorters kolstrukturer
Grafit = binder sig i platta lager, är mjukt
Diamant = i ett nätver, värdens hårdaste ämne och används till slipar och borrar
Amorft = binder ig till varandra huller om buller, ex på ett amorft kol är en kolbit som man lägger på grillen.
Fulleren = klotformade molekyler, finn i bla sot och används mot cancer
Grafen = liknar grafit och används i datorer, grafen är atom tunna lager. om man rullar ett grafenlager å får man ett nanorör som kan leda ström men kan ockå anvendas i tennirackets.
organiska ämnen
Alkoholer
Liknar kolväten men har en syreatom istället för en väte
Ex på alkoholer Metanol och Etanol
Metanol kan använda som bränsle men är ett extremt giftigt ämne om man driker det. Kan leda till blindhet eller döden.
Etanol kan anvendas som bränsle men finns också i öl/vin/sprit.
Minst en OH-grupp (hydroxylgrupp), där en syre- och en väteatom sitter ihop.
kemiska namn slutar alltid på -ol. Antal OH grupper i avspeglas i namnet tex ol, diol, triol.
Syror
Metansyra
Används i laborationer och för att konservera hö
Etansyra
Finns i kroppen och kallas ättiksyra används för att tillverka olika ämnen
Alla syror har en karboxylgrupp
En karboxylgrupp består av en kolatom som binder en syreatom med en dubbelbindning och dessutom binder en OH-grupp
Estrar
Bildas när en syra och en alkohol reagerar med varandra
fetter = estrar
Det är estrar som gör att frukter luktar gott
OH + COOH
fosila bränslen
miljöförstörin
vi tillför koldioxd genom att förbränna gammalt bundet kol
förstärkt vexthusefekt
atomerna dör aldrig ut de går i ett oendligt kretslopp
Rafenaderi
170c = bensin
220 = fotogen
300 = dieel
350 = eldningsolja
Asfalt
gaser
stenkol, olja, naturgas
Endlig resurs
Krackning
Slå sönder större kolväten till benin
Bindningar
Enkelbindnin = an = mättad
Dubbelbindning = en = omättad
trippelbindnin = yn = omättad
Etan, Een, Etyn
plast
Består av hjättemolekyler som består av tusentals små molekyler som har sättits ihop på konstgjord väg.
Det fins tusentals olika sortes plast de kan vara hårda, mjuka, ömtåliga, tåliga och genomskinliga mm vissa plaster kan leda ström
Plast tar lång tid för naturen att bryta ner
Plastpåse = 10-20 år
Pet-flaska = 400+ år
platen bryts ner till mikroplast som djuren sedan äter och sen äter vi djuren detta leder till att alla drabbas av plasten.
Plasten gör oss och djuren sjuka
Plast kan också återvinnas
++