Please enable JavaScript.

Coggle requires JavaScript to display documents.

Utveckling av språk, tal och kommunikation - Coggle Diagram

- - - - samma sinnesbild → kommunikationen fungerar bra
  - - - vår egen erfarenhet är väsentlig
- - - - barn lär sig språk, attityder, beteende och identitet genom umgänge med vuxna och andra barn
- - - - inom de första veckorna kan särskilja mänsklig röst från annat ljud
  - - - vecka 8 → reaktion om rör ansikte
      - vecka 10–11 → reaktion om rör armar
      - vecka 20 → smärta, ljud
    - - 3 månader → hjärnbarken tar över kontrollen av vissa hjärnfunktioner såsom andning
        
        förutsättning för att jollra/prata
        
        rörelser mer viljestyrda
      - 3 månader → aktivitet i hjärnbarken ökar
        
        synapsutveckling i syn- och hörselbarken
        
        barnet ser bättre (följer med rörelser)
- - - - dvs. de inre funktionerna, fysiska behov
      - kommunicerar med sin kropp
    - - joller speciellt när man umgås
    - - under de första levnadsveckorna "mamma/barn"
      - familjen
      - utökas allteftersom
  - - - tidigt joller lika trots olika modersmål
      - utvecklas likadant hos alla barn
        
        först producerar barnet ljud längst bak i gommer dvs. uvulara ljud
        
        därifrån sedan framåt via hårda gommen till läpparna och tänderna
      - barn känner igen modersmålets ljud redan vid ett par månaders ålder
    - - barnet börjar le och vokaljollra när hen känner sig nöjd och trygg
      - barnet har mycket ljud för sig
        
        gurglar, skriker, gnäller och jollrar (t.ex. "aaaa", "ääää")
      - barnet är vaket allt längre stunder
      - en aktiv samtalspartner gör att barnet jollrar mera
      - barnet är en samtalspartner !
      - 2–3 månaders ålder kompletteras den normala fonationen i läppar, käke och gom, "gooing"
  - - - liten underkäke
      - kort svalg
      - fettkuddar i kinderna
      - struphuvudet sitter högt
      - tungan stor, fyller hela munnen
      - struphuvudet och mjuka gommen i kontakt vid vila
        
        överlappar varandra vid sväljning
    - - nedre framtänderna vid 4–7 månaders ålder
      - övre framtänderna ca 1–2 mån senare (från nedre framtänderna)
      - kindtänderna vid ca 1 års ålder
      - vanligen har alla 20 mjölktänder kommit före 3 års ålder
      - mellan 6 och 13 års ålder byts de ut mot permanenta tänder
      - visdomständerna i 17–21 års ålder ifall de ryms
    - - sökreflex
        
        kranialnerver V, VII, XI, XII
        
        försvinner vid 3–6 månaders ålder
        
        stimuli: beröring av kind/mungipa
      - tungreflex
        
        kranialnerv XII
        
        protusion (tungan skjuter fram) försvinner vid 4–6 månaders ålder
        
        stimuli: beröring av tunga eller läppar
        
        transversell (tungan rör sig vågrätt) försvinner vid 6–9 månaders ålder
      - sugreflex
        
        kranialnerver V, VII, IX, X, XII
        
        försvinner vid 6–12 månaders ålder
        
        stimuli: bröstvårta/napp i munnen eller beröring av tungans ovansida
      - fasisk bitreflex
        
        stimuli: tryck mot tandbågarna
        
        kranialnerv V
        
        försvinner vid 9–12 månaders ålder
      - sväljreflex
        
        stimuli: bolus i svalget
        
        kranialnerver V, VII, IX, X, XII
        
        kvarstår
      - kräkreflex
        
        stimuli: beröring av bakre delen av tungan eller svalget
        
        kranialnerver IX, X
        
        kvarstår
- - - - det första steget mot separering av tung- och käkrörelser
      - vertikala käk- och tungrörelser utvecklas
  - - - kan låta t.ex. "ba", "ga", "dä"
    - - ses alltså som kommunikativt
- - - - t.ex. "dadadada" eller "babababa"
    - - också börjar låta som riktiga ord t.ex. papa eller mama
  - - - barn som utvecklar stavelsejoller efter 10 månaders ålder kommer att ha signifikant mindre expressivt ordförråd
  - - - lekar typ "var är den? -Där!" och "tittut"
- - - - 2) trivselläten, glottala, velara ljud
        
        3) konsonantlek, främre konsonanter
        
        4) reduplicerat joller, stavelserjoller
  - - - experimenterande med egenskaper hos ljud (skrik, "morrande", viskande "ptro-ljud")
    - - upprepande joller (ma-ma, pa-pa)
    - - kuttrande och skratt (guu, ugu)
    - - varierande joller (mapa, paka och joller som till sin intonation påminner om språket; "nonsens", "siansaksa", "gibberish")
    - - reflexivt joller (gråt, smackande, rapande, nysande, hicka, hosta)