Please enable JavaScript.
Coggle requires JavaScript to display documents.
Fysiologi (reglering av blodglukos) - Coggle Diagram
Fysiologi
(reglering av blodglukos)
LEVERN
(nyckelorganet för normala glukosnivåer)
Skapar glukos
Glukos används för energi
för bibehålla konstant kropsstemp.
till muskelkontraktioner
till nervsystemets elektriska energi
till syntes av nya celler
Hjärnan konsumerar mest glukos = 1 mg/kg kroppsvikt
glukos är hjärnans enda* energikälla
glukosupptaget i hjärnan oberoende av insulin
Glukos skapas genom nedbrytning av kroppsvävnader.
Efteråt transporteras nedbrytningsprodukterna åter till levern för att kunna bilda nytt glukos =
Glukoneogenes
10% av glukoset vi använder för energi kommer från detta
Vid nedbrytning av muskler
skapas aminosyran alanin
samt nedbrytningsprodukter
Vid nedbrytning av fett
skapas glycerol
samt nedbrytningsprodukter
Vid anaerob glukosförbränning (av ex muskler)
i kroppsvävnader
bildas laktat
samt nedbrytningsprodukter
INSULIN
Hormon som sänker blodsockerhalt
frisätts i samband med måltider
reglerar cellernas glukosupptag
Oberoende vävnader:
nervvävnad
njurepitel
blodkärlsepitel
blodkroppar
alla proteiner
Vid hög insulintillgång går de beroende vävnaderna först= glukosbrist hos de oberoende vävnaderna.
Insulin gynnar muskler före hjärnan
Kan leda till medvetslöshet pga hypoglykemi
Beroende av insulin för glukosupptag:
Muskel- och fettväv
Levern
vid brist på insulin direkt glukosbrist.
-> Vid hög insulintillgång gynnas dessa.
Proteinsyntesen ökar och
proteinnedbrytningen minskar
glykoneogenes i levern hämmas vid höga insulinnivåer
(ex i samband med måltid)
Stimulerar fettvävnadens fettuppbyggnad och ökad därmed bildning av kroppsfett vid höga insulinnivåer.
Hämmar även nedbrytning av fettväv (antilipolytiskt)
Frisätts från pankreas betaceller
vid stigande blodglukoshalt.
Lokala receptorer i betacellerna känner av
och reglerar frisättning av insulin.
Syntesiseras i form av proinsulin (ej aktiv)
Strax innan frisättning till blodet -> aktivt insulin
Även neurogena receptorer på betacellerna:
kolinerga som stimuleras av parasympatiska nerver att öka insulinsekretionen.
och adrenerga som stimleras av sympatiska att hämma insulinsekretionen.
Via portådern direkt in i levern.
Leverceller tar upp 30% av glukos
från tarmen och lagrar som glykogen (energireserv).
Resterande insulin och glukos cirkulerar med
blodet till de vävnader som använder glukos.
Muskelr 25% och CNS 25% av glukos från tarmen.
Resterande mängd fettväv, hjärta, njurar = Glukos förbränns eller lagras i fettväv/muskulatur.
Betaceller känner sjunkande blodglukoshalt
och hämmar direkt sekretion av insulin.
Istället frisätts då glukagon från pankreas alfaceller
Inkretiner (tarmhormoner)
frisätts från endokrina celler i tarmen när
glukos/kolhydrater förekommer efter måltid.
transporteras till pankreas och stimulerar
betaceller till prod. av insulin.
Stimuleras ej vid glukosdropp eller parenteral
nutrition
GLP-1
(glukagonlik peptid-1)
GIP
(glukosberoende insulin-
frisättande peptid.
Hormoner som höjer
blodsockerhalten
Glukagon
Frisätts från pankreas alfaceller när deras glukossensorer känner av att blodglukoshalt sjunker.
"svälthormon" eftersom glukosnivån höjs av att frisätta glukos ur leverns glykogenförråd.
även adrenerga receptoerer i alfacellerna som via stimulering av sympatiska nerver frisätter glukagon.
Adrenalin
stresshormon
stimulerar leverns och
musklers glukogenolys och
leverns glukoneogenes.
Hämmar vävnaders gukosupptag
(så mer glukos stannar i blodet)
Noradrenalin
stresshormon
aktiverar fettvävens nedbrytning
(så fettet kan omvandlas till
glukos i leverns glukoneogenes.
Kortisol
Stresshormon
Frisätts vid vävnadsstress
stimulerar glukoneogenes
och lipolys
GH (tillväxthormon)
generell hämning av vävnadernas glukosupptag
Somatostatin
från pankreas deltaceller
hämmar frisättning av insulin & glukagon
Tyroxin (sköldkörtelhormon
)
stimulerar tarmens glukosupptag