Please enable JavaScript.
Coggle requires JavaScript to display documents.
Kronisk Njursvikt - Coggle Diagram
Kronisk Njursvikt
Akut njursvikt - när funktionsnedsättningen inträder inom sju dagar
Kriterier:
- Kreatininstegring på minst 50 % eller
- Sänkt urinproduktion(<400ml/dygn) som varar minst 6h
Kan bero på primär njursjukdom men oftast är det en sekundär skada till sjukdom i annat organ, t.ex komplikation till hjärtsvikt eller infektion. Drabbar främst äldre
Omvårdnadsåtgärder:
- Mät vitalparametrar och bedöm vätskestatus och urinproduktion
- Uteslut postrenalt hinder genom bladderscan
- Påbörja mätning av vätskabalans
- Spara urin för eventuell provtagning eller odling
Vätskebalans
Oliguri = mindre är 400ml/dygn är allvarligt tecken.
Vid anuri = mindre än 100 ml/dygn är det dags att överväga dialysbehandling.
Vätskerestrektion
Viss mängs dryck/dygn för att undvika att patienten samlar på sig vätska och i värsta fall lungödem
Efter akut njurskada kan oliguri övergå i polyuri, svårt för patienten att förstå att ena dagen = dricka 500 ml andra dagen = dricka mer än 1500 ml. Tydlig information från ssk!!
Prevention
En vanlig komplikation vid akut njursvikt är infektioner. Obs på infarter, KAD, sond osv.
Orsaker till njurskada
Postrenalt orsak(efter njure)
- Avflödeshinder
- Vanligt hos män med prostatasjukdom
- Kan orsakas av njursten, tumörsjukdom eller urinvägsinfektion
- Enkla att påvisa och kan oftast åtgärdas utan svårigheter.
Diagnos:
- Bladderscan
- Ultraljud
Åtgärd:
- UrinKAD
Prerenal orsak (före njure)
Tänkbara orsaker:
- Hjärtsvikt, blödning, sepsis, dehydrering
I dessa situationer ska njuren hålla BT uppe genom att minska urinproduktion och vätskeförlust
Åtgärd:
- Se till kroppens vätskebalans, ge vätska
Intrarenal orsak (i njure)
Tänkbara orsaker:
- Syrebrist, övre UVI, muskelskada, förgiftning
Diagnos:
- Urinsediment
Diagnostik
Mäts med eGFR (Njurens förmåga att filtrera blodet) Normalt = >90ml/min
- Under 60 ml/min = kronisk njursvikt
- Olika stadier: CKD 1-5
- Blodprover
- Urinprover:
Proteinuri ses vid nästan alla njursjukdomar, Albumin = viktigaste provet
- Ultraljud = första handsval vid akut och kronisk njursvikt
- Biopsi = Enda sätter att definitivt ställa diagnos vid njursvikt men ibland ger detta större risker än vinster så görs inte alltid. Gör med hjälp av ultraljud
-
Ultraljud kan visa avflödeshinder, njurstorlek, och genomblödning
Behandling
För att bromsa sjukdomsförloppet, minska risk för följdsjukdomar och lindra symtom.
- Läkemedel/kosttillskott
- Dialys
- Transplantation
Läkemedel
Högt BT innebär direkt belastning på glomeruli och ökar proteinurigraden. Förstahansläkemedel bör därför vara ACE-hämmare och Angiotensinreceptorblockerare (ARB) då dessa sänker BT samt minskar proteinutsöndringen
- Kalium/fosfat bildande
- Vätskedrivande
- Erythropetin
- Bikarbonat
- D-vitamin
- Kalk
Vården kan delas in i:
Konservativ uremivård = lindra symtom och fördröja progressen samt ta beslut om hur den aktiva vården ska gå till.
Aktiv uremivård = Dialys eller Transplantation, vad man nu bestämt.
Palliativ uremivård = Symtomlindrande behandling när patienten är för svag eller inte orkar medverka i den avancerade vården dialys eller transplantation.
Symtom
Individuella, kan påverkas av matvanor och vätskeintag. Ses först i sent skede, få hinner utveckla symtom
- Sjunkande blodvärde
- Nedsatt livskvalite
- Trötthet/fatigue/energilöshet
- Matleda och viktnedgång
- Klåda och torr hud (beror på ansamling av uremiska toxiner i underhuden)
- Muskelkramp och smärta
- Stigande blodtryck
I stadium 1-3 finns oftast inga subjektiva tecken.
I stadium 4 kan ett första tecken vara trötthet beroende på sjunkande Hb(beror på otillräcklig frisättning av erytropoetin)
Därefter ofta vätskeretention, ödem och andfåddhet.
Etiologi
Åldern är den starkaste bidragande faktorn till ökad förekomst. Diabetes är den vanligaste diagnosen vid Njursvikt (25-50%)
Diabetes är den vanligaste orsaken till Njursvikt i Sverige.
Diabetesnefropati
-
Behandling: Tidig diagnos, tidigt och effektiv blodsockersänkning och behandla albuminuri
Komplikationer och Risker
- Läkemedelsöverdosering sker ofta
- Risk för andra sjukdomar såsom Hypertoni eller Kärlsjukdom/Hjärtsjukdom
Patofysiologi
Rubbningar i vatten- elektrolyt och syre-bas-balans, ansamling av slaggämnen, påverkad mineralomsättning, bildning av röda blodkroppar och blodtryckskontroll.
Epidemiologi
Ökad dödlighet hos dessa patienter. CKD-stadie, ålder och grundsjukdom är avgörande.
Prevention
Multidisciplinärt njurteam = Läkare, ssk, fysio, dietist och kurator. Livsstilsåtgärder, rökstopp och kostomställning är preventiva åtgärder.
Högt blodtryck bidrar till progress av njursvikt oberoende av vilken njursjukdom som finns i grunden. Ökat BT = direkt belastning på glomeruli och ökar proteinurigraden.
-