Please enable JavaScript.
Coggle requires JavaScript to display documents.
Introkurs Psykologi Umeå - Coggle Diagram
Introkurs Psykologi Umeå
Vetenskapsteori
Variabler
-
Funktion
-
-
Bakgrundsvariabler: Andra variabler som kan påverka, dessa försöker forskarna minimera.
Problem
Riktningsproblemet: vilket håll går sambandet, filmvåld --> aggressivt beteende / aggressivt beteende --> att man kollar på filmvåld
Tredje variabel problemet: Oberoende och beroende är egentligen inte kopplade till varandra utan båda är kopplade till och beror på en tredje variabel.
-
-
-
Utvecklingspykologi
Baseline
Etablerade normer om ålder, vad som är vanligt när
-
Experiment
Piaget: Out of sight
-
-
-
Begrepp:
Kognitiva Scheman- Frameworks, världsbilder som man använder för att förstå saker
Adaption: Bygga scheman genom interaktion med det, konstruktivism
-
-
Equilibration: Process av självreglering, försöker hålla balans i scheman, innehåller assimilering och accomadation
Organization: Organisering håller ihop scheman,
-
-
-
Harlow: Discovering Love
Rhesusaporna, vikten av kroppskontakt
-
Resultat:
Understryker vikten av beröring och komfort som biologiskt behov, för speciellt barn men också vuxna
-
-
-
-
Människans natur?
Jean Jacques Rousseau
-
-
-
-
Man bör som vuxen istället "svara" på barnens utveckling när de är redo. (Joels inflik: här kan man fråga vad som är meningen med att låta barnet följa den naturliga utvecklingsvägen, detta kanske blir bekvämt för barnet men är det så viktigt?)
-
John Locke
Barn föds som tomma ark, nurture > nature.
-
-
Barn är passiva, utveckling sker mekaniskt med tiden
Aggression
-
Vi har inte "instinctive inhibition": Inget naturligt stop, fattar inte när man ska sluta
-
-
-
Steg i utvecklingen:
- Infancy: Första 2 åren, saker händer snabbt
2.5 Toddlerhood, saker händer snabbt
-
-
-
-
-
-
-
Psykologi som vetenskap
Metod
Working out
Albert Einstein: pga stora ideer, bred blick och ingen forskning
Sigmund Freud pga stora ideer och inga starka bevis, kreativitet
-
-
Working in
-
Empiriska bevis, utgår ofta från observationer eller oförväntat resultat i annan forskning, arbetar steg för steg med hårt bevisade teorier.
-
-
Historia
-
Olika skolor
-
Behaviourismen:
-
Kollade på beteende, orsak och verkan, inte insidan
Psykoanalys:
-
Det omedvetna, drifter och rädslas påverkan
-
-
Evolutionspsykologi:
-
Beteendes överlevnadsvärde, evolutionärt
-
-
1950-talet: Den kognitiva revolutionen kommer, Jeom Bruner och Noam Chomsky går i spetsen
-
-
Multikulturell psykologi: Förstå identitet, grupp och individuell
Kommer skillnader försvinna med tiden, eller växa?
-
Fördomar, diskriminering, anti grupp aggression
-
Labbets betydelse
80% av studier utförs i laboratorien, viktigaste för psykologisk forskning
-
-
Kritik
Vakuum: Laboratorium studerar psykologi och beteende i ett vakuum. Detta är inte hur verkliga livet ser ut, människan är del av och deltagare i ett enorm socialt arv.
Till exempel kanske intelligens egentligen bör ses på som kollektivt, ideer bollas fram och tillbaka och utvecklas tillsammans, dess spridning beror på många
Eller minne, detta sker framförallt socialt, vi överlåter mycket åt samspelet. Om vi ser ett träd falla i skogen och sen aldrig säger det till någon, har det då verkligen fallit?
Människan följer sociala förväntningar på hur de ska bete sig, normer, regler bestämmer. Orsak och verkan relationer är för smalt
Komplexitet: Världen är för komplex för att beräkna alla faktorer som kan påverka. Finns regler men (typ) oändligt med undantag
Västerländsk forskning och västerländskt inspirerad forskning på västerländskt inspirerade elever och universitet genomsyrar vetenskapen och labben. Detta leder till falska universaler och mindre förståelse för andra kulturer.
Extra viktig inom strukturalismen, kognitivismen, behaviorismen
-
Socialpsykologi
Historia?
Efter världskrigen ställde socialpsykologerna frågan :sparkles:Varför gör folk onda saker?:sparkles:
Experiment
Aschs konformitetstudier
Urförande
-
Ska säga vilken av några stavar som är kortast, väldigt lätt
-
-
-
-
-
-
-
-
Konformitet:
-
Pga detta följer folk kognitiva scheman, mönster
Anpassar oss efter roller med olika kognitiva scheman. T.ex elev, föreläsare, vuxen, barn
Motsägelse
Människan är bra om den är nonkonformist uppåt, alternativt fogar sig efter "bra" etablerade regler.
Människan är dålig om den är konformist nedåt, alternativt fogar sig i en dålig konformitet.
Men samhället bestämmer upp och ner, rätt och fel. Så allt detta kan ju bara bli avgjort långt i efterhand och budskapet till folket blir otydligt.