Please enable JavaScript.

Coggle requires JavaScript to display documents.

Grunderna i vår tids psykologi: kap 3 -Motivation och emotion: Beteendets…

- - - - Kan emotioner vara destruktiva eller disorganiserade?
        
        Åter andra hävdar att emotioner är destruktiva eller disorganiserande. Speciellt kan detta vara fallet när det gäller starka emotioner som irrationella känslor vid en fobi. Trots att personen vett att en bild av en orm inte är farlig reagerar han eller hon med skräck. I en sådan situation är tanke och känsla splittrande. Rädslan är så stark att man kanske inta kan ta på en tidning med en ormbild fast man vet att tryckssvärta på ett papper inte är farligt. Personer med social fobi, som är rädda för att framträda eller ta kontakt med andra människor, är ett annat tydligt ex på att starka emotioner kan störa beteendet.
- - - - Walter Cannon
        
        Den amerikanske neurofysiologen Walter Cannon (1781-1945) ifrågasatte denna föreställning i början på 1900-talet. Han bevisade att djur har emotionella beteenden även när inåtgående impulser från koppen blockeras så att de inte når hjärnan. Cannon påpekade också att de fysiologiska reaktionerna är ganska likartade vid skilda emotioner. Mot bakgrund av detta blir det svårt att förstå varför likartade kroppsförändringar upplevs så olika. Kroppsförändringarna är dessutom långsamma men emotionerna snabba. Om man framkallar kroppsreaktioner leder det inte heller alltid till emotioner. Sist du tränade och fick hjärtklappning blev du knappast rädd. I motsts till James och Lange menade Cannon att en känsla uppstår när hjärnan registrerar en viss situaiton. Samtidigt sker det kroppsförändringar. Den värdering vi gör av olika situationer trodde Cannon var medveten och vad vi idag skulle kalla kognitiv styrd.Teorin har kallats Cannon-Bard-teorin.
- - - - Emotionsbaserad coping och problemfokuserad coping
        
        Vi återknyter till förra avsnittet som talar om coping. Om vi istället för att bli arga förstår att chefen själv har problem och inte förmår tygla eller hantera dessa så har vi ett ex på emotionsbaserad coping. Om vi går i till chefen och talar om att vi hellre vill ha ros än ris för att styra vårt beteende ägnar vi oss åt problemfokuserad coping. När vi går hem och pratar med våra nära och kära och ber om en kram ägnas vi oss också åt emotionsbaserad coping, som i sin tur kommer att påverka fysiologin: Kramar och beröringar utlöser aktivitet i ett system som producerar ett hormon som kallas oxytocin, närhetens och kärlekens hormon. Så kroppen (fysiologin) och själen (psykologin) har ett intimt samband. Så intimt att våra psykiska reaktioner speglar sig i vårt fysiska hälsotillstånd. Människor med en optimistisk livshållning som erfar positiva emotioner lever längre än pessimister.