Please enable JavaScript.
Coggle requires JavaScript to display documents.
SOCIOLOGI - Coggle Diagram
SOCIOLOGI
-
-
FEMINISM
Radikalfeminism:
- Grundar sig på två centrala övertygelser:
(1). kvinnor har ett absolut positivt värde (en övertygelse som framförs mot vad de anser vara den universella nedvärderingen av kvinnan
(2). kvinnor förtrycks överallt, och på ett våldsamt sätt, av det patriarkala systemet
- Män lär sig att kontrollera och förakta andra människor genom att vara en del av patriarkatet
- Inom patriarkatet får män lära sig och kvinnor uppleva hur underordning ser ut
- Sexualiserade våldet; kvinnomisshandel, sexuella trakasserier och våldtäkt
- Män har ett genuint intresse av att kontrollera kvinnor
Liberal feminism:
- Det ojämlika förhållandet mellan könen är resultatet av ett sexistiskt mönster i arbetsdelningen och man kan skapa jämställdhet genom att ändra dessa
- Ekonomisk jämlikhet för kvinnor
tre grundläggande insikter:
- privata sfärens dynamik - att kvinnors aktörskap begränsas och därmed även deras deltagande i den offentliga sfären
- Den offentliga sfären är i sig uppbyggd kring antaganden om kön som missgynnar kvinnor
- De ständiga förhandlingarna mellan det privata och offentliga skapar hinder för kvinnors ekonomiska jämlikhet
Socialistisk (marxistisk) feminism:
- Koppling mellan kön- och klasstillhörigheter
- Socialfeminister accepterar den marxistiska analysen av klassrelationer som en redogörelse för en större förtryckarstruktur
- tycker dock att patriarkatet är en oberoende förtryckarstruktur, även om de samspelar med de ekonomiska förhållandena
- Undersöker hur vissa kvinnor som själva är förtryckta ändå aktivt deltar i förtrycket av andra kvinnor ex kvinnor som tillhör en högre klass i samhället som förtrycker fattiga kvinnor
Postmodern feminism:
- Avvisar att det finns en heltäckande eller övergripande teori som kan förklara kvinnors position i samhället
- Avvisar därmed andra teorier om jämställdhet som utgår från patriarkat, etnicitet eller klass med argumentet att de är "essentialistiska"
- Uppmuntrar istället ett perspektiv där många olika ståndpunkter betraktas som lika giltiga - dvs snarare än att säga att det finns en kvinnlig kärna så finns det många individer med olikartade erfarenheter (heterosexuella kvinnor, lesbiska kvinnor, svarta kvinnor, arbetarklasskvinnor osv)
- De har försökt analysera det manliga språket och det manliga sättet att se på världen
- De menar att män har betraktat manligheten som normal och kvinnligheten som avvikande
Queerteorin:
Queer (har olika betydelse för olika människor) = paraplybegrepp för bla bögar, lesbiska, bisexuella, transpersoner, nyfikna intersexuella osv
- flera idéer som har sitt ursprung i åsikten att identiteter inte är fasta och stabila eller bestämmer vilka vi är
- Identiteter betraktas istället som historiskt och socialt konstruerade processer som är både flytande och omtvistade
- Uppstarten för queerteorin utgjordes av uppfattningen om att det är teoretiskt möjligt att separera kön från sexualitet
- Queerteoretiker hävdar att kön och sexualitet, tillsammans med alla övriga termer som följer med dessa begrepp, utgör en specifik diskurs. Homosexualitet ingick inte i den dominerande diskursen om sexualitet på 1800-talet eller tidigare. Den formen av identitet existerade inte för människor förens den blev en del av, eller skapades inom, de diskurser som tillhörde läkarvetenskapen och psykiatrin
- Queerteorin utmanar alla fasta eller till synes "autentiska" identiteter
- Enligt queerteoretikerna förblir begrepp som bög och lesbisk knutna till idén om binära motsatser (som "den andre" i förhållande till den heterosexuella normen)
Performativitet:
- Kategorin kvinna uppstår ur den process som genus skapas av = performativitet (kallas processen enligt Butler)
- Ett arbete som ännu inte är avslutat och har sitt ursprung i talshandligsteorin
- Ex på talshandling: en präst säger "jag förklarar er nu man och hustru"
- Kön uppstår när människor iscensätter det i sin interaktion med varandra - de skapar kön genom att iscensätta det
- Iterabilitet = upprepning
- iterabilitet handlar om att tecken eller symboler kan upprepas i olika situationer ex: "jag älskar dig", "vad fin du är", "vill du äta middag med mig?" - denna repetition gör iscensättningen konsekvent men ger samtidigt en grad variation
- Iscensättandet av kön lyder under styrande diskurser som varierar mellan olika historiska epoker och mellan kulturer som avgör vad man kan göra när man beter sig som en man eller en kvinna
Intersektionalitet:
- Hur skillnader baserade på klass, kön och etnicitet kombineras med varandra eller korsas och på så vis ger upphov till social ojämlikhet
-
-
-
FOUCAULT
Poststrukturalism
- Foucault fokuserade på kopplingen mellan kunskap och makt
- Poststrukturalister accepterar att strukturer är viktiga men rör sig utanför dem för att kunna ta hänsyn till andra saker
- Kunskap och makt är oupplösligt sammanflätade
- Vetandets arkeologi = organiserar, delar upp, skiljer mellan vad som är relevant och inte.
- Maktens genealogi = "nuets historia", ägnar sig åt relationen mellan kunskap och makt
- Arkeologin används för att göra empiriska analyser av historiska diskurser medan genealogin används för att genomföra kritiska serieanalyser av dessa historiska diskurser och deras relation till frågor som är av betydelse i dagens värld
Moderna samhället:
- Foucault var intresserad av perioden där tortyr gentemot fångar övergick till kontroll över dem genom fängelseregler
- Den tidigare tortyren var ett uppskattat folknöje men en dålig maktutövning då det skapade en oro bland åskådarna
- Bestraffningen rationaliserades och övergick till en övervakning
- Handlade inte bara om att övervaka fångarna utan hela samhället
Straff:
traditionella samhället - kroppslig, offentlig, tortyr, övervåld för att skrämma
disciplinära samhället - riktat på själen/psyket, privat, rehabilitering
Panoptikon:
- Foucault är intresserad av hur kunskapen ger upphov till tekniker som utövar makt, i detta sammanhang talar han om panoptikon
- Panoptikon - struktur som gör det möjligt för fängelsepersonalen att ha total uppsikt över fångarna.
- Består av ett torn som står i mitten av en rund fängelsebyggnad, från vilket vakterna kan se in i alla celler
- Oerhört stor källa till makt för fängelsepersonalen
- Makten förstärks även av det faktum att fångarna kommer hålla sig från att göra något dumt då de lever med tanken att vakterna kan se dem
- Det finns här en tydlig koppling mellan kunskap, teknologi och makt
-
-
RITZER
Mcdonaldisering:
- Fokus på snabbmatsrestaurangen
- McDonaldisering är en globaliseringskraft som bidrar till att öka den kulturella homogeniseringen (homogenisering = minska variation)
- Den process som genom vilken snabbmatsrestaurangens principer börjar dominera allt fler sektorer i det amerikanska samhället och resten av världen
Fyra dimensioner av McDonaldiseringsprocessen:
- Effektivitet
- Kalkylbarhet
- Förutsägbarhet
- Kontroll genom ersättandet av människor med teknik
- (Rationalitetens irrationalitet)
Effektivitet: Ett samhälle som genomgår McDonaldisering betonar strävan efter att finna de bästa möjliga medlen för att uppnå de mål man eftertraktar. De anställda i snabbmatsrestaurangen måste verkligen arbeta effektivt
- Löpandeband
- Både de anställa och kunderna ska agera effektivt
- Drive-through fönstret
- Beställa själva vid en skärm och hämta maten när den är klar
Kalkylerbarhet: Man lägger stor vikt vid kalkylerbarhet, vid en betoning av kvantitet, något som ofta sker på bekostnad av kvaliteten. Man tar tiden på olika moment i det arbete som de anställda på snabbmatsrestaurangen utför. Betoningen på hastighet påverkar ofta kvaltiteten på arbetet i negativ riktning ur den anställdes synvinkel
- Kunderna förväntas spendera så lite tid som möjligt i restaurangen
- Drive-through fönstret reducerar tiden till noll
- Om kunderna ändå vill sitta i restaurangen och äta är stolarna utformade på ett sätt som gör att de kommer vilja gå om 20 min
- Tonvikten på hastighet har en negativ inverkan på hur kunderna upplever kvaliteten på sitt besök i restaurangen
- Tonvikten på hastigheten på arbetet innebär också att kunderna inte kan få mat av hög kvalitet då det kräver mer tid
Förutsägbarhet: På grund av att McDonaldiseringen innehåller en tonvikt vid förutsägbarhet är saker (produkter, omgivning, de anställdas och kunders beteende osv) i stort sätt desamma från en geografisk plats till en annan. De anställa förväntas utföra sitt arbete på ett förutsägbart sätt och kunderna förväntas svara med ett lika förutsägbart beteende. När kunderna kommer frågar de anställda vad de vill beställa, i enlighet med ett manus. Kunderna förväntas veta vad de vill ha, beställa det, betala och sedan lämna restaurangen snabbt
- En ytterst förutsägbar ritual utspelas
- En ritual som innefattar ytterst förutsägbar mat som uppvisar liten variation från en tidpunkt och plats till en annan
Kontroll genom teknik: De McDonaldiserade systemen bygger på stark kontroll och en stor del av denna kontroll har sitt ursprung i tekniken. Denna teknik dominerar de anställda för närvarande men kommer tillslut helt ersätta dem. Det är uppenbart att de anställda är kontrollerade av tekniken:
- maskiner som låter när pommes fritesen är klara och automatiskt lyfter upp dessa ur den kokande oljan
- Kunderna kontrolleras i sin tur av de anställda som begränsas av tekniken, såväl som mer omedelbart av tekniken i sig
- En kund kan omöjligt kräva att pommes fritesen ska vara krispiga och väl tillagade av personalen då det är en automatisk maskin som tillverkar pommes fritesen
Rationalitetens irrationalitet: Både anställda och kunder blir lidande till följd av den rationalitetens irrationalitet som oundvikligen följer i McDonaldiseringen. Rationalitet leder ofta till sin raka motsats - irrationalitet.
- Snabbmatsrestaurangens effektivitet ersätts ofta av den ineffektivitet som blir följden när långa rader människor köar vid disken eller långa bilköer som leder till drive-through luckan
- Avhumansiering är den yttersta formen av irrationalitet - de anställda tvingas utföra ett avhumaniserat arbete och kunderna tvingas äta i avhumaniserade miljöer
- Snabbmatsrestaurangen är en källa till degradering av såväl anställda som kunder i lika hög grad
"Globaliseringen av ingenting":
- Globaliseringen av ingenting leder (liksom McDonaldiseringen) till ökan homogenisering i och med att allt fler länder har fått ett växande antal av de olika formerna av ingenting
- Ingenting = tomma former, former som i hög grad saknar eget innehåll
- Det är enklare att exportera tomma former över världen än former som är fyllda med något
- Icke-platser: ex köpcentrum - det är en tom struktur och själva byggnaden har inget värde i sig, köpcentrumet kan fyllas med massa specifikt innehåll (ex lokala butiker, lokal mat osv - någonting) som skulle kunna skilja sig oerhört mycket från en plats till en annan (finns bara i denna del av världen), ändå fylls köpcentrum av kedjebutiker (ex alla köpcentrum i Sverige har H&M, men även i USA och Kina finns H&M i varje köpcentrum), därför är detta ett bra exempel på globalisering av ingenting och på ökad global homogenisering (alla länder är lika, minska variationer)
Fyra underkategorier av ingenting:
- Icke-platser: miljöer som i hög grad saknar innehåll - ex köpcentrum
- Icke-saker: artiklar (inom samma kategori) som inte skiljer sig från varandra och fungerar på samma sätt för alla människor i hela världen - ex kreditkort
- Icke-anställda: människor som arbetar på icke-platser - ex telefonförsäljare som kan sköta sitt jobb nästan vartifrån som helst i världen
- Icke-tjänster: De tjänster som erbjuds är identiska för alla och kunden utför själv allt det arbete som behövs för att kunna ta del av tjänsten - ex uttagsautomat istället för mänskliga bankkassörer
DET MODERNA SAMHÄLLET
Tre viktiga aspekter:
- Konsumtion
- Arbete
- Urbanisering
-
-
WHEELER
Moralisk ekonomi:
- Moral och ekonomi är ömsesidigt relaterade och påverkar varandra
- Ex systembolaget - har ansvar för människors alkoholintag och går inte efter vinst eftersom de vore omoraliskt att vinna på att människor dricker mycket
- Mat och konsumtion är moraliskt styrda - vi har förväntningar på affärer, förväntningar på staten att reglera, förväntningar på oss själva att moraliskt styra oss själva ex vara vegetarian/vegan
Tre institutioner eller sammansättningar som reglerar marknaden:
- Staten - ex reglering av åldersgränser
- Kollektiva seder och bruk samt kritiska diskurser - vad är rätt att kräva av arbetare, vad man kan/inte kan äta ex mjölk är inte så hälsosamt som vi en gång trodde, det finns en kritisk diskurs mot mjölk
- Vardagliga normer - ex vad vi äter
Trenderna:
- Nyliberalism: fri, självstyrd marknad
- Genus, det normativa: mat är kvinnors domän (område) rent historiskt när kvinnor inte jobbade, men nu då när de jobbar?
- Färdigmat: tar inte tid, snabbt och tillgängligt men ohälsosamt
- Aspekter av fenomenet:
- Strävan/längtan efter hälsosammare färdigmat
- Skuldkänslor hos kvinnor - det är oftast kvinnan som ska ta hand om och mata sin familj, en kvinna som väljer färdigmat känner lätt skuld då hon egentligen vill förse sin familj med hälsosam mat men kanske inte alltid har tiden det kräver (tänk McDonaldisering, kvantitet leder till sämre kvalitet)