Please enable JavaScript.
Coggle requires JavaScript to display documents.
Barns välbefinnande i förskolan - Coggle Diagram
Barns välbefinnande i förskolan
Tema 1: Barns välbefinnande i förskolan
Tema 3: Hälsa och smittskydd i förskolan
Smittspridning
Vanligaste smittvägarna
Droppsmitta
Luftburen smitta
• Livsmedelsburen smitta
• Blodburen smitta
Kontaktsmitta
Infektioner hos barn
Vid insjuknande av infektioner
Vid insjuknande av "vanliga" virus- och bakterieinfektioner (s. 23)
Tillfrisknad (s. 15)
Rekomenderade åtgärder av Socialstyrelsen
Ett feberfritt dygn hemma är en bra tumregel.
Barnet ska vara piggt, feberfritt (utan febernedsättande medicin) och orka delta i förskolans normala aktiviteter, som också kan innebära utomhusvistelse i flera timmar.
Låt barnets allmäntillstånd avgöra om det kan återgå till förskolan vid eller efter en infektion.
I vissa fall får återgång till förskolan bedömas i samråd med sjukvården.
Alla bakterieinfektioner behöver
inte behandlas med antibiotika, om de är lindriga kan de läka ut
med hjälp av kroppens eget försvar (s. 23)
Vid insjuknande av bakterieinfektioner med antibiotikabehandling (s. 16, 23)
Få sjukdomar är smittsamma när barnet orkar gå till förskolan, och de som antibiotikabehandlas vid återgång till barngruppen är troligen de minst smittsamma.
En vanlig orsak till att barn får antibiotika är exempelvis att de har öroninflammation (bakterie: pneumokocker).
Tillfrisknad (s. 16)
Barnet får återvända till förskolan när smittsamheten har beräknats minska och när barnet orkar delta i verksamheten.
Behandlande läkare ska kunna lämna uppgifter om när smittsamheten har minskat.
Smärtor och feber försvinner redan efter något eller några dygn med medicin, och då kan barnet återgå till barnomsorgen om det är tillräckligt piggt.
Barn med streptokockinfektion, t.ex. halsfluss, bör däremot stanna hemma minst två dygn i samband med antibiotikabehandling för att undvika smitta i barngruppen.
Det är viktigt att en antibiotikakur fullföljs enligt läkarens ordination, även när barnet återgått till barnomsorgen. Föräldrar ansvarar själva för
medicinering av sina barn.
Endast tuffare/svårare bakterieinfektioner
kan behandlas med antibiotika (s. 23)
Det tar i genomsnitt en vecka för varje infektion att läka ut
Både virus och bakterier kan ge infektioner (s. 23)
Under de fyra första levnadsåren (0-4-årsåldern) har barn i genomsnitt 6-8 luftvägsinfektioner per år (s. 17).
Ju yngre barnet är, desto fler infektioner drabbas det av. Att små barn har fler infektioner än större barn beror bland annat på att deras immunförsvar ännu inte arbetat upp ett försvar mot våra vanligast förekommande virus (s. 26).
Barnet får fler sociala kontakter när de börjar på förskolan och utsätts därmed för fler och olika smittämnen (s. 30)
Detta innebär att barn i genomsnitt är sammanlagt sjuka/har infektionssymtom två månader om året, eftersom det tar cirka en vecka för barnet att bli friskt (s. 29).
Vissa barn blir sjukare än andra, får fler sjukdomar än andra i samma ålder och barngrupp på förskolan detta beror bland annat på hur familjesituationen ser ut och barnets gener (s. 26-27).
Små barn är inte bara extra mottagliga för infektioner, de kan även lätt sprida infektioner till andra personer som håller dem nära intill sig (s. 26).
Barn och ungdomar (vid 5–19-årsåldern) har i genomsnitt 2-3 infektioner per år (s. 17).
Infektioner hos barn är normalt och oftast ofarliga.
Barn utsätts för bakterier och infektioner från födsel och i förskolan där barn träffar många nya människor är risken stor för att de blir utsatta.
Barngruppernas storlek bör anpassas efter pedagogernas och barnens hälsa.
Statistik visar att det har skett en ökning av infektioner inom barnomsorgen i samband med barngruppernas ökning under de senaste 20 åren (Socialstyrelsen, 2008, s. 21).
Antibiotika och antibiotikaresistens
Endast bakterieinfektion kan behandlas med antibiotika. Bakterieinfektioner är dock inte alltid i behov av antibiotikabehandling. Det tar något eller några extra dygn att bli frisk.
Antibiotika saknar effekt på virus
Antibiotikaresistens
Ett globalt problem
Förebyggande åtgärder och friskfaktorer
Handhygien
Viktigt med handtvätt vid växling av aktiviteter (före måltider, efter toalettbesök, efter avklädning i hallen)
Handsprit används endast när inte handtvätt är möjligt.
Vid snytning
Ta med handsprit ut för att snabbt sprita händerna
Använd en näsduk per barn och släng pappret direkt efter
Utevistelse är en friskfaktor för att smittspridningen och smittdoserna minskas (s. 31)
Bakterier och Virus
Bakterier
Är viktiga för kroppen som del av ”normalfloran”- viktig för immunförsvaret.
Lindriga bakterieinfektioner kan läka utan antibiotikum
Antibiotika
FUNKAR
-
om bakterien inte är resistent
Virus
Över
90 % av infektioner i luftvägarna
orsakas av virus (t.ex. förkylning, influensa, covid- 19)
Behandling lindrar symtomen
Antibiotika
FUNKAR INTE
Båda
Vaccin finns mot vissa, både virus och bakterier
Kan orsaka infektioner som t.e.x. ögoninfektion, öroninflammation, diarré, halsfluss, lunginflammation. Symtom som hosta och feber.
Tema 2: Omsorg (i relation till barns välbefinnande)
Tema 4: Kommunikation och handledning