Please enable JavaScript.
Coggle requires JavaScript to display documents.
Sociologi kap 20 (s. 575-586)
-Politik, styrning och sociala rörelser -…
Sociologi kap 20 (s. 575-586)
-Politik, styrning och sociala rörelser
Politisk sociologi
Vad är politik?
- Fram till ganska nyligen så verkade det som att den formella politiken var en domän som bestod av medelålders män från medelklassen som dominerade västvärldens riksdagar och politiska församlingar. Detta har ändrats i takt med att fler kvinnor och människor från olika etniska minoriteter har blivit politiskt aktiva genom att anta rollen som parlamentsledamöter och ministrar. Trots detta finns övertygelsen som lever kvar att det område som vi kallar för politik består av den statliga makten och olika politiska partiers kamp om att attrahera väljare. Mer om den statliga makten och politiska partier i nästa del.
Politik som ett omdiskuterat begrepp
- Begreppet politik är ett omdiskuterat begrepp och den "politiska" sfären sträcker sig långt utanför (förknippas inte enbart med) de formella processer som omfattas av regeringen och konkurrensen som finns mellan olika partier. Ett ex på politik är när den brittiska antikrigsrörelsen 2003 samlade ihop en miljon människor som protesterade med ett evident politiskt mål som gick ut på att förhindra regeringar från att invadera Irak. Med andra ord, när människor förenas för att förändra samhället och för att ändra på eller tvärtom försvara den nuvarande lagstiftningen eller för att försöka inverka samhället på något annat sätt, då kan man säga att deras aktiviteter är politiskt anknutna (åtminstone i en viss utsträckning). Politik är något som påverkar allas liv, det är något som även påverkar våra personliga aktiviteter.
Politisk regereringsapparat
- När människor har en politisk regereringsapparat med institutioner som riksdag och en administration (eller offentlig förvaltning) som råder över ett bestämt område och vars auktoritet utgår från ett rättssystem och förmågan att bruka militära medel, då kan vi tala om en stat. Majoriteten av de moderna samhällen idag är nationalstater och det innebär att den större delen av befolkningen består av medborgare som anser sig tillhöra ett och samma land. Nationalstaten karakteriseras av följande drag:
Suveränitet - Innan nationalstaterna växte fram eller började så var de områden som styrande regimer regerade över inte tydligt fastställda och den centrala regeringens kontroll var ganska svag. Däremot är nationalstater suveräna stater med högsta myndighet över ett mer tydligt avgränsat område (exempelvis Sverige). Medborgarskap - Majoriteten av människorna i det förflutna styrdes av kungar och kejsare, men de var inte så medvetna om vilka som faktiskt regerade och saknade även politiska rättigheter samt möjligheten till politiskt inflytande. Det var enbart den styrande klassen eller de förmögna sociala grupperna som fick ta utrymme i den politiska gemenskapen. Det ser annorlunda ut i nationalstaten då de medborgare som lever inom det politiska systemets gränser har samma rättigheter och skyldigheter och numera tillhör nästan alla människor i världen en nationalstat. Nationalism - Nationalstaterna tenderar till associeras med framväxten av nationalism. Nationalism syftar på en andel symboler och övertygelser som tillsammans får människor att känna tillhörighet till en och samma politiska gemenskap. Att se sig själv som svensk, fransman, ghanan, ryss etc kan ge en individ en stark känsla av stolthet och tillhörighet (att man identifierar sig som en i den nationaliteten). Nationalismen är det huvudsakliga uttrycket för identifikation med en stor kulturell och suverän gemenskap (en nation)
Makt
Vad är Makt?
- Hur makt förstås, konstrueras och fördelas är frågor av central betydelse för politiska sociologer. Enligt Weber handlar makt om att få som man vill, trots motståndet man bemöter av andra. Många sociologer har i likhet med Weber skilt sådana former av makt som bygger på våld från sådana som bygger på auktoritet. Makt som bygger på våld är illegitim. Mer om auktoritet och makt i nästa del.
Max Weber: Makt
- Weber skiljer mellan olika kategorier av auktoritet i sin diskussion som rör makt. Följande auktoritet är:
Traditionell auktoritet - Traditionell auktoritet är makt som får sin legitimitet genom respekten för väletablerade kulturella mönster (sociologi boken som källa). Den auktoritära positionen som följer dessa traditionella mönster är något som passeras vidare från generation till generation som en gammal sedvänja utan att vi ifrågasätter det, pga av att det alltid varit så YouTube. Ett exempel på detta är de ärvda privilegierna bland adeln i medeltidens Europa (Giddens och Sutton). Det är alltså något som fanns i det förindustriella samhället YouTube.Karismatisk auktoritet - Karismatisk auktoritet brukar bryta mot traditionella mönster som finns i den traditionella auktoriteten. Denna auktoritet härstammar från den dedikerade beundran som människor kan känna gentemot en ledare som de anser besitter enastående och unika karaktärsdrag. Ett ex på sådana ledare är Jesus och Adolf Hitler. Denna auktoritära makt återfinns även i mer vardagliga former och ett ex på det är vissa lärare som delvis kan vara karismatiska (sociologi boken). Vi som människor ger dessa ledare makt och legitimitet pga av att vi beundrar dem och lyder de när de beordrar oss för att vi vill tillfredsställa dem. Vi vill jättegärna lyssna på dem också för att vi tror att de sitter på förmågan till att avslöja sanningen till det sociala livet i alla lever i Link Title.Rationella/legala auktoriteten - Enligt Weber så håller den rationella/legala auktoriteten i allt större grad att ersätta traditionella former i den moderna världen (sociologi boken). De ledare som besitter denna auktoritet har det för att vi väljer att ge dem det och följa dem och därmed får de sin auktoritära status som tillåts styra pga att vi gett dem deras status. Genom att vi röstar på dem så ger vi de tillåtelse till att tolka hur vi borde existera och leva som en grupp. Detta är centralt till den moderna rationella samhället, där ledarnas handlingar utgår från lagen som finns i samhället YouTube.
-
Auktoritära stater
Vad är auktoritära stater?
- Demokratiska stater uppmuntrar sina medborgare till att dela och vara aktiv i det politiska livet men i auktoritära stater är det tvärtom. I auktoritära stater har invånarna inte samma möjligheter till attt delta i det politiska livet och om de har det, så är möjligheterna kraftigt begränsade. I dessa samhällen går statens behov och intressen före de vanliga medborgarnas och det finns inga rättigheter som medborgarna har där de kan göra motstånd mot den förda politiken eller för att ta bort en ledare från makten. Exempel på auktoritär styre i vissa länder finns i boken.
Demokratisk politik
Vad är demokrati?
- Demokrati är ett politiskt system där det är folket som styr, snarare än monarker eller aristokrater. Det demokratiska styret har antagit olika former under olika perioder och i olika samhällen. Ex har "folket" definierats på olika sätt: som alla män, alla med egendom, alla vita utbildade män samt alla vuxna män och kvinnor. I somliga samhällen betraktas demokratin som begränsad till den politiska sfären, medan den i andra består av även andra delar av samhällslivet. Vilken form demokratin antar i en specifik kontext beror i stor utsträckning på hur dess grundläggande värden och mål uppfattas och rangordnas. Demokrati anses rent generellt vara det politiska system som har bäst förutsättningar att skapa politisk jämlikhet, skydda medborgarnas frihet, försvara det allmänna bästa, uppfylla eller gottgöra medborgarnas behov och samtidigt stötta moralisk utveckling och en effektiv beslutsprocess. Den vikt man lägger vid dessa olika målsättningar kan inverka på om demokratin anses som en form av folkmakt självstyre och självreglering) eller om det uppfattas som en struktur där besluten fattas av andra (folkvalda representanter). I en direktdemokrati (deltagande demokrati) så verkställs beslutstagandet gemensamt av alla personer som berörs av dem.
Representativ demokrati
Vad är representativ demokrati?
- Nuförtiden är representativ demokrati den ordinära formen. Det är ett politiskt system där besluten inte tas av medlemmarna själva utan av andra personer som faktiskt valts för detta syfte. På den nationella nivån kommer den representativa demokratin till uttryck genom val till riksdagen, kongressen, parlamentet eller liknande beslutande församlingar. Den representativa demokratin finns också på andra nivåer som provinser eller regioner, län, kommuner, städer och ännu mindre områden. Även många stora organisationer styrs av den representativa demokratins principer, genom att man väljer en liten verkställande kommitté (en grupp människor) som får behandla och fatta besluten.
Liberala demokratier
- De länder som brukar kallas för liberala demokratier är de länder där väljarna kan välja mellan två eller flera politiska partier och där majoriteten av den vuxna befolkningen i landet har rösträtt (sociologi boken som källa). Liberal demokrati är en statsvetenskaplig term på den konstitutionella demokratin, ett styrelseskick med representativ demokrati där de folkvaldas politiska makt står under rättsväsendet Link Title
Eliter och elitteori
Elitperspektiven
- Ett perspektiv med stor påverkan på politik och en kritik av de demokratiska idealen kommer från teorierna om politiska och sociala eliter. Teoretiker som tror på att en elit finns anser demokratin vara en bluff eller illusion som döljer det grundläggande faktum att minoritetens styre över majoriteten har varit, är och alltid kommer att vara fallet. I detta fallet så styrs samhället framförallt av mäktiga politiska eliter snarare än av en enhetlig, ekonomisk härskande klass.
Vilfredo Pareto: Eliten
- Pareto brukade begreppet "elit" för att beskriva styrande grupper och utifrån hans perspektiv så var samhället delat i två delar: en liten elit och en stor "icke-elit" eller "massa". Även elitgruppen är delad i de som regerar och de som också tillhör eliten, men deltar inte i det faktiska styrandet. Enligt Pareto karakteriseras eliter av den överlägsna intelligensen, kunskapen och förmågan hos individerna de skapas av. Detta innebär att om en elit vill bli framgångsrik, så måste eliten hämta sina medlemmar från olika skikt eller klasser i samhället, även från den breda massan (sociologi boken som källa). För att eliten ska hålla sig kvar på topp, så måste de tillåta de bästa individerna, oavsett vilken klass i samhället de tillhör, att få vara med i deras privilegierade grupp Link Title. Eliter som begränsar tillträdet eller åtkomsten (till deras elitgrupp) för ex män från en specifik samhällsklass, utnyttjar inte de mänskliga resurser som finns tillgängliga och lyckas i sin tur inte med att bidra med någon ny energi till elitgruppen (sociologi boken som källa). Mer omelitgruppen i nästa del.
Vilfredo Pareto: Eliter ersätts alltid
- Enligt Pareto så kan enskilda styrande eliter regera under en lång period men enligt historien så ersätts dem alltid av andra. Etablerade eliter avstannar och utvecklas alltså inte vidare och därmed ersätts de av nya grupper. Trots att detta sker så kommer en sak att aldrig förändras, och det är principen om elitens styre i sig, utan det kommer alltid finnas en elit som styr. Alla föreställningar om "styre av folket för folket", maktfördelning och social jämlikhet är med andra ord önskedrömmar och i verkligen monopoliseras makten alltid av små, välorganiserade eliter (det finns alltså inga konkurrenter i samhället eller marknaden).
Gaetano Mosca: Eliten består av sammanslutningar
- Moscas idéer om eliten är väldigt identiska med Vilfredo Pareto, och man kan även säga att hans teori äre en föregångare till Paretos. Enligt Mosca består de styrande eliterna främst av människor som gått samman från militären, religiösa organisationer, den akademiska världen och andra sociala grupper med sina egna särskilda talanger eller maktbaser. Eliten är enligt honom en politisk elit som monopoliserar makten och dominerar massan enligt honom.
-
Robert Michels
- Robert Michels studerade också eliter och ansåg att eliter inte bara klättrar upp till toppen av statsapparaten, utan att en liknande process äger rum i alla samhällets organisationer. Han påstod att även i politiska partier som vill skapa positiva förändringar, fackföreningar och andra demokratiskt inspirerade organisationer så finns det en liten elit som dominerar och styr enligt deras egna intressen. Denna processen kallade han för oligarkins järnlag, "fåmannaväldet" som inte går att undvika. Det Michel påstår har blivit ifrågasatt. Det stämmer att makten i många storskaliga organisationer är centraliserad och att beslut fattas regelbundet av ett fåtal personer. När organisationer växer och expanderar så kan maktrelationerna bli svagare. De som har sin position i de mellersta och lägre nivåerna har inte så stor påverkan över de generella strategier som de i toppen av hierarkin skapar, däremot delegeras makten ofta neråt med tanke på att företagsledarna är väldigt upptagna. De är upptagna med samordning, krishantering och budgetanalyser och har ej tid till att tänka kreativt kring strategierna. Många företagsledare erkänner att ofta bara accepterar de slutsatser som andra lägger fram för dem (alltså de i mellan och lägre nivåerna).
Elitens makt i den globaliserade världen
- I en digital tidsrymd, när globaliseringen fortsätter att förändra företagens organisation och det politiska beslutsfattandet, så anses makten ha blivit mer flytande och nätverk med stor påverkan ligger öppna för ett större antal individer från hela det sociala spektrumet . Allt detta gör det svårare för små eliter att vinna makten och behålla den.
Byråkrati mot demokrati?
Max Webers beskrivning av byråkratin
- Inom sociologin har byråkratins begränsningar på demokratin beskrivits bäst av Max Weber. Det moderna livet behöver någon typ av formell organisation för att saker och ting ska fungera effektivt. Enligt Weber är byråkratins expansion något som inte går att undvika i det moderna samhället. Detta innebär att att det krävs en byråkratisk auktoritet för att vi ska kunna hantera de storskaliga sociala system som finns idag. Han påstår dock också att byråkratin faktiskt har en del allvarliga svagheter, som får stora konsekvenser för friheten och demokratin.
Max Webers idealtypiska byråkrati
- För att kunna studera ursprunget eller uppkomsten till de byråkratiska organisationerna och deras expansion konstruerade Weber en idealtypisk byråkrati. "Ideal-" handlar i det fallet inte om vad som är eftertraktansvärd utan åberopar istället till en "ren" form. En idealtyp är en abstrakt beskrivning som byggs upp genom att man utgår från verkliga fall och framhäver visa karaktärsdrag i syfte att ringa in de mest grundläggande egenskaper. Weber urskilde differentiera på drag hos idealtypen för byråkrati:
- Det finns en markant makthierarki, som betyder uppgifterna i organisationen delas ut som "officiella plikter". En byråkrati påminner om en pyramid, där de mäktigaste positionerna finns o toppen. Befälsordningen sträcker sig från toppen till botten och gör det möjligt att fatta samordnade beslut vilket innebär att de överordnade kontrollerar och övervakar de underordnade.
- Skrivna regler styr tjänstemännens beteende på alla nivåer. Detta innebär dock inte att de byråkratiska plikterna bara är en fråga om rutin, utan ju högre position, desto fler olika fall ska reglerna tillämpas på och det kräver mer flexibla bedömningar.
- Tjänstemän jobbar på heltid och får sin lön utifrån sitt arbete. Varje position har en given fast lön och individerna förväntas göra karriär inom organisationen. Det finns en potential till att man får en högre tjänst utifrån prestationsförmåga eller tjänsteålder, alternativt en kombination.
- De arbetsuppgifter som tjänstemän ansvarar för inom organisationen är separerade från deras privatliv. Deras fritid är deras fritid och har inget med uppgifterna på arbetsplatsen att göra.
- I organisationen finns det inga medlemmar som innehar de materiella resurser som de använder i sitt arbete. De anställa äger inte kontoren där de arbetar, skrivborden som de sitter vid eller kontorsmaskinerna som de brukar.
Weber och byråkratiernas ineffektivitet respektive effektivitet.
- Weber liknar ofta byråkratier vid avancerade maskiner som arbetar i enlighet med principen om rationalisering (att byråkratier effektiviserar arbetet). Han förstod dock också samtidigt att byråkratier kan vara ineffektiva och han var medveten om att många byråkratiska arbeten är tråkiga då de inte ger något större utrymme för kreativitet eller nyskapande. Weber var även orolig för att rationaliseringen av samhället skulle medföra med pessimistiska konsekvenser men han konstaterade också att den byråkratiska rutinmässigheten och ämbetsmannaväldets makt över våra liv är priset vi får betala för den effektivitet som karakteriserar byråkratiska organisationer. I takt med detta visade det sig att Weber också var orolig över det faktum att demokratin försvagas i takt med att den byråkratiska organisationen växer. Kan demokrati vara en meningslös slagord i en värld där de byråkratiska organisationer utövar allt större makt över samhället? Mer om byråkratier i nästa del.
Kommentarer på Webers presentation av byråkratiska organisationer
- Enligt vissa ger inte Webers presentation av de byråkratiska organisationer en helhetsbild utan fokuserar bara på formella aspekter och säger inte mycket om deras informella sida som faktiskt inför ett välbehövligt mått av flexibilitet i de annars så stelbenta systemen. Meyer och Rowan (1977) påstådde att formella regler ofta är "myter" som i verkligheten inte har speciellt mycket innehåll. De syftar till att legitimera sätten som arbetsuppgifter genomförs på även om de avviker från hur saker och ting "ska gå till" enligt regelverket. På samma sätt måste personer som kommer till organisationsmiljön "lära sig knepen", och informella tillvägagångssätt kan då vara mer väsentliga än formell utbildning med tanke på att nykomlingarnas idealistiska förväntningar (de regler och normer som finns i organisationen) då anpassas efter den mer komplicerade verklighet som deras position innebär i praktiken. Andra menar att Weber lät byråkratin slippa undan alltför enkelt och dess följder faktiskt är mer skadliga än han trodde. Ex visar Zygmunt Baumans beskrivning av massbordet på judar och andra grupper under andra världskriget att de byråkratiska systemen har varit och fortfarande är betydligt mer skadliga och potentiellt destruktiva än Weber kunde tänka sig. Vissa anser att Webers synsätt på byråkratin är för pessimistiskt. De menar att massor av problemen som brukar tillskrivas det abstrakta begreppet byråkrati faktiskt orsakas av specifika försök att kringgå eller undvika det byråkratiska systemets regler och riktlinjer. De vidareutvecklar detta med att om de byråkratiska reglerna faktiskt följs så erbjuder de ofta i sin tur till det viktiga skyddsmekanismer som gör det svårare för politiska ledare att missbruka sin makt. Fler kommentarer finns i boken.
De byråkratiska organisationer och den moderna världen
- Webers tolkning av den byråkratiska organisationen är en viktig aspekt som faktiskt visar på hur det är att leva i den moderna världen. Även i demokratiska länder har statliga organisationer mycket information om människor och det är allt från uppgifter om när vi är födda, vilka skolor och universitet vi har gått på och vilka anställningar vi har haft till inkomstuppgifter som används för beskattning och sådan information som brukas för att utfärda körkort och tilldela personnummer eller motsvarande. Med tanke på att vi inte alltid vet känner till vilken information som finns i registren och vilka myndigheter som har tillgång till det så känner många fruktan över att övervakningsverksamheten försvarar de demokratiska principerna. Kritiker har yttrat sin oro för att centrala nationella databaser som lagrar information om människors identiteter, inte kommer att vara säkra utan är ett hot mot människors rätt till sitt privatliv och till frihet från diskriminering.
Till byråkratins försvar
Sociologen Paul du Gay
- Byråkrati som ett ord har fortfarande negativa andrahandsbetydelser och du Gay går emot denna beskrivning. Han erkänner att byråkratier har sina brister men försöker ändå förespråka byråkratin mot den vanligaste kritiken. För det fösta motsätter Du Gay tanken av att byråkratier är "anonyma", genuint administrativa och saknar etisk grund och hänvisar till Zygmunt Bauman som en företrädare till detta synvinkel. Mer om Zygmunt Bauman i nästa del
Paul du Gay vs Zygmant Bauman
- Bauman påstår att det var framväxten av moderna byråkratiska institutioner som gjorde förintelsen under andra världskriget praktiskt möjlig. Nazisternas planerade folkmord på miljoner människor inträffade först när det fanns organisationer på plats som ökade avståndet mellan människor och det moraliska ansvaret för sina gärningar. Förintelsen berodde inte på att det moderna civiliserade beteendet urartade i barbari, utan blev enligt Bauman möjlig eftersom att modernitetens rationella byråkratiska institutioner separerade på enskilda handlingar från deras konsekvenser. Tyska byråkrater följde order och genomförde de uppgifter som de blev tilldelade efter bästa förmåga (de såg till att en järnväg byggdes, eller att en grupp människor förflyttades från en del av landet till en annan) istället för att ifrågasätta syftet med hela systemet. Du gay påstår däremot något annat som är rena kontrasten till vad Bauman yttrade. Du guy förklarar istället att en förutsättning för att förintelsen ska ske faktiskt var att nazisterna lärde sig att sätta det legitima och etiska handlandet som bildar den grundläggande strukturen i den byråkratiska verksamheten i andra hand. Den blinda lojaliteten mot ledaren Adolf Hitler blev till ex starkare än troheten mot byråkratins objektiva regler. du Gay menar alltså att byråkratier har ett stort allmängiltigt värdesystem som betyder att samtliga medborgare ska behandlas på ett likvärdigt (jämlikt) och opartiskt sätt. du Gay förklarar således att förintelsen möjliggjordes när nazisternas rasistiska övertygelser övervann denna opartiska praktiserande eller applicerande av regler.
Paul du gay försvar mot övrig kritik
- Du Gay försvarade också byråkratin mot en annan typ av kritik som lyftes mot byråkratin. Han godtar inte ett populärt påstående om att vi behöver en entreprenörsinriktad reformering av byråkratin, speciellt inom den offentliga sektorn. Han framhäver att den byråkratiska opartiskhetsprincipen håller på att grävas under av en politiserad tjänstemannakår som är intresserade av att utföra sina uppgifter på ett sätt tom glädjer eller tilltalar politikerna. Ändå garanterar den byråkratiska strukturen i sig att det administrativa jobbet genomförs på ett sätt som ligger i allmänhetens intresse och som går i linje med gällande lagstiftning Sammanfattningsvis kan man yttra sig om att det verkliga hotet mot demokratin inte är byråkratin utan det illegala åsidosättandet av överenskomna byråkratiska normer.
Politiska ideologier
Den politiska sociologin
- En aspekt av den politiska sociologin (politiska samhällsvetenskap) som ej går att undvika är studiet av politiska idéer, ideologier och politisk teori samt deras påverkan på samhällets utformning eller bildning. Politiska idéer och begrepp som jämlikhet, rättvisa, frihet och individuella rättigheter brukas på flera olika sätt, även att människor som aldrig skulle beskriva sig själva som "politiska". Den politiska teorin är väldigt gammal och kan spåras tillbaka till antikens Grekland och dess filosofer som som inte bara försökte begripa världen utan brottades också med invecklade frågor om moral och normer. Ex på dessa frågor är: Vilka handlingar bildar ett moraliskt gott liv? Vilka beståndsdelar skapar tillsammans ett "gott samhälle"? Hur kan vi veta vilka gärningar som är "rättvisa" och "rimliga"? Dessa typ av frågor är fortfarande aktuella och ställs fortfarande av politiska teoretiker i vår samtid. "Ideologi" har en markant koppling till politiska idéer och politisk teori, däremot är dess innebörd med komplex.
Begreppet ideologins olika laddningar
- Karl Marx hade en negativ syn på användningen av begreppet ideologi. Termens ursprung har däremot en neutral laddning och har använts av Desutt de Tracy vid som började använda begreppet vid 1700-talets slut i revolutions Frankrike. Det neutrala begreppet fick ett nytt liv på 1930 och 1940 talen av Karl Mannheim producerade en kunskapssociologi som länkade särskilda tankesätt till specifika sociala klasser. Manheim menade på att människor ser världen från ett specifikt perspektiv som grundar sig i deras materiella förutsättningar och de idéer och kunskaper de skapar kan därför inte vara annat än ofullständiga. Kunskapssociologin skulle föra samman de olika synsättens tolkningar för att producera en mer allmän förståelse av samhället som helhet. Successivt med tiden tappade Mannheims version mark till förmån för den negativa version av ideologi som har domineras sociologiska forskningen sedan 1950-talet. Det allmänt bästa sättet att se på politiska ideologier är kanske som sammanhängande uppsättningar av idéer som förklarar samhället som det ser ut i dagens läge men också innehåller en framtidssyn om ett bättre, framtida samhälle och de redskap vi är i behov av för att ta oss dit.
Konservatism, liberalism och socialism
- De tre "klassiska" politiska ideologierna konservatism, liberalism och socialism växte fram ur den amerikanska och franska revolutionen i slutet av 1700-talet. Samtliga ideologier gjorde ett försök att hantera de feodala (struktur i ett samhälle karakteriserad av över- och underordning) sociala relationernas kollaps och början av industrisamhället med dess följande sociala problem. Heywood (2012 s.16) markerar att de konservativa försökte försvara den dominerande ordningen och motarbeta radikala eller extrema förändringar, liberalerna förespråkade (talade för) individualism, en fri marknad och en liten stat medan socialisterna ville bilda ett nytt samhälle som grundade sig på samarbete och gemenskap. Men Mannheims terminologi (system av termer) var konservatismen den hårt ansatta aristokratins ideologi, liberalismen de allt starkare kapitalistiska gruppernas ideologi och socialismen den snabbt växande arbetarklassens ideologi. Mer om ideologierna i nästa del.
Uppdelningen av konservatism, liberalism och socialism
- I grunden var uppdelningen mellan dessa grupper huvudsakligen ekonomisk och utgick från deras inställning till skapandet och fördelningen av socialt skapat välstånd (hög ekonomisk standard). Grupperna till vänster talar i regel för jämlikhet och gemenskap, är positiva gällande möjligheten att uppnå framsteg (och kallas därför ofta "framstegsvänliga" eller "progressiva") och är beredda att bruka statens resurser för att uppnå sina mål. De som står till höger sätter stor tonvikt på ordning och stabilitet, är misstänksamma mot idéer om en föränderlig mänsklig natur och anser att den fria marknaden är att föredra framför statliga ingripanden eller inblandningar, åtminstone på det ekonomiska området.
Foucalt om makt
Foucalts maktperspektiv
- Den franke historikern och filosofen Michel Foucalt (1926-1984) har uttryckt en inflytelserik beskrivning av makt som skiljer sig på ett tydligt sätt fårn Webers mer formella definition. Enligt Foucalt är makten inte koncentrerad till en instution, som staten, och den ägs inte av någon enkild grupp individer heller. Foucalt menar på att makten verkar istället på alla nivåer i den sociala interaktionen, inom samtliga samhällsinstitioner och genom alla människor. Han beskrev makt och kunskap som integrerade och att de därmed stärker varandra. En läkares kunskaps krav är till ex samtidigt ett krav på makt med tanke på att läkarens kunskaper praktiseras i ett institutionellt sammanhang (ett sjukhus) där den här kunskapen blir operationaliserad (kunskapen definieras vetenskapligt och kan därmed användas i empiriska undersökningar). Den ökade vetskapen om hälsa och sjukdomar gav läkarna större makt som de sedan kunde bruka för att påstå sin auktoritet över patienterna. Mer om makt i nästa del.
Utvecklingen av diskurser
Foucalt beskriver utvecklingen av samtal (sätt att tänka på och diskutera frågor som kriminalitet, hälsa och välfärd) som i praktiken avgör hur vi "förstår" dem. På hälsoområdet kan vi ex tala om en medicinsk samtal som konstrueras av läkarvetenskapen och på medicinska experters sätt att utöva sitt yrke, som utesluter nuvarande huskurer och alternativa behandlingar. På det här sättet producerar samtal dominerande eller rådande betydelser och ger stöd åt vissa gruppers krav på kunskap och makt i förhållande till alternativa betydelser och kunskapsformer.