Please enable JavaScript.
Coggle requires JavaScript to display documents.
Motoriska talstörningar hos vuxna - Coggle Diagram
Motoriska talstörningar hos vuxna
introduktion/bakgrund
definitioner
motorisk talstörning
övergripande term för två neurogena talstörningar: talapraxi och dysartri
dysartri
neurologisk talstörning som är orsakad av bristande neurologisk kontroll av talmuskulaturen
talmuskulaturens rörelser blir långsamma, svaga, oprecisa och/eller okoordinerade vilket gör att talet blir långsamt, odistinkt och ofta avvikande när det gäller röst och prosodi
anartri
ett helt oförståeligt eller obefintligt tal av neurologiska orsaker
dysartrofoni
neurologiskt betingad röststörning (diagnosen dysartri inkluderar dysartrofoni)
talapraxi eller verbalapraxi
en motorisk talstörning som är orsakad av en nedsatt förmåga till viljemässig motorisk planering eller programmering av talrörelser
Finns det talstörningar som inte är neurogena?
när talet är påverat av...
trauma (om musklerna), obs! om nerverna → neurogen
cancer (i sig → blir massa i munnen som stör eller till följd av behandling), obs! cancer i hjärnan → neurogen
anatomi (t.ex. kort tungband)
kan ändå låta likadant som en neurogen störning
primära diagnoser vs. sekundära följder
t.ex. stamning i barndomen jämfört med neurogen stamning i samband med progredierande sjukdom
dysartri är en mångfacetterad diagnos
neurologisk diagnos
vilka talprocesser är drabbade
debutålder
perceptuella karakterisktika
svårighetsgrad
skadelokalisation
typ av progress
patofysiologi
orsak
prevalens/incidens i Finland
ca 15 000 – 20 000 nya patienter med TBI årligen
ca 1% av personer över 60 år har Parkinsons sjukdom
även medfödda motoriska skador/störningar
över 20 000 nya strokepatienter årligen
kom ihåg även:
hjärntumör (ca 700 nya årligen + metastaser)
ALS (ca 140 nya patienter årligen)
MS (tillsammans ca 7000 patienter)
andra hjärnsjukdomar
ICF-modellen
kom ihåg det terapeutiska gapet →
kapacitet
jämfört med
utförande
vi kan med övningar, instruktioner osv. höja kapaciteten
det finns också faktorer som orsakar att kapaciteten blir sämre t.ex. partner som har hörselnedsättning och den andra har Parkinsons
övre och nedre motorneuron
två nerver vid motorisk system (nedgående bana)
bilateral innervation med
nästan
alla hjärnnerver
undantag VII (nedre delen av facialis) och XII (hypoglossus
effekten av skador i kranialnerver
V trigeminus
vid bilaterala skador nedsatt artikulation och talhastighet
X vagus
nedsatt röst och satslängd, möjligen ökad nasalitet
VII facialis
nedsatt artikulation och talhastighet
XII hypoglossus
nedsatt talhastighet och "tungkonsonanter"
vanliga dysartrisymptom
artikulation
förlängd ljud
oprecisa konsonanter
förvrängda vokaler
oregelbundna artikulatoriska sammanbrott
nedsatt artikulation hos 98%
prosodi
avvikande taltempo (snabbt, långsamt, varierande)
förlängda pauser
omotiverade pauser
korta fraser
reducerad betoning
överdriven och utjämnad betoning
nedsatt talhastighet och prosodi hos 23%
t.ex. snabbt taltempo vid Parkinson
t.ex. långsamt taltempo eftersom det är det enda sättet för att kunna tala
oral motorik och velofarynxfunktion
hypernasalitet
varierande nasalklang
övergripande processer
grad av avvikelse i talet
grad av nedsatt förståelighet
nedsatt resonans hos 14%
nedsatt AMR (pa) och SMR (pataka) hos 91% → långsamma, oexakta, oregelbundna växelrörelser vid tal
andning och fonation
hörbar inandning
röststyrka (hög, låg, varierande, monoton)
röstläge (högt, lågt, varierande, monotont)
instabil röstkvalitet
pressad och kvävd röstkvalitet
skraplig röstkvalitet (genomgående, intermittent)
läckande röstkvalitet (genomgående, intermittent)
rösttremor
nedsatt fonation hos 57%
bakomliggande orskaer till dysartri
icke-progredierande dysartri
vaskulär orsak
cerebrovaskulära sjukdomar (stroke, TIA)
traumatisk orsak, t.ex. TBI
iatrogen orsak
dvs. orsakad av medicinering
Deep Brain Stimulation (Parkinsons medicinering)
hos barn och ungdomar → CP och TBI
progredierande dysartri
neurologiska sjukdomar och tumörsjukdomar
neurogen orsak
Parkinsons sjukdom
atypisk parkinsonism
multipel skleros (MS)
amyotrofisk lateralskleros (ALS)
Huntingtons sjukdom (HS)
neoplastiska orsaker
tumörsjukdom i cortex, cerebellum eller hjärnstammen
kranialnervstumör och intracerebrala metastaser
stroke
skador i dominant hemisfär (oftast vänster) leder ofta till afasi samt apraxi
dysartri och dysfagi förekommer ofta i inledningsskedet
dysartri orsakad av stroke
unilateral övre motorneuronsdysartri
spastisk dysartri (bilateral övre motorneuron)
slapp dysartri (nedre motorneuronskada)
vanligaste symptomen är oprecis artikulation, långsam talhastighet, spänd eller skrapig röst samt monotoni
skador i vänster hemisfär orsakar mer dysartri
gos prognos
samsjuklighet kan påverka t.ex. demens
Parkinson vs. atypisk parkinsonism
Parkinson
dysartri relativt sent i förloppet (≈7 år)
nästan alla får dysartri men endast en del får riktigt svårförståeligt tal (≈18%)
hypokinetisk dysartri
: svag, läckande röst, varierande och ibland ökande talhastighet, oprecisa konsonanter och monotoni
även utslätad mimik
atypisk parkinsonism (Parkinson plus)
bl.a. multipel systematrofi (MSA), progressiv supranukleär pares (PSP), kortikobasal degeneration (CBD)
dysartri tidigare i förloppet (≈2 år)
graden av dysartri är allvarligare och flera får riktigt svårförståeligt tal (≈46–60%)
mera vanligt med blandade dysartrityper → spasticitet, hypokinesi och ataxi
förekommande symptom: inspiratorisk stridor (MSA), palilali (PSP), afasi (CBD)
multipel skleros (MS)
drabbar CNS genom inflammatorisk nedbrytning av myelinet
kommer i skov som kan gå tillbaka
blandad spastisk-ataktisk dysartri hos 40–70%
svag röst och skrapig röstkvalitet, oprecis konsonantartikulation och avvikande betoningsmönster
amyotrofisk lateralskleros (ALS)
en motorneuron sjukdom
nedbrytning av kortikospinala motorneuron, kortikobulbära motorneuron samt motorisk framhornsceller i ryggmärgen och motoriska kranialnervskärnor
orsak okänd
3–5 års överlevnad
muskelsvaghet och spasticitet → både
övre
och
nedre motorneuron
påverkas
progressiv bulbärpares → pares i munhåla och svalg dominerar
progressiv spinal muskelatrofi → pareser i armar och ben men inte mun och svalg
påverkan på röst och tal hos 100% och som första symptom hos 25%
blandad dysartri,
spastisk
och
slapp
oprecisa konsonanter, hypernasalitet
spänd och pressad röstkvalitet
respiratoriska problem påverkar
kvinnor med progressiv bulbärpares har svårare dysartri som uppstår tidigare (än för män)
progressionen mycket varierande
kognitionen i princip opåverkad men frontotemporal demens förekommer ibland samtidigt
Huntingtons sjukdom (HS)
ärftlig neuropsykiatrisk sjukdom
autosomalt dominant nedärvning (50% risk)
mutation i kromoson 4 leder till att vissa hjärnceller skadas
påverkan i basala ganglierna men sedan också kortikal atrofi, frontalt och temporalt
motoriska problem, kognitiv funktionsnedsättning och personlighetsförändringar
diskreta förändringar inledningsvis
senare ofrivilliga rörelser (som är oförutsägbara), balanssvårigheter, dysartri och dysfagi
slutskede muskelstelhet och demens
barn och ungdomar kan drabbas av en juvenil form
hyperkinetisk dysartri
lätta symptom i tidig fas
svag, spänd och pressad röst
variation i läge och styrka
längre fram mera påverkan och talet blir svårförståeligt
plötsliga rörelser i tunga, käken och läpparna stör talet
pratar både på in- och utandning
påverkan på språk- och kommunikationsförmågan förekommer också
svårigheter med språkförståelse kan komma tidigt i förloppet
dysartrityper enligt Mayo-kliniken
slapp dysartri
perceptuella symptom
hypernasalitet, oprecisa konsonanter, läckande röst, korta fraser
mycket heterogen grupp → kan låta på olika sätt
luften smiter ut genom näsan
jämn upprepning av samma stavelse (AMR) och stavelsesekvenser (SMR)
neuromuskulära symptom
svaghet
hypotoni
försvagade reflexer
muskelatrofi/förtvining
fascikulationer
fibrillationer
minskad rörelse i påverkade muskler pga. förlamning
typiskt skadelokalisation
nedre motorneuron eller de perifera nervbanorna till muskler
kranialnerv V, VII, IX, X, XII
exempel sjukdomar
trauma i hjärnstammen
myasthenia gravis
muskeldystrofi
degenerativa sjukdomar
neuropatier
spastisk dysartri
neuromuskulära symptom
svaghet
stegrade reflexer
spasticitet
rörelseinskränkning
skadelokalisation
övre motorneuron → bilateralt !
perceptuella symptom
oprecisa konsonanter, monotoni i röstläge och röststyrka, spänd och pressad, skrapig röstkvalitet, långsamt tal
mödosamt tal, kan upplevas kvävd, tröga och begränsade tungrörelser
exempel sjukdomar
degenerativa sjukdomar (ALS, PSP, MS)
CP
stroke
unilateral övre motorneurondysartri
neuromuskulära symptom
inkoordination
svaghet
skadelokalisation
påverkar speciellt nedre delen av VII och XII
övre motorneuron (unilateralt)
perceptuella symptom
ansiktsförlamning
långsam och ibland ojämn stavelseupprepning och stavelsesekvens
oprecisa konsonanter, långsam talhastghet, skrapig röstkvalitet
tungdeviation
upplevs sluddrigt av patienterna själva
exempel sjukdomar
ofta samtidigt som afasi och apraxi
TBI
vaskulär orsak (stroke, oftare i vänster hjärnhalvan)
Bells pares
skada på kranialnerv VII
unilateral övre motorneuron skada
ataktisk dysartri
perceptuella symptom
oprecisa konsonanter, överdriven och utjämnad betoning, oregelbundna artikulatoriska sammabrott, förlängda ljud och pauser, förvrängda vokaler och skrapig röstkvalitet
påverkan på prosodi
t.ex. en- sta-vel-se i ta-get
patienter kan beskriva att de låter som om de är berusade
vid lättare besvär kan det bara vara "snubblande över ord"
neuromuskulära symptom
dysmetri
hypotoni
ataxi
interaktionstremor
dyskoordination
skadelokalisation
cerebellum och dess förbindelser
exempel sjukdomar
degenerativa sjukdomar som påverkar cerebellum (spinocerebellära ataxier)
stroke
multipel system atrofi
MS
hypokinetisk dysartri
perceptuella symptom
svag läckande röst, varierande och ibland ökande talhastighet, monotoni, oprecisa konsonanter
små rörelser, talruscher, stavelseupprepning snabb och jämn
ibland flyter den samma
upplever inte själva sin röst som tyst men andra påpekar
maskansikte
neuromuskulära symptom
akinesi
förlust av rörelse-automatik
rigiditet
långsamma, begränsade rörelser
skadelokalisation
basala ganglier och dess förbindelser
övre delen av hjärnstammen i den sk. svarta kärnan (substantia nigra) som är ansvarig för dopaminsekretionen (→ nödvändig för rörelser)
exempel sjukdomar
degenerativa sjukdomar, speciellt Parkinson
hyperkinetisk dysartri vid dystoni (långsam)
neuromuskulära symptom
hypertoni
långsamma, vridande och ofrivilliga rörelser
skadelokalisation
basala ganglier och dess förbindelser
perceptuella symptom
skrapig spänd och pressad röstkvalitet, förvrängda vokaler, artikulatoriska sammanbrott, överdrivna variationer i röststyrka
ofrivilliga rörelser (långsamma), omotiverade stopp, svårt att viljemässigt kontrollera rörelserna, "svårt att få ut talet"
exempel sjukdomar
ofta okänd orsak
hyperkinetisk dysartri vid korea (snabb)
pereptuella symptom
snabba förändringar i röstens styrka eller höjd
känns svårt att kommunicera, plötliga in- och utandningar (svårigheter att kontrollera talandning), ojämn AMR (pa) och SMR (pataka) med varierande tonläge och röststyrka
förlängda ljud och omotiverade pauser, varierande och plötsliga förändringar i talhastigheten, överdrivna variationer i röststyrka
skadelokalisation
basala ganglier och dess förbindelser
extrapyramidala systemet (basala nervknutor)
exempel sjukdomar
Huntingtons sjukdom
neuromuskulära symptom
varierande muskeltonus
myoklonier (ryckningar)
snabba, slängiga och ofrivilliga rörelser
korea (snabba slumpmässiga dansliknande tvångsrörelser)
blandad spastisk-slapp dysartri (vid ALS)
neuromuskulära symptom
svaghet
långsamma och begränsade rörelser
skadelokalisation
övre
och
nedre
motorneuron
perceptuella symptom
oprecisa konsonanter, hypernasalitet, skrapig pressad röst, långsamt tempo, monotoni, korta fraser
mödosamt tal i korta fraser, problem med andningen
sjukdom: ALS
blandad spastisk-ataktiskt dysartri (vid MS)
neuromuskulära symptom
spasticitet
ataxi
varierande symptom
svaghet
skadelokalisation
varierande inom CNS
perceptuella symptom
svag skrapig röst, oprecis artikulation, överdriven och utjämnad betoning, korta fraser
luften räcker inte till, röstproblem tidigt, "tappar rösten"
sjukdom: MS
blandad dysartri
vanligaste typer
ataktisk-spastisk-hypokinetisk (4%)
ataktisk-hypokinetisk (3%)
hypokinetisk-hyperkinetisk (8%) → Parkinsons
ataktisk-hyperkinetisk (2%)
ataktisk-spastisk (10%) → stroke, PSP
andra 21%)
slapp-spastisk (52%) → ALS
vanlig !
inte en renodlad typ → finns olika kombinationer av skador
typiskt läge för skadan
i nedre och övre motorneuron, cerebellum, basala nervkärnorna
oftast förorsakad av degenerativa sjukdomar
typiska neurologiska symptom bl.a.
spasticitet
ökade eller minskade reflexer
förlamning
muskelförtvining
etiologi
vaskulära sjukdomar (7%)
demyeliniserande sjukdomar (3%)
degenerativa sjukdomar (87%)
andra (12%)
differentialdiagnostik
Typ av kommunikationsstörning?
annan kommunikationsstörning
neurogen
språklig störning (afasi)
olika afasityper
talmotorisk störning
talapraxi
dysartri
olika dysartrityper
olika nivåer
affektiva störningar
monotoni vid depression
motorisk talstörning (sensomotorisk planering)
verbalapraxi
språkliga
afasi
strukturella defekter, artikulations- svårigheter av anatomisk orsak
velofarynx insufficiens, kompensatoriskt artikulationssätt
kognitiva
demens
dysartri och talapraxi
skada vid talapraxi
talapraxi som det enda symptomet bara i 4–13% av patienter
tillsammans med dysartri omkring 30%
skadan kan också förorsaka afasi (ungefär 65% av personer med afasi också har talapraxi)
samband mellan non verbal och verbal motorik
vid talapraxi automatisk, icke-verbala funktioner (vanligen) normala → kolla också hur det går att äta och svälja !
men oral apraxi hos kring 85% av personer med talapraxi
vid dysartri båda vanligtvis drabbade
talapraxi (verbalapraxi)
gäller planering och programmering av talrörelser
"musklerna fungerar normalt"
jämför: dysartri, språklig störning
oftast förorsakas av stroke, även PPA (Primary Progressive Aphasia), Pick sjukdom och ALS
skadan är ofta i dominant hemirfärens (oftast vänster hjärnhalvas) frontallob, parietallob eller subkortikala strukturer
omdiskuterad diagnos
Hur låter det?
personen vet att det blir fel och rättar sig
automatisk tal går lättare
personen söker coh strävar för att hitta rätt artikulation
språkljud utelämnas, byts ut eller läggs till
långsamt taltempo, upprepningar och pauser
inkonsekventa artikulatoriska fel
neurogen stamning
förvärvad stamning (adult-onset stuttering)
uppkommer till följd av hjärnskada (vaskulär, traumatisk, neurologisk sjukdom, ofta Parkinson)
vanligare hos män
skadelokalisation kan finnas i hela hjärnan
lite vanligare med vänster hjärnhalva och många beror på subkortikala skador (t.ex. basala ganglier)
skadan kan finnas i den motoriska krets som förbinder basala ganlgier, talamus och kortex
symptomen kan inte skiljas från stamning i barndomen enbart genom lyssnande men eventuellt lite ovanligare med blockeringar vid neurogen stamning
kännetecken vid neurogen stamning kan vara repetition av final stavelse, funktionsord och repetition av fraser och meningar (palilali)
i vissa fall har elektrostimulering av talamus eller antiparkinsonsmedicin minskat på neurogen stamning
psykogen tal- och röststörning
kommer ofta plötsligt
obs! även talapraxi pga. stroke kommer plötslig men då finns det också annat
de vanligaste är afoni, dysfoni, spasmodisk dysfoni och stamningslikanande svårigheter
röstsvårigheter är vanligast
kan samexistera med MS och TBI
sammanfaller ofta med psykiatrisk diagnos och/eller akut stress
sjukdomsvinst? → blir inte "glada" över framsteg
psykogen stamning kan kännetecknas av mera medrörelser och kamp (>50%) än vid neurogenstamning hos vuxna
bedömning och diagnostik
syfte med bedömningen
bedöma och beskriva grad och typ av dysartri
beskrivning av symptom och vilka av symptomen som bidrar mest till svårigheter att göra sig förstådd
bedöma progress
ställningstagande till behandling
förbereda patient/anhöriga på kommande insatser t.ex. AKK
dessutom: som led i diagnostisering av neurologisk sjukdom
dysartritest/apraxitest
Frenchay dysartritest
mjuka gommen
struphuvdet
underkäke
tungan
läppar
bedöm också...
andning
för bedömningen behöver man bl.a. spatel, ficklampa, bomullspinnar och stoppur
reflexer
talets tydlighet
icke-officiella översättningar till finska och svenska
kontrollera dessutom: språkliga problem, sväljningsproblem, övrigt (t.ex. rökning, utbildningsnivå, information från SOFT-blanketten)
Hartelius dysartritest
svensk
test för talapraxi
en svensk översättning på kommande?
finska test finns inte
delar i en dysartribedömning
artikulation (uppdelad per artikulationsställe)
förståelighet och prosodi i
aktivitet
(läsning, spontantal)
oralmotorik och velofarynxfunktion
delaktighet
och självskattning (SOFT)
andning och fonation
dessutom:
språkförmåga
och
sväljning
anamnes
ICF-perspektiv
aktivitet
prosodi (tempo, intonation, betoning)
förståelighet
delaktighet
individuellt upplevd kommunikation (och grad av kommunikativa svårigheter)
struktur och funktion
oralmotorik och velofarynxfunktion
artikulation
andning och fonation
diadokinesi (DDK, stavelseupprepningar) vid olika dysartrityper och talapraxi
ataktisk dysartri
långsam
ojämn (SMR lättare än AMR)
hypokinetisk dysartri
snabb (i ruscher)
jämn
spastisk dysartri
långsam
jämn
hyperkinetisk dysartri
långsam
ojämn
slapp dysartri
långsam
jämn
talapraxi
långsam
ojämn (AMR lättare än SMR)
intervention
riktlinjer vid dysartribehandling →
viktiga!
talets förståelighet har drabbats → måttlig till medelsvår dysartri
direkt terapi
bibehålla eller förbättra förståeligheten
syftar till kompensation (AKK med?)
talets förståelighet har drabbats i stor grad → grav dysartri
mål att optimera kommunikationen och prova ut kommunikationshjälpmedel
omgivningens roll förstärks, AKK-metoder
indirekt terapi/ delaktighet
talet är förståeligt → lindrig dysartri
direkt terapi av störningen
syftar till förbättring av funktion eller en så effektiv kommunikation som möjligt
obs! kognitiva funktioner
olika approacher till behandling
behaviorell
talarorienterade approacher
artikulation
talhastighet
resonans
fonation
andning
prosodi och naturlighet
kommunikationsorienterade approacher
talare – lyssnare – interaktion
AKK
protestetisk
rådgivning och stöd
medicinsk
farmakologisk
kirurgisk
principer vid planering av behandling
diagnostisk behandling
patientens egna anpassningar och strategier och test av olika strategier för att se vad som har god effekt på förståeligheten
minimal intervention
fokuserad insats där man lägger tid på det man tror ger störst nytta
t.ex. LSVT där fokus är på att patienten ska "tänka starkt"
sekundära effekter
man jobbar med en nyckelfunktion som i sin tur har positiv effekt på andra funktioner
t.ex. ökad röststyrka ger sekundär effekt på taltempo och förståelighet
neuroplasticitet
specifik träning ger effekt på en specifik sak → "tala för att förbättra talet"
träning behöver vara intensiv
"use it or lose it" → funktioner som används utvecklas neuromotoriskt
tidig träning är bra → tyder på att tidig träning även kan sakta ner förloppet vid degenerativa tillstånd som Parkinsons sjukdom
motorisk inlärning
sedan "randomiserad träning med behov av mindre feedback" för att etablera och bibehålla förmågan
varierande träning behövs för att förmågan ska bibehållas
"massiv" träning med mycket feedback och många med upprepningar i början
meningsfulla aktiviteter
materialet behöver vara sånt som patienten har nytta av
ej non-ord, motorikträning, stavelser
medveten kontroll
bibehållen ökad förståelighet kräver att patienten ständigt fokuserar på och utövar medveten kontroll över det egna talet
det räcker inte att man en gång tränat upp talet till en viss nivå
patientens förståelse av nyttan med träningen
intervention vid lätt dysartri
fokus på struktur och funktion
talandningsfunktion och fonatorisk funktion
andningsrelaterade dysartrisymptom och exempel på intervention
fonationsrelaterade dysartrisymptom och exempel på intervention
intervention vid måttlig dysartri
intervention vid grav dysartri
intervention vid talapraxi
AKK för personer med dysartri och talapraxi
allmänt
behandling eller inte?
motivation
kommunikationskrav
diagnos och prognos
kognition och rörelseförmåga
fokus?
Vad ger snabbast den bästan funktionella nyttan?
individuellt eller i grupp?
! kom ihåg ICF !
dysartrityper och val av behandling
tänk på vad som är orsaken och vad man vill uppnå
t.ex.
inte
LSVT vid hyperkinetisk dysartri eller stödövningar vid spastisk dysartri
kognitionen
att kompensera
observera: kompenserar personen sina talsvårigheter på något sätt?
särskilt långsammare tal
betoningar
ordval?
kognitiva problem och problem med feedbacksystemet försvårar kompenseringen
betydelsen av kognitionen för effektiv direkt dysartriterapi
kognition och språkförmåga vid olika sjukdomar
Parkinsons sjukdom
kognitionen kan vara påverkad, demens förekommer vid långvariga sjukdomsförlopp
språkligt nedsatt verbalt flöde, minskad grammatisk komplexitet, minskar informationsinnehåll och svårigheter att förstå komplext språk
atypisk parkinsonism: MSA (multipel systematrofi)
vanligtvis intakt kognition
atypisk parkinsonism: PSP (progressiv supranukleär pares)
kognitionen oftast påverkad
atypisk parkinsonism: CBD (kortikobasal degeneration)
kognitionen oftast påverkad
språklig påverkan som vid primär progressiv afasi med anomi som tidigt symptom
multipel skleros (MS)
kognitionen kan vara påverkad, som vid subkortikal demens
språkligt nedsatt ordgenerering, benämningsförmåga och förståelse av komplext språk
amyotrofisk lateralskleros (ALS)
vanligtvis intakt kogniton, men samtidigt utveckling av frontotemporal demens finns beskrivet
Huntingtons sjukdom
kognitionen alltid påverkad, problemen kan uppstå tidigt och progredierar med sjukdomsutvecklingen
språkligt förekommer svårigheter med språkförståelse, komplex språkproduktion och initiering
viktiga talsymptom
hypokinetisk dysartri (Parkinson)
talhastigheten kan variera
rösten låter svag, läckande
ataktisk dysartri
låter okoordinerat, lite snubbligt
kännetecknad av utjämnad betoning
spastisk dysartri
uthållen fonation
långsamt mödosamt tal
pressad och kvävd röst
slapp dysartri
hypernasalitet
läckande röst
hyperkinetisk dysartri (långsam och snabb)
svårtförutsägbar
ger ofta påverkan på prosodi och vokalkvalitet
viktiga talsymptom vid olika sjukdomar
atypisk parkinsonism
dysartri är ett tidigt symptom
multipel systematrofi (MSA)
förekommer ofta stämbandspåverkan som leder till inhalatoriska stridor
supranukleär pares (PSA)
förekommer ofta palilali
ALS
vanligt med kombinationen hypernasalitet och spänd och pressad röstkvalitet
MS
vanligt med dåligt talandningsstöd i kombination med skrapig röst
i ett senare skede förekommer ataktiska symptom