Please enable JavaScript.
Coggle requires JavaScript to display documents.
Det tre Abrahamiska religionerna - Coggle Diagram
Det tre Abrahamiska religionerna
Islam
Vem var Muhammed
Är en profet som fick i uppdrag att berätta om Gud. Föddes i den stora handelsstaden Mekka. Lämnade mekka varge år och gick upp till en grotta på bärget Mira där han kunde sitta och tänka i lugn och ro. Muhammed hörde en röst och såg ett ljussken. Ängeln gabriels röst sa att Muhammed var Guds profet. Fick uppdrag att ta emot koranens värser och berätta att det bara finns en Gud. Föddes på 500-talet. Islam enade folken på den arabiska halvön.
Begrepp
De fem grundpelarna är islams heliga handlingar
shahada-Vittnesbördet
De flesta muslimer anser att shahada är den viktigaste grundpelaren. Ibland brukar vittnesbördet också kallas islams trosbekännelse.
zakat- religös avgift
Zakat kallas den religiösa avgift eller skatt som alla muslimer förväntas betala en gång om året. Ett vanligt riktmärke brukar vara 2,5 procent av värdet på allt man äger
Hajj-vallfärden
I Koranen står det att alla muslimer en gång i livet ska företa hajj, vallfärden till Mekka. Hajj kan endast genomföras i den islamiska kalenderns sista månad varje år. Enligt islamisk tro var det Abraham och hans son Ismael som lät bygga Kaba, den heliga byggnaden i Mekka.
Fasta
Ramadan= namn på den 9 månaden. Sawn = fastan och görs under denna månad. Det betyder att de avstår från mat och dryck så länge som solen är uppe. Enligt islamiska traditioner fastade profeten Muhammed själv då han tog emot de första delarna av Koranen.
salat- tidebön
bön, salat, vid bestämda tidpunkter fem gånger varje dygn, Viktigaste bönen Under tidebönen gör muslimer speciella rörelser som kallas rakat. Muslimer vänder sig mot den heliga byggnaden Kaba i staden Mekka i Saudiarabien när de ber i mekka.
sharia-guds lag
Vad är rätt och vad är orätt? Hur ska man egentligen vara mot andra människor? Inom islam söker man svar på sådana frågor i sharia. Ordet sharia översätts ofta med ”Guds lag”, men betyder egentligen vägen.
Islam i världen
Många Muslimer pratar inte arabiska. 1/5 av världens befolkning är ungefär muslimer.
Alla menniskor hör till umma Världens församling.
imamer och andra religiösa ledare har inflytande över de här ländernas lagstiftning. Speciellt gäller det lagar som rör familjen, exempelvis frågor om äktenskap, arv och skilsmässor.
I länder som Sverige, Storbritannien, Frankrike, Kanada och Tyskland är islam en minoritetsreligion. Här är många av muslimerna invandrare eller barn till invandrare. En del av dem tycker att det är mycket viktigt att bevara och utveckla sin tro i det nya landet. Medans andra bryr sig mindre om religonen och den hamnar lite åt sidan.
Riktningar
Sunni
De flesta muslimer idag tillhör sunni
Shia
Skilnader melan Shia och sunni
Splittringen mellan sunni- och shiamuslimer uppstod när profeten Muhammed dog år 632. Sunniterna menade att den mest kompetente av profetens anhängare skulle vara deras överhuvud, medan shiiterna ville att den positionen skulle gå i arv till Muhammeds kusin och svärson Ali.
Religösa skrifter
Koranen
Avsnitt
Ett avsnitt i Koranen kallas sura.Varje sura består av ett skiftande antal numrerade verser
Koranens första sura används ofta vid bön.
Koranen är en regelbok som ineholler råd och annvisningar
Koranens religiösa budskap har två sidor. Den ena sidan varnar människorna för stränga straff efter döden. Den andra ger dem hopp om eviga belöningar.
Består av guds egna ord enligt Muslimerna.
Nya tolkningar
Sufism. Vad ordet betyder är lite osäkert men gemensamt för de sufiska grupperna är att de söker nya vägar till Gud. De har därför jämförts med andra mystiska grupperingar i andra religioner, exempelvis kabbala inom judendom.
Muslimska sekularister vill att islam ska vara en privatsak som var och en får ta ställning till.
Islamismen består av många olika människor och grupper som har en sak gemensam: de vill att samhället ska utformas efter deras sätt att tolka islam. I övrigt är skillnaderna mellan olika islamistiska uppfattningar mycket stora.
Feministiska muslimer vill öka jämställdheten mellan män och kvinnor inom islam.
Muslimsk kalender
Den islamiska kalendern är en månkalender med tolv månader. Varje månad räknas från nymånen och är 29 eller 30 dagar lång. Det innebär att det islamiska året är tio till tolv dagar kortare än i en kalender som bygger på solåret.
En av islams viktigaste helger kallas id al-fitr, fastebrytandets högtid. Det är en religiös fest som firas i två eller tre dagar när ramadan är slut.
Under vallfärdsmånaden firas id al-adha, offerfesten. Festen sker till minne av berättelsen om Abraham och Ismael. För att pröva Abraham krävde Gud att han skulle döda sin son Ismael som ett slaktoffer. Abraham var beredd att genomföra offret men i sista stund hindrade Gud honom.
Nästan alla muslimer firar också mawlid, profetens födelsedag, ofta kallad ”den viktigaste dagen i världshistorien”.
Shia kalender
id al-ghadir, en glad fest till minne av den dag då Muhammed enligt shiamuslimsk uppfattning utsåg Ali till sin efterträdare.
Shiamuslimer firar i allmänhet alla de tidigare nämnda festerna, men de har också några andra högtider. Den viktigaste är sorgehögtiden ashura till minne av Husayn, Alis och Fatimas son, som dödades i staden Karbala under maktkampen med sunnimuslimerna år 680.
Centrala tankar
En gud
Messias har inte kommit till jorden
Kristendomen
Kristendomens kalender
Advent – ordet kommer från latinets adventus som betyder ankomst. Det är förstås Jesusbarnets födelse man ser fram emot.
Jul firas till minne av Jesus födelse. I romarriket firade man ”den obesegrade solens födelse” den 25 december. De kristna tog över festen på 300-talet och gav den en ny betydelse.
Trettondedag jul firas till minne av stjärntydarnas (”de vise männens” eller ”heliga tre konungars”) ankomst.
Marie bebådelsedag – på 400-talet började man alltmer fira jungfru Maria. Den dag hon fick veta att hon var gravid kallas Marie bebådelsedag och infaller den 25 mars.
Fastan – ursprungligen döptes de kristna endast vid påsk. Då skulle de också förbereda sig genom att fasta i 40 dagar. Fastan startar alltid på askonsdagen och leder fram till påsken och Jesus korsfästelse.
Påsk firar de kristna till minne av Jesus död och uppståndelse. Påsken är den viktigaste kristna högtiden eftersom den handlar om Jesus seger över döden.
Kristi himmelfärdsdag firas till minne av Jesus färd till himlen 40 dagar efter påsk.
Pingst firas till minne av att den helige Ande kom till lärjungarna femtio dagar efter påsk. Ordet pingst kommer av ett grekiskt ord som betyder just femtio.
Alla helgons dag firades ursprungligen till minne av kyrkans helgon. I Sverige och många andra länder är dagen numera en minneshögtid för de döda.
Ritualer
Dopet var från början ett sätt att rena sig från synder och visa att man ville delta i kyrkans gemenskap.
Konfirmationen är ett slags bekräftelse på att man håller fast vid sin tro (dopet).
Bröllop kan ske av olika skäl. Inom katolska kyrkan och de ortodoxa kyrkorna är äktenskapet ett sakrament och en förutsättning för sexuellt samliv. I
Begravning eller jordfästning var ursprungligen ett sätt att fästa den döde i jorden i väntan på uppståndelsen. Man ville förhindra att den döde blev en olycksalig ande eller ett spöke.
Riktningar
Katolsk Kyrka
Katolikerna anser att deras form av kristendom stämmer bäst med det som Jesus en gång lärde ut. De säger att detta hänger samman med den apostoliska successionen: Jesus lärjungar (apostlarna) utsåg sina egna efterträdare.
Påven= ledare över Katolska kyrkan och den högsta biskopen
Enligt Nya testamentet utsåg Jesus sin lärjunge Petrus till kyrkans ledare. Petrus ska senare ha grundat församlingen i Rom, där han också dog martyrdöden omkring år 65. Petrus var alltså Roms förste biskop.Påvens närmaste medarbetare kallas kardinaler.
Martyrdöd= Döf för sin religon
Himmel och hellväte
Traditioner
Skrament= heliga handlingar
Inom den katolska kyrkan räknar man med sju sakrament: dopet och nattvarden fanns redan från början (se Berättelsen om Jesus och de första kristna). Till dessa tillkom konfirmationen, boten, äktenskapet, de sjukas smörjelse och kyrkovigningen.
Bikt=ångrar en synd inför presten
Traditionerna är mycket starka inom den katolska kyrkan. Bland annat har man bevarat sin djupa tro på helgonen och jungfru Maria. Men det förekommer trots allt en del förändringar. Exempelvis behöver gudstjänsten inte längre ske på latin. Det egna landets språk duger lika bra.
Prästvigning
Präster, biskopar och andra ledare inom kyrkan invigs till sina tjänster vid en speciell ceremoni. Prästerna lever i celibat (sexuell avhållsamhet). Det är för att de ska kunna ägna all sin tid och kraft åt församlingen. En familj skulle då vara ett stort hinder. Kvinnor kan inte bli präster, men däremot kan de vara ledare för ett nunnekloster (abbedissa) eller bli helgon efter sin död.
Den katolska kyrkan fick sitt centrum i Rom. Ordet katolsk betyder allmän. Kyrkan vill med det berätta att man vänder sig till alla människor i världen.
Ortodoxa Kyrkan
Inom ortodoxa kyrkan brukar de högsta biskoparna kallas patriarke
Ikonerna är mycket betydelsefulla för de troende. Man ser inte på dem som vanliga bilder utan de avbildade helgonen är verkligen närvarande.
Inom den ortodoxa kyrkan kallas sakramenten för mysterier. Med det menar man att människan på ett hemligt och obegripligt sätt får del av Guds kraft genom de heliga handlingarna.
Protestantiska kyrkan
De som protesterade mot den katolska kyrkan kom att kallas protestanter och de blev bara fler och fler. Till slut hade splittringen gått så långt att en helt ny kyrka – den protestantiska kyrkan – hade uppstått.
Första delen av 1500-talet var en period av stora reformer (förändringar) inom kyrkan. Förändringarna brukar sammanfattas med ordet reformationen och tidsperioden kallas därför reformationstiden.
Katolska kyrkan genomförde en rad förändringar vid mitten av 1500-talet. Bland annat avskaffades avlatshandeln. Syftet var att motverka de protestantiska kyrkornas stora framgångar under reformationstiden. Man brukar därför tala om den katolska motreformationen. Ett särskilt viktigt beslut var grundandet av den manliga Jesuitorden.
Sverige - Kristendom
Sverige: Från katolicism till protestantism
Många, främst präster, upplevde pietismen som en hotande rörelse, eftersom de troende ofta samlades till möten utan präster. Därför införde riksdagen år 1726 det så kallade konventikelplakatet.
Under 1800-talets andra hälft växte pietismens tankar till en verklig väckelserörelse. Målet blev att väcka människor till ett större engagemang och ett levande kristet liv, alltså att de inte gick till kyrkan bara för att alla andra gjorde det.
Den svenske studenten Olaus Petri hade i början av 1500-talet lärt känna Martin Luthers idéer när han var i Tyskland. Tillbaka i Sverige lyckades han bland annat intressera Gustav Vasa för de nya tankarna. Inom de protestantiska kyrkorna fick staten (kungen) stor makt medan folket bara skulle lyda. Vi talar då om statskyrkor.
Andra kyrkor i sverige i dag
Frikyrkor
Många av frikyrkorna kom från utlandet. Ofta fördes de till Sverige med sjömän eller hemvändande svensk-amerikaner. Så var det exempelvis med baptismen och pingstkyrkan.
Pingströrelsen är Sveriges största frikyrka med cirka 110 000 medlemmar.
Ur väckelserörelsen växte det också fram flera frikyrkor. De kallas så eftersom de stod fria från statskyrkan, det vill säga den kyrka som staten ansåg att alla invånare skulle tillhöra.
Samarbete mellan olika kyrkor brukar kallas ekumenik.
Utöver katolska kyrkan, ortodoxa kyrkan och de frikyrkor, se nedan, finns det också flera andra religiösa rörelser som utgår från kristendomen i Sverige. Det gäller exempelvis Adventiströrelsen, Jehovas Vittnen och Livets Ord. Enligt en vanlig religionsvetenskaplig förklaring kan de beskrivas som sekter.
Svenska kyrkan I dag
Gudstjänsterna kan vara av olika slag. När kyrkklockorna ringer på söndag förmiddag kallar de till högmässan, som är kyrkans huvudgudstjänst.
viktiga personer
Ärkebiskopen är högste ledare för svenska kyrkan. Men det är inte ärkebiskopen som bestämmer. Högsta beslutande organ är istället kyrkomötet.
Landets alla församlingar är indelade i 13 stift med var sin biskop. Biskoparna leder arbetet i sitt stift och viger präster och diakoner.
kantorn som ansvarar för musiken i kyrkan
diakonen som sköter hjälpverksamheten och andra praktiska uppgifter
kyrkvaktmästaren som har ansvar för kyrkobyggnaden och kyrkogården.
Svenska kyrkan har rätt att ta ut kyrkoavgift av sina medlemmar.
Kyrkoavgiften får inte användas till nödlidande i andra länder. För sådana ändamål gör man istället frivilliga insamlingar, kollekt, bland medlemmar och gudstjänstbesökare.
Religösa skrifter
Bibeln
Gamla testamentet
Nya testamentet
Centrala tankar
Jesus är messias
Treenigheten (fader, sonen och den heliga anden)
en gud
10 budorden
kärleksbudskapet
Judendomen
Religösa skrifter
Tanakh
Tanakh är Judarnas urkund+ca 400 texter/ det motsvarar Gamla tesatamentet.
Traditioner och riktningar
Reformjudendomen (liberal judendom)'
Reformjudendomen grundades i Tyskland, Storbritannien och USA. De som hör till reformjudendomen håller oftast inte så hårt på mat- och sabbatsreglerna. Många kan till exempel äta skaldjur trots att det inte räknas som kosher eller spela en fotbollsmatch på lördagen trots att det borde räknas som ett brott mot sabbatsreglerna.
Ortodox Judendom
De ortodoxa (renläriga) judarna menar att det inte går att översätta de heliga texterna eller omtolka dem till en ny tid. Det betyder bland annat att ortodoxa judar försöker att alltid leva efter kosherregler och andra traditioner. Det är inte ovanligt att ha två uppsättningar husgeråd och två kylskåp för att inte blanda mjölk- och köttprodukter. En ortodox jude kör till exempel aldrig bil på sabbaten – utom vid nödlägen för att skjutsa någon till sjukhus eller liknande.
Konservativ judendom
Konservativ judendom är ett slags mellanform mellan de reformjudiska och ortodoxa riktningarna. De konservativa vill göra vissa omtolkningar av buden i Toran men i huvudsak behålla så mycket som möjligt av de gamla traditionerna. De konservativa läser böner och texter på hebreiska. De flesta äter kosher och håller på sabbatsreglerna
Kulturell judendom
Till den kulturella judendomen hör de många judar som umgås med sina familjer på de judiska helgerna, äter judisk mat, lyssnar på judisk musik och läser judiska författare. De känner sig som judar men de tror inte på Gud och deltar inte i gudstjänster eller andra religiösa riter. Många inom denna grupp arbetar för att bevara eller utveckla viktiga judiska traditioner. De respekteras därför ofta av troende judar.
Judiska kalendern
Sabbat: Gud skapade världen på sex dagar och vilade den sjunde. Därför gav Gud sitt utvalda folk budet att avstå från allt arbete under veckans sjunde dag. Så förklarar troende judar bakgrunden till sabbaten, judendomens vanligaste helgdag, motsvarande söndagen inom kristendomen.Sabbaten börjar på fredag kväll och varar till lördag kväll. Därför enligt ortodox och konservativ judendom bör man vila på lördagar och söndagar.
judiska året är ett månår med tolv månader som antingen har 29 eller 30 dagar. För att få kalendern att stämma med solårets 365 dagar införs en extra månad med jämna mellanrum.
Nyåret. Nyårsdagen, rosh hashana, infaller i september eller oktober. Man blåser in det nya året med shofarhornet, ett musikinstrument tillverkat av hornet från ett djur.
Försoningsdagen, yom kippur, är årets heligaste helg. Den infaller tio dagar efter nyårsdagen. Under de nio mellandagarna bör alla tänka igenom vilka synder man har gjort under året, be sina medmänniskor och Gud om förlåtelse och försöka ställa så mycket som möjligt tillrätta.
Lövhyddofesten, sukkot, varar en hel vecka. Då ska judarna bygga en enkel hydda eller koja, helst under bar himmel. Där bör de äta och eventuellt sova under den tid festen varar för att påminnas om hur israeliterna bodde i öknen under fyrtio år.
Tempelinvigningsfesten, chanukka, är en glädjefest till minne av hur judarna återtog templet i Jerusalem från en syrisk-grekisk kung år 164 f.v.t.
Purimfesten firas till minne av en berättelse i Neviim. Den handlar om Ester, en ung judisk kvinna som förhindrar ett blodbad på judarna i Persien.
Påsken. Den judiska påsken, pesach, är befrielsens helg. Den firas till minne av israeliternas uttåg ur Egypten. Pesach är också en familjehögtid då man samlas runt bordet, äter en särskild festmåltid
Veckofesten. Sju veckor efter påsk firar judarna veckofesten, shavout, till minne av hur Gud gav judarna Tora till Mose på berget Sinai.
Den 9:e i månaden av är en sorgehögtid till minne av templets förstörelse i Jerusalem år 586 f.v.t. och 70 v.t.
centrala tankegångar
judarna har ett uppdrag från gud, göra jorden bättre
Israel tillhör det judiska folket
Judarna är guds folk
Det finns bara en gud
goda handlingar gör jorden fredlig