Please enable JavaScript.
Coggle requires JavaScript to display documents.
Barns utveckling och lärande - Coggle Diagram
Barns utveckling och lärande
Kognitiv utveckling
Domäner
Moduler:
Täcker ett visst område. Är genetiskt bestämde. Finns undermoduler. Bildas genom mognad. Oeniga om hur mån. Oeniga om hur många det finns. Kan skadas. Modulariseringprocess: resultatet av utveckling.
Kroppslig kognition
kunskaper påverkas av den fysiska kroppen
Verksamheter
Kunskap är verksamhetsspecifik. Slaktare vs elev. Olika kunskap om matematik. Situerad.
Logisk konstruktivism
Piaget: Olika typer av scheman. Intention och extention.
Assimilation och ackommodation
Uppfattar världen på olika sätt. Nya händelser. Kopplar dessa till personer, situationer och händelser för att skapa utveckling, Barn uppfattar värden annorlunda än vad vuxna gör.
Jämvikt och konflikt
Människan villl ha en jämvikt, det driver hen. När kunskapen inte går ihop i en situation bildas en konflikt som hjärnan måste lösa. Stenen sjunker men barnet tror att den ska flyta, Lär sig någonting nytt och skapar jämvikt igen.
Organisation
Hjärnan omorganiserar med nya kunskaper och erfarenheter. Skapar nya scheman och jämvikt
Stadierna
Det sensmoraliska stadiet (0-2 år)
Sex olika stadier
Objektpermanens : barnet börjar hantera objekt mentalt. Kan förstå att en sak försvinner om man gömmer den men att det fortfarande finns kvar (att den inte försvinner).
Imitation: påbörjas redan i ett tidigt stadie. Finns olika typer av imitation (kommer i olika stadier).
Pre-operationella stadiet (2-7 år)
Barnets tänkande präglas av situationen. Barnet tänker vad hen ser.
konstans: barnet kan kategorisera saker men enbart efter en sak. Inte flera samtidigt. Blåa cirklar och röda trianglar.
Symbolfunktion: Ord symboliserar vissa saker precis som objekt kan symbolisera saker. Barnen börjar använda sig av detta mer aktivt.
Internalisering: Barnet kan ta till sig kunskap men vet inte hur hen ska förklara denna. Barnet vet vad vind är men kan inte förklara det och vet inte hur man förklarar vart man har lärt sig det. Har svårt att uppfatta vad som är verklighet och vad som är fantasi,
Det konkret-operationella stadiet (7-11 år)
Operationella scheman. De slår ihop gamla scheman med nya och gör att barnet kan lösa situationer på nya sätt. De slår samman information som ger dem nya sätt att se på saker/ lösa saker. Barnet kan även börja jämföra information och sortera saker på ett nytt sätt. Till exempel jämföra vad olika människor säger eller göra en karta.
Reversibilitet:
negation** som att ett minus ett är lika med noll.
ömsesidighet* om Alex bor med Julia så innebär det även att Julia bor med Alex.
Konservation: Barnet förstår att bara för att en sak ändrar form innebär det inte att objektet är ett annat. Bollen pyser ut, det är fortfarande en boll. Barnet förstår att transformeringen kan ske och att den inte tar bort objektet. Reversibilitet konstans.
Kan lägga saker i två kategorier: bollen är rund och vit. Det finns olika typer av blommor. Ett djur kan leva i vattnet och på land o.s.v.
Formellt-operationella stadiet (11+ år)*
Kan ta tänkandet till en annan nivå. Det blir ett tänkande om tänkandet. Kan fundera på hypoteser och abstrakta saker. Liknar vuxnas tänkande.
Konjunktioner, diskonjunktioner, implikationer och oförenlighet.
Teorins status i dag
Finns kritik mot den "gamla" versionen av teorin. Tar inte hänsyn till om barnen är familjära i situationen eller inte. Andra studier visar att barn i yngre åldrar visar förmågor för de senare stadierna. Underskattar yngre barn och överskattar äldre barn. Olika instruktioner ger olika resultat.
Alla genomgår inte dessa stadier i en specifik ålder. Förutsätter att det finns en domängenerell utveckling.
Piaget ser inte att undervisningen kan ha stor påverkan på utvecklingen.
Den nya teorin
Viktiga begrepp: nyhet, morfism, konstans, kategori, transformation och korrespondens.
Intramorfisk, intermorfisk och transmorfisk. Barnet kan befinna sig på olika nuvåer oberoende av ålder. Har att göra med erfarenheter. Generella stadier i utvecklingen.
Läss mer på sida 217
Uppmärksammar möjligheter mer.
Informationsbearbetning
Minne, inkodning, avkodning, lagring, framkallande och identifiering av egenskaper. Exekutivprocesser och andra metakognitiva processer.
Vissa processer behöver ske tillsammans. Kräver olika typer av funktioner i hjärnan. har aldrig sett en hund förut, då arbetar man med arbetsminnet. Om man har sett en hund förut men det här är en ny sort arbetar man mer med långtidsminnet och redan existerande kunskap.
Utvecklingsprocessen
Bearbetning
är en del av den kognitiva funktionen. Utveckling innebär förändringar i bearbetningen. Bearbetningen blir snabbare med tiden.
Kunskap
är information. Vuxna har i stor mån mer kunskap än barn för att de har mer information men det stämmer inte alltid. Ibland har barnen mer kunskap än de vuxna (till exempel brukar barn kunna mycket om brandbilar).
Regler och strategier
man använder olika strategier för att lösa problem beroende på vad som behöver lösas. Att lösa ett problem i matte med fingrarna kan fungera ibland men inte om talen är större än antalet fingrar. Vissa strategier för saker får barnen själva men vissa ges de av lärare. Det är viktigt att dessa inte är för komplicerade för då får barnet ingen hjälp av strategierna.
Exekutiva funktioner
Är inte automatiserade utan kräver stora kognitiva resurser. Förklarar inte att barnet inte kan förstå vad en sak är gömd för andra gången med att de inte har en objektpermanens utan att barnet inte har minneskapacitet för att komma ihåg var saken är gömd.
Konnektionismen
Kombinationer av olika processer påverkar hur individen hanterar situationer och agerar. Dessa kan vara direkt sammankopplade eller efter varandra i tid.
Är kritiska mot domänspecifik kunskap.
Status idag:
Den dominerande traditionen inom kognitiv psykologi. Framstår som otillräcklig och ofullständig. Interagerar ofta med andra traditioner.
Nativism
Sträng nativism
Förprogrammerade moduler. De har specifika funktioner. En del skiljer på kärndomäner och icke-kärndomäner.
Kognitiva processer är erfarenhetsberoende. Genetiskt material ses som begränsningar för vad ett barn kan uppfatta och lära sig. Generna är grunden till domänspecifika mekanismer.
Mild nativism
Alla moduler är inte i samma utsträckning genetiskt specificerade. Antar inte att barnet är fött med moduler eller teorier som representerar den slutgiltiga kognitiva funktionen. Här kan erfarenheter och mognad påverka. Bygger på Piagets logiska konstruktivism.
Status i dag: kritiker hävdar att man föreskriver barnen för mycket kognitiv kompetens. Kringgår utvecklingsprocesser genom att säga att allt beror på gener.
Socialkonstruktivism
Talanger konstrueras av sociala interaktioner.