Please enable JavaScript.
Coggle requires JavaScript to display documents.
TEK144 - Coggle Diagram
TEK144
Organisation
Siencetific managment
Grundare Frederick Taylor
Grund:
-Var man på rätt plats
-Det finns ett bästa sätt
Anklagas för inhuman människosyn
Månade dock om arbetaren
Genom lön
relation till arbetsledare
Införde ackord, fast inverterat
Ledningen samlar ihop kunskap om produktion
Planering och administration är helt skilt från arbetaren
Ledningen tar kontroll
Grunden till arbete med metod-tid-mätning (MTM)
Anamades av Henry Ford
Männsikor antas drivas bara av lön och inte andra faktorer i Maslows behovspyramid
Human relation
Grundades av Elton Mayo
Försök att öka produktion med hjälp av ändrade fysiska förhållande
Gjorde hawthornstudien 27-32
Menar att en arbetsplats utgörs av arbetsgrupper med informella regler och ledarskap. Den formella anger miniprestanda. Den informella sätter maxprestanda
Den administrativa-skola
Henri Faoyl
Koncentration på administrationen
-Planering
-Organissation
-Ordergivning
-Samordning
-Kontoll
Finns 14 st principer för god administration
-Fördela arbetet
-Avkräv ansvar
-Tillämpa enhetlig ordergivning
Tanken om begränsat kontrollspan på 5-8 personer. Kan vara 30 för extremt standardiserade företag
Man förespråkar en stab vilket alla kan rådfråga men inte har någon beslutsmakt
I linje sker det värdeskapande arbetet, traditionell struktur och maktfördelning
Den byråkratiska skolan
Grundades av Max Weber
Gör skillnad på makt och aktoritet
-Makt utövar man
-Akturitet kommer från viljan att följa människor
Den ideala organisationen
Långt driven specialisering
Strikt ansvarsppdelning
Hierkisk uppbyggnad
Kommunikation tjänstervägen
Utnyttja katoriteten
Opersonliga kontakter
Klar befodringsgång
Förespråkar LINJEORGANSIATION
Ett problem med detta synsätt är när förutsättningarna förändring och det finns en risk att reglerna, som egentligen är ett medel för att nå målen blir mål i sig. Det blir viktigast att följa reglerna än att betjäna kunden.
Fördelen med byråkrati är att konflikter kan minskas genom att man kan hänvisa till regler. Teorin funkar särskilt bra för en organisation som befinner sig i en stabil miljö och där det finns krav på säkerhet och kontroll. Ett exempel på en sådan organisation är en myndighet.
Olika principer för organisationsstrukturer
Funktionell organisation
Uppdelas efter funktion, VD överst sedan Inköp, R&D, Produktion, Marknadsföring under
Produktorganisation
Man delar upp organisationer efter vilken produkt vilket folk jobbar med. Ofta komplimenteras det med en stab del
Matrisorganisation
Man har en stab plus funktionell organisation. Dock delas dessa sedan in i vilket projekt de jobbar med.
Fördelar
Möta kundkrav
Produktutvecklingsprojekt, tillvarata organisationens kompetens
Flexibel fördelning av resurser
Utmaningar
Dubbelt ledarskap
Samordning
Kommunikation
Lojalitetskonflikter
Nätverksorganisation
Används vid koncerner
Organisationsstruktur-Mintzberg
Organisationers "Kitt"-Korrdineringsmekanismer, Henry Mintzberg
Ömsesidig anpasnning
Direkt tillsyn
Standardisering av abretsuppgifter
Standardisering av resultat
Standardisering av färdigheter
Standardisering av normer
Har barbapappan som bild för hans organsiation
Olika organisationsstukturer enligt mintzber
Den enkla strukturen
-Småföretag
-Nystartade företag
Maskinbyråkratin
-Industriföretag, massproduktiom
Den professionella byråkratin
-Sjukhus
-Universitet
Den divisionaliserade organsiationen
-Koncernstruktur
Den adhocratiska organsiationen
-Konsultföretag
-Projektorgansiation
Def. av organisation
Fördelning av arbetet och ansvar
Fördelning av resurser
Fördelning av besluträtt och befogenheter
Styrning och samordning av verksamhet
Ekonomi
Nyckeltal
$$Rörelsemarginal=\frac{\text{Rörelseresultat innan finansiella bidragen}}{\text{Omsättning}}$$
$$Vinstmarginal=\frac{\text{Rörelseresultat efter finansiella intäkter}}{\text{Omsättning}}$$ omsättning är rörelsens intäkter
$$R_e \text{ före skatt}=\frac{\text{Rörelse resultat innan skatt & bokdisposition}}{\text{Genomsnittligt just. eget kapital de senaste två åren}}$$
Det genomsnittliga egna just. kapital är bokfört eget kapital plus Obeskattade reserver*(1-s)
$$R_{sys}=\frac{\text{Rörelseresultat efter finansiella intäkter}}{\text{Summa sys kapital för de två senaste åren}}$$
Sys. kap är Kortfristiga räntebärande skulder(finansiella skulder) + Justerat eget kapital+ långfristiga räntebärande skulder
Alla långfristiga skulder med undantag för avsättningar och skatteskulder kan för det mesta kunna anses som räntebärande
Alla kortfristiga skulder med undantag för kortfristiga skulder som anges som "finnansiella" eller "räntebärade" eller till "kreditinstitut eller motsvarande" kan för det mesta anses som INTE räntebärande
Redovisar företaget obeskattade reserver i balansräknningen skall (1-0,22) av dessa läggas till justerat eget kapital=sysselsatt kapital. Resterande 22% av de obeskattade reserverna är en latent skatteskuld och är inte räntebärande
Allt eget kapital + (1-22%) av obeskattade reserver (dvs justerat eget kapital)=sysselsatt kapital
$$R_{t}=\frac{\text{Rörelseresultat efter finansiella intäkter}}{\text{Summa tillgångar för de två senaste åren}}$$ Avkastning på totalt kapital
$$\text{Tillgångarnas omsättningshastighet}=\frac{\text{Omsättning}}{\text{Summa tillgångar för de två senaste åren}}$$
$$R_e \text{ efter skatt}=\frac{\text{Rörelse resultat innan skatt & bokdisposition}}{\text{Genomsnittligt eget just kapital de senaste två åren}}*(1-\text{skatt})$$ detta är schablonskatt
$$Soliditet=\frac{\text{Eget kapitak}}{\text{Summa skulder + eget kapital}}$$
Likviditet
$$Balanslikviditet=\frac{\text{Omsättningstillgångar}}{\text{Summa kortfristiga skulder}}$$
$$Kassalikviditet=\frac{\text{Omsättningstillgångar-varulager}}{\text{Summa kortfristiga skulder}}$$
$$R_t \text{ enligt Dupontformeln}=\text{Vinstmarginal}*\text{Tillgångarnas omsättningshastighet}$$
$$R_e \text{ enligt hävstångsformeln}=R_t+(R_t-R_s)*S/E$$
$$R_s, \text{ genomsnittlig skuldränta}=\frac{\text{Finansiell kostnader}}{\text{Summa skulder de två senaste åren}}$$
Finns också en variant där bara räntebärande skulder tas med, dock är denna inte den man använder vid hävstångsformlen
$$S/E=\frac{\text{Summa skulder de två senaste åren}}{\text{Summa justerat eget kapital de senaste två åren}}$$
Man skall bara använda vid analys av hävstång bara använda inåtgående eller utgående värden
$$\text{Räntetäckningsgrad}=\frac{\text{Röresleresultat ink. finansiella intäkter}}{\text{finansiella kostnader}}$$
Balansomslutning=Omsättningstillgångar+Anläggningstillgångar
$$\text{Kapitalets omsättningshastighet}=\frac{\text{Omsättning}}{\text{Totala tillgångar för senaste två åren}}$$
Syskon med genomsnittlig lagringstid i dagar
$$\frac{360}{\text{Varulagrets omsättningshastighet}}$$
$$\text{Varluagrets omsättningshasstighet (ggr)}=\frac{\text{Kostnad sålda varor}}{\text{Genomsnittligt varulager}}$$
$$\text{Antal. dagar}=\frac{\text{Genomsnitt kundfordringar *360}}{\text{Omsättning ink. moms}}$$
Begrepp
Kalkyltrappans olika delar
MO
:
Lön till inköp
Interna tranporter av material
TO
Avskrivningar av maskin
Lokalkostnader
FO
Färdiglager
AF
AFO pålägg delas på alla andra kostnader utom dem själva
SDT
Specialvertyg
Royaltykostnaden för patent
DF
Provision för säljare
Reklamkanpanj
Produktion
Produktionslayouter
Används olika vid olika antal då vilken som har lägsta kostnaden per styck varierar beroende på hur många man tillverkar
Flödeslayout - Taktad Lina
För mass- och kontinuerligproduktion
Ofta större produkter som grävmaskiner
Rör sig med bestämda intervaller på cirka 8min
Funktionell layout
Saker är placerade efter dess funktion
Vanligt för legotillverkande företag
För serieproduktion
Flödesgrupp- cell layout
Finns både automatisk och manuell
Tillverkar en grupp eller en typ av varianter
Operatörerna kan gå mellan de olika maskinerna
Ofta formade som ett U för att få in och utflöde på samma ställe
Vanlig på företag med varierande men stor produktion typ som AutoLiv
För serie och massproduktion
Flödeslayout-Driven Lina
För mass- och kontinuerligproduktion
Rör sig konstant framåt där varje station är ca 1min
Layout
en specifik plats för hela produktionen. För projekt och entycksproduktion. Typ JAS Gripen
Synsätt på produktioner
Socioteknik
Skapades på 50-talet i London
Försöker ta hänsyn till människan och bygga tekniska system som fungerar på människans villkor
Den självstyrande gruppen central i sociotekiken
De planerar och kordinerar arbetet
De fördelar resurser
Förändrar av resursflödet ut och in i gruppen
Ingen tydlig ledare, demokratiskt
-Arbetstakt och raster
-Arbetet i större helhet och mångkunnighet hos gruppmedlemmar
-Värderingar inom gruppen
Ledningen sätter kvalitetskrav och återkopplar
Utgår från den inre motivationenarbett i sig är motiverande
Platta hiearkier
Specialister blir konculter åt arbetsgruppe
*Gruppbaserade prestationslön
Viktigt med inre och yttre motivarion
Inre motivation
-Rationella faktorer
-Irrationella faktorer
Yttre motivation
-Utformning av arbete
-Finansiella och sociala faktorer
Lean Production
Gäller att skapa en effektiv produktion. Finns två aspekter: Flödeseffektivitet och resusrseffektivitet
Börjar med 5s=ordning och reda
Gäller att få cheferna att fokusera på en ständig förbättring och att förstå att små avbrott i produktionen är farligt
Svåraste är kulturförändringen att nå ständiga förbättringar
Fokusera istället på flödeseffektivitet och resurseffektivitet
En del sammanfattar det som att ta bort överflöd (waste) utan att tappa kvalité. Waste är följande:
-Over production
-Waiting time
-Stocks,storing
-Defects
Involverar anställda med tavlor osv
Bra att ha multibegåvade anställda som kan flyttas runt, likt socioteknik
JIT, just in time reduce stock
Systemsynsätt
Både en teori och ett angreppssätt som handlar om hur organisationen samspelar med sin omvärld
Vidareutveckling av sociotekniskt synsätt
Helhetssyn på organisationen
Samspel med omvärlden
Analysera problemet i organisationen
Enligt detta perspektiv är organisationer uppbyggda av olika delsystem eller komponenter. Det är ett biologiskt synsätt där man betraktar organisationer som öppna system som är beroende av och har ett utbyte med sin omgivning. Till systemsynsättet hör en viktig princip: principen om överernsstämmelse. Den innebär att för att få väl fungerande helheter som förmår att fullgöra sina mål, så måste de olika delsystmene vara anpassade till varandra så att de stödjer varandras funktion
Principen är att det är en inndivid-bubbla längst in sedan en tema bubbla sedan ett företag bubbla och sist en marknad/omvärd