TEK144
Ekonomi
Produktion
Organisation
Nyckeltal
Rörelsemarginal=\frac{\text{Rörelseresultat innan finansiella bidragen}}{\text{Omsättning}}
$$Vinstmarginal=\frac{\text{Rörelseresultat efter finansiella intäkter}}{\text{Omsättning}}$$ omsättning är rörelsens intäkter
$$R_e \text{ före skatt}=\frac{\text{Rörelse resultat innan skatt & bokdisposition}}{\text{Genomsnittligt just. eget kapital de senaste två åren}}$$
$$R_{sys}=\frac{\text{Rörelseresultat efter finansiella intäkter}}{\text{Summa sys kapital för de två senaste åren}}$$
$$R_{t}=\frac{\text{Rörelseresultat efter finansiella intäkter}}{\text{Summa tillgångar för de två senaste åren}}$$ Avkastning på totalt kapital
$$\text{Tillgångarnas omsättningshastighet}=\frac{\text{Omsättning}}{\text{Summa tillgångar för de två senaste åren}}$$
$$R_e \text{ efter skatt}=\frac{\text{Rörelse resultat innan skatt & bokdisposition}}{\text{Genomsnittligt eget just kapital de senaste två åren}}*(1-\text{skatt})$$ detta är schablonskatt
Sys. kap är Kortfristiga räntebärande skulder(finansiella skulder) + Justerat eget kapital+ långfristiga räntebärande skulder
$$Soliditet=\frac{\text{Eget kapitak}}{\text{Summa skulder + eget kapital}}$$
Likviditet
$$Balanslikviditet=\frac{\text{Omsättningstillgångar}}{\text{Summa kortfristiga skulder}}$$
$$Kassalikviditet=\frac{\text{Omsättningstillgångar-varulager}}{\text{Summa kortfristiga skulder}}$$
$$R_t \text{ enligt Dupontformeln}=\text{Vinstmarginal}*\text{Tillgångarnas omsättningshastighet}$$
$$R_e \text{ enligt hävstångsformeln}=R_t+(R_t-R_s)*S/E$$
$$R_s, \text{ genomsnittlig skuldränta}=\frac{\text{Finansiell kostnader}}{\text{Summa skulder de två senaste åren}}$$
$$S/E=\frac{\text{Summa skulder de två senaste åren}}{\text{Summa justerat eget kapital de senaste två åren}}$$
$$\text{Räntetäckningsgrad}=\frac{\text{Röresleresultat ink. finansiella intäkter}}{\text{finansiella kostnader}}$$
Begrepp
Kalkyltrappans olika delar
MO:
Lön till inköp
Interna tranporter av material
TO
Avskrivningar av maskin
Lokalkostnader
FO
Färdiglager
AF
SDT
Specialvertyg
Royaltykostnaden för patent
AFO pålägg delas på alla andra kostnader utom dem själva
DF
Provision för säljare
Reklamkanpanj
Balansomslutning=Omsättningstillgångar+Anläggningstillgångar
$$\text{Kapitalets omsättningshastighet}=\frac{\text{Omsättning}}{\text{Totala tillgångar för senaste två åren}}$$
- Alla långfristiga skulder med undantag för avsättningar och skatteskulder kan för det mesta kunna anses som räntebärande
- Alla kortfristiga skulder med undantag för kortfristiga skulder som anges som "finnansiella" eller "räntebärade" eller till "kreditinstitut eller motsvarande" kan för det mesta anses som INTE räntebärande
- Redovisar företaget obeskattade reserver i balansräknningen skall (1-0,22) av dessa läggas till justerat eget kapital=sysselsatt kapital. Resterande 22% av de obeskattade reserverna är en latent skatteskuld och är inte räntebärande
- Allt eget kapital + (1-22%) av obeskattade reserver (dvs justerat eget kapital)=sysselsatt kapital
Det genomsnittliga egna just. kapital är bokfört eget kapital plus Obeskattade reserver*(1-s)
Finns också en variant där bara räntebärande skulder tas med, dock är denna inte den man använder vid hävstångsformlen
Syskon med genomsnittlig lagringstid i dagar
$$\frac{360}{\text{Varulagrets omsättningshastighet}}$$
$$\text{Varluagrets omsättningshasstighet (ggr)}=\frac{\text{Kostnad sålda varor}}{\text{Genomsnittligt varulager}}$$
$$\text{Antal. dagar}=\frac{\text{Genomsnitt kundfordringar *360}}{\text{Omsättning ink. moms}}$$
Man skall bara använda vid analys av hävstång bara använda inåtgående eller utgående värden
click to edit
Produktionslayouter
- Används olika vid olika antal då vilken som har lägsta kostnaden per styck varierar beroende på hur många man tillverkar
Siencetific managment
- Grundare Frederick Taylor
Grund:
-Var man på rätt plats
-Det finns ett bästa sätt
Anklagas för inhuman människosyn
- Månade dock om arbetaren
- Genom lön
- relation till arbetsledare
Införde ackord, fast inverterat
Ledningen samlar ihop kunskap om produktion
- Planering och administration är helt skilt från arbetaren
- Ledningen tar kontroll
- Grunden till arbete med metod-tid-mätning (MTM)
- Anamades av Henry Ford
Human relation
Grundades av Elton Mayo
- Försök att öka produktion med hjälp av ändrade fysiska förhållande
Den administrativa-skola
Henri Faoyl
Koncentration på administrationen
-Planering
-Organissation
-Ordergivning
-Samordning
-Kontoll
Finns 14 st principer för god administration
-Fördela arbetet
-Avkräv ansvar
-Tillämpa enhetlig ordergivning
- Tanken om begränsat kontrollspan på 5-8 personer. Kan vara 30 för extremt standardiserade företag
- Man förespråkar en stab vilket alla kan rådfråga men inte har någon beslutsmakt
- I linje sker det värdeskapande arbetet, traditionell struktur och maktfördelning
Den byråkratiska skolan
- Grundades av Max Weber
- Gör skillnad på makt och aktoritet
-Makt utövar man
-Akturitet kommer från viljan att följa människor
Den ideala organisationen
- Långt driven specialisering
- Strikt ansvarsppdelning
- Hierkisk uppbyggnad
- Kommunikation tjänstervägen
- Utnyttja katoriteten
- Opersonliga kontakter
Klar befodringsgång
Förespråkar LINJEORGANSIATION
- Gjorde hawthornstudien 27-32
- Menar att en arbetsplats utgörs av arbetsgrupper med informella regler och ledarskap. Den formella anger miniprestanda. Den informella sätter maxprestanda
Synsätt på produktioner
Socioteknik
- Skapades på 50-talet i London
- Försöker ta hänsyn till människan och bygga tekniska system som fungerar på människans villkor
- Den självstyrande gruppen central i sociotekiken
- De planerar och kordinerar arbetet
- De fördelar resurser
- Förändrar av resursflödet ut och in i gruppen
- Ingen tydlig ledare, demokratiskt
-Arbetstakt och raster
-Arbetet i större helhet och mångkunnighet hos gruppmedlemmar
-Värderingar inom gruppen
- Ledningen sätter kvalitetskrav och återkopplar
Utgår från den inre motivationenarbett i sig är motiverande
- Platta hiearkier
- Specialister blir konculter åt arbetsgruppe
*Gruppbaserade prestationslön
Lean Production
- Gäller att skapa en effektiv produktion. Finns två aspekter: Flödeseffektivitet och resusrseffektivitet
- Börjar med 5s=ordning och reda
- Gäller att få cheferna att fokusera på en ständig förbättring och att förstå att små avbrott i produktionen är farligt
- Svåraste är kulturförändringen att nå ständiga förbättringar
- Fokusera istället på flödeseffektivitet och resurseffektivitet
- En del sammanfattar det som att ta bort överflöd (waste) utan att tappa kvalité. Waste är följande:
-Over production
-Waiting time
-Stocks,storing
-Defects - Involverar anställda med tavlor osv
- Bra att ha multibegåvade anställda som kan flyttas runt, likt socioteknik
- JIT, just in time reduce stock
Flödeslayout - Taktad Lina
- För mass- och kontinuerligproduktion
- Ofta större produkter som grävmaskiner
- Rör sig med bestämda intervaller på cirka 8min
Funktionell layout
- Saker är placerade efter dess funktion
- Vanligt för legotillverkande företag
- För serieproduktion
Flödesgrupp- cell layout
- Finns både automatisk och manuell
- Tillverkar en grupp eller en typ av varianter
- Operatörerna kan gå mellan de olika maskinerna
- Ofta formade som ett U för att få in och utflöde på samma ställe
- Vanlig på företag med varierande men stor produktion typ som AutoLiv
- För serie och massproduktion
Flödeslayout-Driven Lina
- För mass- och kontinuerligproduktion
- Rör sig konstant framåt där varje station är ca 1min
Layout
en specifik plats för hela produktionen. För projekt och entycksproduktion. Typ JAS Gripen
Ett problem med detta synsätt är när förutsättningarna förändring och det finns en risk att reglerna, som egentligen är ett medel för att nå målen blir mål i sig. Det blir viktigast att följa reglerna än att betjäna kunden.
Fördelen med byråkrati är att konflikter kan minskas genom att man kan hänvisa till regler. Teorin funkar särskilt bra för en organisation som befinner sig i en stabil miljö och där det finns krav på säkerhet och kontroll. Ett exempel på en sådan organisation är en myndighet.
Männsikor antas drivas bara av lön och inte andra faktorer i Maslows behovspyramid
Olika principer för organisationsstrukturer
Funktionell organisation
Uppdelas efter funktion, VD överst sedan Inköp, R&D, Produktion, Marknadsföring under
Produktorganisation
Man delar upp organisationer efter vilken produkt vilket folk jobbar med. Ofta komplimenteras det med en stab del
Matrisorganisation
Man har en stab plus funktionell organisation. Dock delas dessa sedan in i vilket projekt de jobbar med.
Nätverksorganisation
Används vid koncerner
Organisationsstruktur-Mintzberg
Def. av organisation
- Fördelning av arbetet och ansvar
- Fördelning av resurser
- Fördelning av besluträtt och befogenheter
- Styrning och samordning av verksamhet
Fördelar
- Möta kundkrav
- Produktutvecklingsprojekt, tillvarata organisationens kompetens
- Flexibel fördelning av resurser
Utmaningar
- Dubbelt ledarskap
- Samordning
- Kommunikation
- Lojalitetskonflikter
Organisationers "Kitt"-Korrdineringsmekanismer, Henry Mintzberg
- Ömsesidig anpasnning
- Direkt tillsyn
- Standardisering av abretsuppgifter
- Standardisering av resultat
- Standardisering av färdigheter
- Standardisering av normer
Har barbapappan som bild för hans organsiation
Olika organisationsstukturer enligt mintzber
- Den enkla strukturen
-Småföretag
-Nystartade företag - Maskinbyråkratin
-Industriföretag, massproduktiom - Den professionella byråkratin
-Sjukhus
-Universitet - Den divisionaliserade organsiationen
-Koncernstruktur - Den adhocratiska organsiationen
-Konsultföretag
-Projektorgansiation
Viktigt med inre och yttre motivarion
- Inre motivation
-Rationella faktorer
-Irrationella faktorer - Yttre motivation
-Utformning av arbete
-Finansiella och sociala faktorer
Systemsynsätt
Både en teori och ett angreppssätt som handlar om hur organisationen samspelar med sin omvärld
- Vidareutveckling av sociotekniskt synsätt
- Helhetssyn på organisationen
- Samspel med omvärlden
Analysera problemet i organisationen
Enligt detta perspektiv är organisationer uppbyggda av olika delsystem eller komponenter. Det är ett biologiskt synsätt där man betraktar organisationer som öppna system som är beroende av och har ett utbyte med sin omgivning. Till systemsynsättet hör en viktig princip: principen om överernsstämmelse. Den innebär att för att få väl fungerande helheter som förmår att fullgöra sina mål, så måste de olika delsystmene vara anpassade till varandra så att de stödjer varandras funktion
Principen är att det är en inndivid-bubbla längst in sedan en tema bubbla sedan ett företag bubbla och sist en marknad/omvärd