Please enable JavaScript.
Coggle requires JavaScript to display documents.
FÖRSKOLANS DAG (den femte tankekartan) - Coggle Diagram
FÖRSKOLANS DAG
(
den femte tankekartan)
Aktivitet
Förskolans dag
Tidigare arbete med Astrid Lindgren. Barnen känner till karaktärerna sedan tidigare läsning och arbete med berättelserna.
Vi har gjort en promenadslinga med olika stationer som har med promenaden att göra. Vid varje station finns en del av en berättelse om Pippi och barnen får göra ett val om vad de vill göra efter stationen. Exempel:
Pippi har nu kommit hem till Villa Villakulla. Hon är väldigt hungrig men hon kan inte riktigt bestämma sig för vad hon vill äta. Då stöter hon på Tommy och Annika. Tommy säger att de kan gå hem in i Pippis hus och göra pannkakor och Annika föreslår att de ska gå till trädet för att se om det finns sockerdricka där. Vad tycker ni att vi ska göra? Ska vi följa med Tommy eller Annika?
Baserat på vad barnen väljer fortsätter vi till nästa station.
Målet är att barnen ska ta sig till Villa Villakulla där vi ska grilla och hitta sockerdricka i trädet.
Läroplansmål
"Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation" (Lpfö 18 2018, s. 16)
Under aktiviteten får barnen besluta själva vad nästa station ska bli utifrån berättelsen. De har två alternativ att välja vid varje station. Tillsammans i en grupp på ungefär 4-5 barn behöver de komma överens om ett gemensamt beslut.
Kognitiva processer:
Barnet ges tid att fundera på egen hand och får sedan chans att uttrycka sina åsikter i grupp (verbalt). Tillsammans ges de sedan tillfälle att ta ett gemensamt beslut.
Exekutiva funktioner
Språkutveckling.
Språket ligger till grund för att barnen ska kunna använda sig av exekutiva funktioner.
Impulskontroll.
Exekutiva funktioner hos yngre barn mäts oftast med impulskontroll. I denna berättelse och aktivitet krävs det av barnen att de har en impulskontroll när besluten tas för att de gemensamt ska kunna komma fram till ett beslut.
Impulskontrollen underlättas av att det är kalla exekutiva funktioner.
Den närmaste utvecklingszonen
Barnen klarar uppgifterna med hjälp av stöd. Detta delvis från pedagogerna men även från de andra barnen i gruppen. Vi ponerar att barnen inte skulle klara dessa uppgifter på egen hand men med hjälp av varandra kan de ta beslut om hur de ska agera.
Svårigheter
: Pedagogerna behöver i denna aktivitet ha en medvetenhet och en anpassning till olika barns temperament och personligheter. Vi arbetar med en grupp med olika åldrar, där det kan ska tas i akt att alla har olika ordförråd samt förmåga att uttrycka sig verbalt. Vi har även olika åldrar vilket innebär att barnen kan skilja sig i sin emotionella och personliga utveckling. I och med detta behöver pedagogerna aktivt arbeta med att alla barn får möjlighet att uttrycka sig och vara med i samtalet oavsett ålder och språklig förmåga.
Emotionell kompetens
Lägger grunden för socialt samspel.
Aktiviteten kräver av barnen att de aktivt kommunicerar med varandra och förklarar vad de vill. Detta sätter krav på en emotionell kompetens hos barnen för att de ska kunna förklara hur de känner kring vissa scenarion.
Behövs för att förstå andra barns emotioner och kan därför ge barnen förståelse för varandra vilket påverkar dess förmåga att ta andras åsikter i akt. (
Dock är detta individuellt men det ger alla barn en möjlighet att utmana sin förmåga till emotionell kompetens
)
Samtalsfärdigheter
Handlar om barnets förmåga att uttrycka sig samt hålla en konversation med en vuxen eller med ett annat barn.
Aktiviteten i koppling till läroplansmålet kräver att barnen har uppnått förmågan att samtala med varandra och att kunna göra sig förstådda. Den kräver även turtagning då de behöver ta varandras åsikter i åsikt (de behöver lyssna på varandra).
"Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av tolka, ifrågasätta och samtala om dessa," (Lpfö 18 2018, s. 14)
I vårt arbete med Astrid Lindgren har vi låtit barnen utforska berättelser av henne i olika former. Bland annat böcker, filmer, ljudböcker och högläsning. Barnet har visat ett intresse för berättelserna, speciellt Pippi Långstrump, och av den anledningen har vi valt att fortsätta arbeta med just de berättelserna.
Sekundär intersubjektivitet
Barnens och pedagogernas uppmärksamhet är riktad mot någonting utomstående (böcker, aktiviteten, filmer o.s.v.) Alla inblandade är medvetna om denna riktade uppmärksamhet.
Denna sekundära intersubjektivitet är även delad när det kommer till barnens deltagande i aktiviteten. Alla barns uppmärksamhet är då riktad mot berättelsen och uppgifterna. De måste här kunna variera mellan sekundär intersubjektivitet och primär intersubjektivitet (när de andra barnen talar). Detta är någonting som Colwyn Trevarthens anser att barnen kan göra redan vid mycket ung ålder. Dock är många forskare ovilliga att hålla med om att spädbarn har en så pass avancerad insikt i sin intersubjektivitet.
Variation
I det arbetet som har skett på förskolan med böcker, filmer och andra medier har pedagogerna arbetet med varierat material.
Även under Förskolans det sker en variation då barnen får vara fysiskt aktiva när de lär sig mer om Pippi Långstrump.
Barnen får en djupare förståelse av innehållet i berättelserna. Detta sätt att arbeta gynnar förhoppningsvis alla barn då vi kan arbeta med utbildningen på et varierat sätt så att alla kan lära sig på det sätt som fungerar bäst för just det barnet. ss. 31, 32
Perception
Bilduppfattning
Barn skapar en uppfattning av bilder, fotografier, filmer och så vidare genom att de exponeras för dessa under barndomen. De lär sig att den information de får av vad de kan se i bilderna även kan appliceras på verkligheten. Detta kan kopplas till användandet av böckerna och hur barnen kan lära sig saker av Astrid Lindgrens verk.
Detta tas även till en ny nivå när barnen i aktiviteten fysiskt får använda sig av den kunskap de har fått från böckerna. Exempel: De har lärt sig att Pippi har sockerdricka i sitt träd och nu får de aktivt leta i ett träd efter sockerdrickan.
Kulturella skillnader
Kulturella skillnader bidrar till att barn har olika emotionella skillnader och uttryck. Beroende på vart du bor kan det vara "normalt" att reagera på en situation på ett visst sätt medan det i ett annat land inte anses vara "normalt".
Genom att pedagogerna använder sig av böcker skrivna av en svensk författare kommer de genom berättelserna att applicera kulturella emotioner på barnen. Barnen lär sig av karaktärerna vad som är ett acceptabelt sätt att reagera på i olika situationer.
Pedagogerna väljer även en ny version av Pippi böcker där språket är anpassat till dagens samhälle och använder sig av ord som i dag är accepterade. Följer samhällets normer och värden.
"Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga" (Lpfö 18 2018, s. 13)
Självvärdering
Värderar sig själva baserat på en inre norm. Värderar bland annat sina egenskaper baserat på hur de vill vara.
Genom aktiviteten får barnen chansen att testa sina egenskaper i koppling till uppgifterna. Det är även pedagogernas uppgift att i detta stötta barnens självständighet genom att uppmuntra och stödja det barnet gör.
Förskolan har en roll i hur barnet värderar sig själva i och med att förskolan tillskriver samhällets normer i barnens utbildning.
Fyra ekologiska nivåerna
Barnen värderar sig själva baserat på inre normer (samhället tillskriver dem). Makro-, exo-,mikro- och mesosystemen påverkar de inre normerna till olika nivåer.
Regeringen styr läroplanen, sociala medier påverkar pedagogerna privat och i mikrosystemen kommer förskolan därmed att låta alla fyra nivåer att påverka vilka normer barnen tillskriver sig själva och samhället.
Introversion och extroversion
Temperament kan beskrivas med orden "extrovert" och "introvert".
Baserat på barnets temperament vågar de ta olika mycket plats i en grupp och kan ha lättare/svårare att uttrycka sig under en sådan här aktivitet,
Att barnet under aktiviteten känner att hen inte kan uttrycka sig eller att hen inte kommer till tal kan negativt påverka barnets sin på sin egen förmåga.
Det är pedagogernas ansvar att se till att alla barn får möjlighet att göra sig hörda och att dess möjlighet att utveckla sin självständighet och förmåga inte negativt påverkas av dess temperament.
Anpassning till Affo
Har ett intresse för att gå på utflykter.
Hen uppskattar att leka i mindre grupper. I den här aktiviteten utmanar vi Affo till att delta i lite större grupper men som ändå är kontrollerade och inte allt för stora. Vi ser en möjlighet att utmana Affos sociala samspel.
Anpassning till barnen
Utmanande version:
Här tänkte vi utmana barnen att få bestämma själva i gruppen. Alltså att dem får diskutera och säga vad dem tycker för att beslutfsatta vilken väg de kommer ta själva.
Individualiserad:
I en anpassad situation i denna aktiviteten kan vara, att några barn i gruppen har svårigheter att samarbeta med varandra i grupp. Vilket kan skapa oenighet när barnen ska komma överens om vilken väg man ska välja, vilket i sin tur kan skapa konflikter mellan barnen. Pedagogens uppgift här är att ta initiativ och vägleda barnen till ett gemensamt beslut.
Förenklad version:
Pedagogerna är mer drivande i aktiviteten och ställer frågor som är vägledande för barnen, t.ex att de frågar barnen “vad tycker ni om att ta vägen som Tommy tog? Vi älskar ju pannkakor!” som exempel, och då blir det lättare för dem att ta ett beslut tillsammans.
Anpassning utifrån "Undervisning i förskolan"
Planeringen för aktiviteten har skett långt innan aktiviteten (för dagen) påbörjas. Detta är även ett projekt som har arbetats med innan för att förbereda barnen för Förskolans Dag.
Underlättar för pedagogerna att erbjuda och uppmärksamma nya erfarenheter tillsammans med barnen.
När vi planerade denna aktivitet har vi ordnat miljön i förväg och strukturerat den utifrån våra idéer och tankar. Målet är att ge barnen den utveckling de har rätt till samt att expandera deras lärande.
Demokratifostran
Pedagogerna strävar efter att arbeta med demokrati i gruppen. Enligt "Undervisning i förskolan" är detta en viktig del av barnens utbildning. Genom att låta barnen uttrycka sina åsikter tränas de i demokratiska processer och lär sig att uttrycka sig i grupp.
Det är väsentligt att personalen ser alla barn och att dess åsikter/ tankar värderas likvärdigt. Samt att alla kommer till tal.
Pedagogerna använder sig av samt aktivt stöttande i vilket barnen får en direkt stöttning i den aktivitet de deltar i. Stöttandet från pedagogens sida har för syfte att utveckla barnens förmågor. Det sker även ett socialt stöttande barnen emellan. Grupper har olika åldrar vilket innebär att barnen naturligt besitter olika förmågor och erfarenheter. De barn med mer erfarenheter kan i aktiviteten bidra med ett socialt stöttande till de barn med färre erfarenheter. På det här sättet använder vi oss stöttande som strategi för utveckling både från pedagogernas sida men även barnen emellan. (ss. 87, 88)