Please enable JavaScript.
Coggle requires JavaScript to display documents.
KAPITEL 13: om det kurativa (Återerinring och rekonstruktion…
KAPITEL 13: om det kurativa
Skapande av mening
Psykopatologi kännetecknas – psyket splittrat och uppdelat.
När P söker hjälp finns underförstått "varför" – detta varför som terapin riktar in sig på.
Centralt att P kan bli klar över oönskade motiv och intentioner och integrera dem med sin självbild.
Kuren – lägga grunden för jagets inneboende syntetiska funktion
Abstinens
Tänker att psykiska problem bottnar i otillfredsställda, fixerade behov.
Kuren – ej att tillfredsställa behoven, snarare att INTE tillfredsställa dem.
Inte ägna oss åt gratifikationer – kärnan i abstinens.
Istället – försöka klarlägga icke-erkända konflikter och känslor som ligger till grund för de krav och önskningar som riktas mot T.
Dessa som hindrar P att hitta verklig tillfredsställelse i sitt liv.
VIKTIGT
– skilja på gratifikationer som kurativ princip och gratifikationer som T:s emotionella hållning
Återerinring och rekonstruktion
Återerinringsmodellen – föremål för kritik av ny minnesforskning.
Tidigare tänkt: skapande av mening är knutet till medvetandegörande och integrering av bortträngda minnen.
Rekonstruktion – minnet av det förflutna är konstruerat.
Återerinring innebär alltid rekonstruktion. Traumatiska händelser kan äga rum för skapandet av det minnessystem som är i stånd att representera händelsen.
Deklarativt minne:
minnen av erfarenheter, fakta och händelser. Kunskapen är symbolisk, kan vara för-, medveten eller omedveten.
Procedurminnet:
lagrar info om hur något görs. Ligger till grund för färdigheter och förvärvande handlingssekvenser.
Minnessystemen – oberoende av varandra. När tidiga minnen ej kan återkallas, behöver ej bero på att de är bortträngda utan pga att de aldrig varit inkodade och lagrade i ett system som möjliggör återerinring.
Insiktsarbete i terapin:
Konstruera rimlig sammanhängande bild av hur P:s personlighet fungerar i nuet
Låta "här och nu"-aspekten kompletteras med historisk vinkling
Rekonstruktion av tidigare erfarenheter. Inte botande i sig, men bidrar till djupare, meningsfull och vidgad insikt.
Förflutna bidrar även till – ge T vidgad förståelse av dynamiken i P:s personlighet
Modellinlärning
Förändring i jagets konstruktion – möjliga genom dialog med objekt som har mer nyanserat och differentierad jagrepertoar än P själv.
Identifikation – viktig mekanism i denna process. Individen mer lik andra i sättet att känna, tänka eller handla.
T = modell, P tar in mer adaptiva tankesätt, hållningsmönster, sätt att vara och handlingsalternativ.
När P konsekvent blir behandlad som en intentionell, mentaliserande varelse kommer hen att internalisera en bild av sig själv som en som skapar sin egen värld.
Att ta tillbaka projektionerna
Att lära sig bli av med gamla reaktionssätt.
P förväntningar på hur T ska reagera – genom att ej införliva dessa uppstår möjlighet till omlärande.
Förväntningarna dämpas gradvis
Efterhand sker testande: kommer T förstå och godta också detta eller kommer hen när allt kommer omkring att slå tillbaka?
Om T klarar testet – resultatet blir en korrigerande emotionell erfarenhet.
KORREKTIV ERFARENHET
Centrala psykologiska mekanismen i en korrigerande erfarenhet. Beskrivas som "ta tillbaka projektionen" – kan ej ske utan tolkning.
KORREKTIV EMOTIONELL ERFARENHET
Upplevelse av T som ett annorlunda och "nytt" objekt – betydelsefullt när bryta dysfunktionella övertygelser och förväntningar.
Att släppa taget
Terapi – leder ofta till smärtsamt möte med realiteten.
Handlar inte bara om acceptans, även desillusionering och förlust.
Illusion om ideala föräldrar måste ges upp, ge avkall på gamla förväntningar, erkänna att "tåget har gått".
Inte vara fast vid föreställningar "om bara" eller "när bara"
Innebär att sorgeprocesser också är en av de kurativa processerna – vi måste göra P deprimerad!
Insikt och handling
"Att vakna":
existentiell upplevelse av att vara närvarande i världen eller förhålla sig till sig själv
"Det är det jag känner":
ngt uppfattas som autentiskt. Affekt kopplas ihop med självrepresentationer och leder till förändring.
Håller ej fast vid tidigare föreställningar om relationer, ex kan under terapitimmen "se" vad som faktiskt skett.
"Så tänker jag":
erfara hur ens eget psyke arbetar. Hur man tar in omgivningen och reflekterar över den.
T framhåller konrekt och konsekvent hur P uppfattar och använder sig av T:s kommentarer och "arbetar" psykiskt under sessionerna.
P kommer till en punkt där hen får upp ögonen för sitt eget sätt att vara – i och med denna erfarenhet är gamla stilen inte längre tillgänglig. Reell förändring har ägt rum.
Terapeuten som person
Förmedlar affektiva hållningar genom sin person och sitt sätt att vara.
Dessa hållningar – registreras omedvetet av P som justerar sitt affektiva sätt att vara utifrån affektsignalerna från T.
Viktigt att ta hänsyn till som terapeut
Psykoanalytisk terapi har ett helhetsperspektiv och kan karakteriseras som en process där personligheten blir mer sammanhållen.