Please enable JavaScript.
Coggle requires JavaScript to display documents.
Kapitel 8: reglering (MENTALISERINGSNIVÅ (Lecours och Buchards teori om…
Kapitel 8: reglering
-
ÖVERFÖRINGSNIVÅER
Konfliktöverföring
Tidiga objekterfarenheter och funktioner – internaliserats och gjorts om till varaktiga och relativt avgränsade inre strukturer
Relationskonflikten – utspelas primärt på en inre scen, i fantasier och i symbolladdade föreställningar
Uttryck för överföringen – mer komplexa, nyansrika, övertäckta och indirekta
Bristöverföring
Ju mer P är fixerad vid/regriderad till en prestrukturell funktionsnivå – desto mer kommer relationssättet att vara präglat av konkret beroende av objektet
-
-
T:s roll – fungera som objekt som kan korrigera tidigare förvirrande objekterfarenheter, tjäna som modell för internalisering och strukturering av nya mer godartade och differentierade objektfunktioner
Möter olika kombinationer av konflikt och brist i terapirummet, samt av strukturering. Kommer visa sig i skiftande överföringsnivåer, var och en med sin individuella utformning.
-
MENTALISERINGSNIVÅ
Bristande mentalisering
- Tala om något tragiskt utan att det upplevs som gripande (livlöst språk, ingen satsmelodi).
- Berättarsättet kan sakna figur och bakgrund.
- Berättelsen är monoton, utan betonad början, höjdpunkt och slut
- Känslor framträder som isolerade upplevelsetillstånd
- Inte en del av ett meningsfyllt sammanhang
- Finns inga inre representationer eller minnesspår
- Verbala språket är ej affektbärande
- Själrepresentationer kommuniceras via impulsivt utagerande, motorik, hyperaktivitet eller somatisering
-
För att interventioner ska vara relevanta – i rimlig grad harmonisera med den representationsnivå patientens affekt befinner sig på vid varje särskilt tillfälle
-
3. Är P:s tal inget annat än tomt prat, medan den affektiv laddade självrepresentationen kommuniceras bortom det semantiska?
-
1. På vilket sätt (expressivt/metaforiskt/verbalt/abstrakt) kan jag leda en meningsfull dialog med P så hen upplever att jag är emotionellt närvarande?
T måste altså – om abstrakta språkliga formuleringar går för "högt" strukturellt sett – ersätta dessa med bekräftande interventioner (iaf i en övergångsfas).
Mentaliseringsbegreppet – ej psykiskt innehåll, utan det sätt som affektupplevelsen uttrycks på.
MOTSTÅNDSNIVÅ
Strukturaliserat motstånd eller karaktärsmotstånd: fungerar som inbyggda bromsar i psykiska maskineriet. Subtil, speglas ofta i P:s språkform, relationsstil, tankesätt eller uppfattningssätt.
Motståndsbegreppet: varje hinder som blockerar framsteg i den terapeutiska processen. Utlöses och fungerar ofta omedvetet, ex: undanhållande och undertryckande.
Motstånd skyddar mot tidigare outhärdliga upplevelsetillstånd [ångest; hjälplöshet; vrede; skam] blir återaktiverade. Dessa är borttvingade från jagmedvetandet.
Psykoanalytisk teori – spänningsfällt mellan arbetsallians och motstånd. Arbetsallians = jagets förmåga att se på terapin som ett samarbetsförhållande och hålla fast vid detta perspektiv.
Motstånd – variera i intensitet utefter hur hotande det aktiverade materialet är. Utmaningen – identifiera motståndet.
Patienten kommer att tunna ut det terapeutiska förloppet för att minska spänning som uppkommer pga konflikter aktiveras i terapin – DYNAMISKT MOTSTÅND
KÄNNTECKNAS – direkt eller påvisbart sammanhang mellan motståndets uppträdande och det tema som aktualiseras i överföringen.
-
Personliga myter
Exempel: "jag är dum", "jag kan inte", "jag vet inte"
Typ av självdeklaration, innebär frånsägande av ansvar. Bortser från egen intentionalitet.
-
-
Om T ej kommenterar/analyserar offervisionen som motstånd, utan förblir i allians med P om att betrakta hen som ett offer för ödet, har T och P ingått i en allians i motståndets tjänst.