Akuta onkologiska tillstånd
Allergisk reaktion: Anafylaktisk reaktion fixas med Ringer acetat, syrgas, adrenalin, steroider. Om mild reaktion såsom hosta och klåda stängs infusionen och antihistamin/inhalationer blir då aktuellt.
Luftvägskompression: Ordnas med laser, stentbehandling, eller strålning. Kan bero på ödem som bildas vid strålbehandling eller tumörtillväxt.
Hyperkalcemi: Vanligt i skelettengagerande sammanhang. Symtom är trötthet, illamående, konfusion, muskelsvaghet och hjärtpåverkan. Behandlas med bisfosfonater och intensiv vätskning.
Medullakompression: Kan hända vid metastaserad cancer, bedöms med magnetröntgen och behandlas med steroider. Om inget görs riskeras förlamning. Inom 24 timmar ska patienten opereras (dekompressionskirurgi) eller strålbehandlas.
Neutropen feber: Brist på vita blodkroppar/neutrofila granulocyter efter cytostatika. Patienten ska informeras om feber och infektions tecken dyker upp inom de första vekorna efter cytostatika behandling ska de söka vård. Akut kontroll av vitalaparametrar (AF, sat, puls, BT), blod-, svlag- och urinodling samt ev andra odlingar, antibiotika behandling startas, iv vätskebehandling, provtagning, transfusionvid behov, noggran klinisk undersökning ink. lungrötgen. ISOLERING. Kan vara livshotande, därför sätts intensivvård in.
Tumörlyssyndrom: Kraftigt sönderfall av tumörceller på grund av cytostatika eller steroider som leder till höjda nivåer av kalium, fosfor och urinsyra. Ger njursvikt, hjärtpåverkan och muskelkramper.
Allopurinol som hämmar urinsyra produktionen sätts in profylaktiskt innan cytostatikabehandling startas. Vätskebehandling och läkemedel sätts in för att korrigera elektorlyter,syra-bas balansen och utratnivåer. Eventuellt dialys.
Täta kontroller av vitalaparametrar, timdiures och hjärtövervakning.
Tromboembolism: Alla cancerpatienter har en ökad risk i samband med cytostatika vid intravenösa infarter. Warfarin undviks. Heparin ges i 6 mån vid dvt elle LE.
Hjärnmetastaser: Krampanfall, konfusion, personlighetsförändring, huvudvärk, illamående synbortfall och afasi är symtom för hjärnmetastaser som kommer från lungor, bröst, kolorektalcancer eller maligna melanom. Steroider och antiepileptika ges följt av hjärnbestrålning, riktad strålning eller kirurgi.
Smärta: Ger nedsatt rörlighet, dålig andning och försämrat näringsintag. Utvärdering görs. Opioidbehandling sätts in. Strålning kan minska smärtan.
Ileus: Tumörer, adherenser, inflammation, infektion eller förstoppning kan orsaka ileus. Patienten får kraftig buksmärta och illamående, med utebliven avföring och gasavgång.
Blödning: Trombocytopeni leder ofta till slemhinneblödningar. Tranexamsyra kan användas per oralt vid samtliga blödningar, såväl som strålbehandling