Please enable JavaScript.
Coggle requires JavaScript to display documents.
RÄTTSHISTORIA (BEGREPPSJURISPUNDENS
Slutet av 1800-talet. Uppstod som en…
RÄTTSHISTORIA
BEGREPPSJURISPUNDENS
Slutet av 1800-talet. Uppstod som en följd av att juridiken ville distensiera sig från samhällsutvecklingen och som kritik mot rättshistorians föränderlighet och därför inte vetenskaplig.
- Betoning på rena juridiska begrepp
- Ovilja att beakta samhällsanknuta argument
- Ingen teleologi
- Partsställningen
Ovetenskaplig och frånvänd från samhälletRättsvetenskapsmännens roll: Påtaglig materiellrätslig normerande
Lagstiftarens roll: Systematisera.
Fokus enbart på de juridiska begreppen och rättsinstituten. Man slog ifrån sig den positiva rättens organiska karaktär och tappade samtidigt kopplingen till det allmänna rättsmedvetandet / folkviljan när begreppen "renades". Detta system skötte sig självt, fritt från yttre påverkan; genom de gamla begreppen kunde nya begrepp skapas
Inriktning som innebär att lagen skulle bestå av begrepp utarbetade av rättsvetenskapen. Begreppsjurisprudensen uppstod ur den historiska skolan och var kritisk mot historiska skolans koppling mellan samhälle och positiv rätt. Istället distanserar rätten från samhällsutvecklingen. All rätt har sin grund i rättsvetenskapen. Rättskällelära: Lagstiftning av de begrepp som framtagits av rättsvetenskapen. Domaren bör åsidosätta lag om den åsidosätter rättsvetenskapens begrepp. All rättsutveckling ska ske utan samhällsutvecklingen. Inte ta hänsyn till rådande behov.
NEO-NATURRÄTTEN
Neo-naturrätten uppstod efter andra världskriget, då man behövde en rätt som kunde ställa nazisterna inför rätta, trots att deras handlingar egentligen inte hade stridit mot tysk positiv rätt.
- Politik och juridik var sammansvetsade
- Domstolens självständighet: Politiskaöverhuvuden kunde gå in i domarens dömande.
- Ingen grundlag
- NR kan äga företräde framför PR och behöver inte vara vetenskapligt grundad
- Kräver undantag pga extremt orättvist
- Globlat allmänt rättsmedvetande
De exempel man brukar tala om är dels nazisternas förtryck under Förintelsen som hade stöd i tysk lag, men också vakter som sköt individer som försökte fly över Berlinmuren mellan Väst- och Östtyskland (de begick oetiska dåd, som dock var godkända enligt gränslagen). Detta gick alltså inte att komma åt enligt den historiska skolan, vilket man enligt neo-naturrätten menade var den historiska skolans stora brist. Därmed återuppstod den metafysiska naturrätten, fast till skillnad från den klassiska naturrätten hade inte neo-naturrätten sitt ursprung i det "gudomliga väsendet" utan i den gemensamma "människokänslan". Neo-naturrätten kunde inte lagstiftas bort och den positiva rätten fick heller inte strida mot neo-naturrättenRättskällor: Naturrätten har företräde framför den positiva rätten
Domstolens roll: Krävs stöd i den positiva rätten för att åsidosätta den
Lagstiftarens roll: Kodifierar naturrätten dvs konventionerna
Nürnberg-tribunalen :star:
- Rättsligt stöd för att ställa enskilda tillsvars för att ha tillämpat nationell lag fanns inte i positiv rätt. Folkrätten var fokuserad på staters ansvar och inte individers. Positiv rätt stod i strid mot naturrätten dvs normkonflikt.
- Inre moralisk kompass som ska skilja rätt från orätt
- Vad skiljer sig argumentationen från klassisk naturrätt?
- Kringå ex postfacto: Normerna fanns hela tiden vilket innebär rättspositivismen åsidosätts och argumenterar naturrättsligt.
- Naturrättens universella element: moraliska regler ska finnas i oss alla
- Ämbetsmännen dömdes för det systematiska, ideologiska verktyg för att förverkliga nazismen
- Åtalet bygger på att ämbetsmännen hade en valmöjlighet
- Samhällsnormerna varierar med tiden
- Domarrollen har en uppgift att den positiva rätten är förenlig med de positiva rätten, om den inte är förenlig ska den positiva rätten åsidosättas.
- Går inte att fastställa naturrätten på ett vetenskapligt sätt och hänvisas därför till positiv rätt
- Gav upphov till behövet att kodifiera naturrätten för att tillämpningen ska bli så ackurat som möjligt t ex FN-stadgan
Fortune finans-fallet :star:
HD:s resonemang knyter an till condictio in debiti är ett eget rättsinstitut där obehörig vinst inte existerar. Rättsfiguren obehörig vinst och rättsfiguren condictio in debit blir således beroende av varandra enligt Hellner. Samhällsutvecklingen har förändrat.
Det som talar mot Hellner är att HD löser en intilliggande situation utan analogi genom samhällets omsättningstrygghet. Skälighetsbedömning görs i och med att obilliga resultat nämns, vilket visar på ett externt perspektiv. Lägger vikt i teleologiska argument pga förarbetena.
NATURRÄTTEN
Antikernas grekland
Väsensmetafysiken : filosofisk grund dvs naturrättsläran fram till 1800-talet, höjd över tid och rum.
Medfödda fri och rättigheter. Mänskliga kunskapen.
Gruppövning I
Vetenskap: form av institutionaliserat kunskapssökande. Rationalitet/objektivitet dvs teori och metod samt sanning. Den är dock tillfällig. Korrespondensteori = medveten om föreställningen blir det något annat (möjlighet att uppnå en sanning).
Subjekt → Objekt :recycle:
vilket gör att vår kunskap är relativ eftersom det finns undantag i slutledningen. Vår kunskap är därför också tillfällig. Det bör dock finnas en sanning i kunskap som är beständig: kvalite på kunskapsobjektet. Allt flyter (Herakleitos) = Allt är relativ men det finns något beständigt t ex ljudet av en flod är beständig trots att nya vattendroppar kommer till. Antingen genom att verkligheten ändras eller beständig. I tillvaron finns det ett element som inte ändras.
Gruppövning II
Allmänna förutsättningar som objektet tar uttryck i
- bakomliggande väsen, vilken är evig/statisk/oföränderlig
- uttryck, vilken är tids- och rum bunden och föränderlig
a) Förbindelsen mellan 1. och 2. orsak och verkan dvs kausalitet
Särskild förutsättning för rätten tar uttryck i
- Väsen: Naturrätten
- Uttryck: Positiva rätten
a) Vi kan endast studera positiv rätt direkt. Naturrätten studeras indirekt genom den positiva rätten.
Metod :check:
Steg 1. Historiskt - induktion : se det beständiga (röda tråden), eliminera samhällsinfluenser
Steg 2. Filosofiskt - deduktion : logik → syllogism
- 1734 års Lag var väsensmetafysik: uppdelning mellan Guds lag och Människans lag. Den allsmäktige. Balkindelning överlevde eftersom man ville att allmänheten skulle känna igen sig. Även den icke-juridiska medborgaren skulle känna igen sig.
. I den positiva rätten finns en kärna av naturrätten, däremot är den positiva rätten färgad av accidenser.
Enbart vid normkonflikt ska ta ett ställningstagande göras. Vid dess konflikter går vi på positiva rätten eftersom lagstiftarens auktoritet inte ska åsidosättas. Endast vid lucka i den positiva rätten ska vi fylla ut med naturrätten.
-
ROMERSK RÄTT
Fallövning I
Uppdragsavtal: uppdragsgivaren har ett intresse av att få uppdraget utfört. Att den antingen ingås uttryckligen eller underförstådd konsensus. Giltig om sysslan är tillåten och är av uppdragsgivarens/tredjemansintresse. Upphör när part frånträder avtalet och är inte bindande för tredje man. Ett konsensualavta.
Uppdrag som uteslutande är av uppdragstagarens intresse och räknas som ett råd, vilken inte är bindande för mottagaren.
Låna ut pengar till någon = råd eftersom obestämd person. Actio mandati : den matriella rätten och den processuella rättigheter vad vi idag kallar för anspråk och talerätt. Romarna delade inte upp detta. Actio utiles : pretorn har en rättsbildning möjlighet.
-
-
- Kodifikation = Monistisk rättskällelära. Den enda källan är lagboken. Fryser rättsläget.
- Nackdel: samhället springer ifrån, rätten är inte ett objekt som låter sig fixeras
- Monistisk rättskällelära: Rättens mer föränderliga sidan
- Nackdel: Tolkningsingsutrymme
- Lagförklaring = Metodologisk verktyg för att komplettera lagboken, medan lagboken samtidigt ska vara svar på alla situationer enligt fullständighetsidealet. Avkunnande. Lagstiftaren har kontroll. Rättsvetenskapen får en deskreptiv roll eftersom det redan finns en systematik i den enda rättskällan (lagboken). Med lagförklaringarna ges en beskrivning av en rättsregel som finns vilket resulterar den inte har ett värde
- Fördel: Lagstiftaren har det övergripande ansvaret och begränsar domarens och rättsvetenskapens roll. Domstolen får mindre ansvar tillika arbetslättnad
- Nackdel: Brett stoff och oöverskådligt dvs "kodifieringen" blir lika oöverskådlig som tidigare. Detta pararella rättsliga stoffet får ett okänt rättskällevärde. Ingen rättslig enighet.
- Dagens motsvarighet till lagförklaring är förhandsavgöranden från EU-domstolen (ingår i en europeisk rättskällelära)
- Syntetisk lagstiftningsteknik = Allmänt hållen
- Nackdel: intetsägande, tolkningsutrymmen uppstår iaf
- Cauistisk lagstiftningteknik = Specifika situationer t ex svin i ollonskog. Nya fall hamnar utanför räckviden av nuvarande lag, uppdatera lagboken.
- Nackdel: uppdaterad lagbok strider mot fullständighetsidealet.
Rättskällor: Lagen, lagförklaringar, doktrin och praxis endast.
- Svåra fall - metodstyda och därmed ibjektiva och opartiska, kreativitet ger upphov till praxis.
Juristens roll: Juristutbildare som kan den juridiska metoden.
Domarens roll: Relativt självständig. Rättsenlighet. Ingen godtycklighet. Objektivitet. Inte underskastade den politiska makten
Lagstiftarens roll: Konstitutionell begränsad maktutövning, skiljer mellan rättsbildning och rättstillämpning. Generallitets krav. Måste lagstifta och ändra, med stöd av lag. Regeringen överprövar förvaltningsbeslutens lagenlighet.
Historiska skolas modell :recycle:
Rättstillämpnings perspektiv (domarperspektiv).
- Mål: Rättsstat. Formell rättssäkerhet = En god rättstillämpning som är
a. Snabb
b. Rättssäker: likformig/objektiv och (juristens) förutsägbar
- Allmänna rättsmedvetandet** (representeras genom riksdagen). Förespråkar pluraristisk rättskällelära (doktrin, praxis, lag och sedvana) ingen hierarki. Doktrin och praxis = Juristrätt. Lag = F Sedvana = Privat rättsbildning
Positiv rätt : Rättens genetiska sida. Rättsbildning. Illustrerar hur rättens drivkrafter. Här bildas rätten.
- Organisk historisk sida.
Positiva rättens matriella innehåll är en avspegling av samhället och behov. Framväxt av nya rättsregler är förändringar i samhället eller nytt behov. Samhället går före rätten. Politisk lagstiftning : mål för samhället och därför använda lagstiftningsvapent för att ta samhället dit.
- Rättsförhållande
- Lag/förarbeten : Top down
- Sedvanerätt : Folket
- Rättsinstitut: Följden av att flera rättsförhållanden uppstår. Rättsvetenskapsmännen ska systematisera den ständiga utveckling. De banar väg från rätten till mora solvendi
- Hur allmänheten ser på rätten
Gällande rätt : Rättens dogmatiska sida. Systematisk sida. En fiktion ett metodologiskt verktyg för att fixera rätten vid en viss tidpunkt vid ett visst rum (rättsordning). Utvecklas stötvis. Materiellt avgränsat. Det som får rättsläget att förändras sker genom uppdatering av rättskällorna.
- Resultatet av systematiseringen
- Rättsvetenskapen blir en normativ rättskälla ink allmänna läror och juridiska begrepp. Rättsinstituten blir lag.
- Vi som är juristen ser på rätten som gällande rätt : Rättsdogmatism = Juridiska metoden b la rättkälleläran
- Gällde rätt uppkommer ur rättskällor lag/förarbeten eller sedvanerätt
Savignys lagtolkning (canones) :check:
- Bokstavstolkning (RS=rättsstatformula)
a) Lexikalisk : Ett ord
b) Grammatisk tolkning: Ordet som sitt föremål, som förmedlar lagstiftarens tanke till oss. Tolkningen består i detta fall av framställningen av de av lagstiftaren använda språklagarna.
c) Logiskt tolkning: Ordets objektiva innebörd i sammanhanget.
- Systematisktolkning (RI = Rättsinsitut - systematiska)
a) Vertikal systematisk tolkning : huvudregler
b) Horisontell systematiskt tolkning : analogisk lagtolkning
Teleologisk tolkning (RF=rättsförhållande)
- a) Historiskt tolkning (subjektiv teleologisk tolkning): Har till föremål det genom det föreliggande rättsförhållandet genom rätts-regler bestämda tillståndet vid tiden för den aktuella lagens tillkomst. I detta tillstånd skall lagen ingripa på ett bestämt sätt, och genom detta ingripandes natur, som tillförts rätten genom denna lag, åskådliggörs detta element.
- b) Logisk lagtolkning - (Objektiv teleologisk tolkning) : Utgår från förarbetarnas ändamål och se om något som hänt sedan förarbetarna dvs tar med samhällsutvecklingen. Tankegångens inre struktur, alltså det logiska förhållandet mellan tankens olika delar och dess grund (ratio legis)
Lillen-fallet :star:
Professionell boxare hade sparrat innan match.
Fråga om situationen sparringträning täcker rekvisiten för träningsmatch. En proffboxare ser sparringträning som en träningsmatch och därför laglig. Lagstiftaren avsåg att kriminalisera slagväxling mellan proffsboxare som ej är träningsmatch.
- Tolkningsalternativ 1: Åklagaren menar att sparringträning inte ingår i träningsmatch.
- Tolkningsalternativ 2: Boxaren menar att sparringsträning ingår i träningsmatch.
Intressekonflikt : Samhällsskydd från slagsmål vs individen
Lagstiftarens språkbruk. Subjektiv teleologisk tolkning. Förhindra medicinska skadeverkningar. In dubio pro reo. Legalitetsprincipen läsa av förarbeterna.
Metallslang-fallet :star:
Kärande köpt metallslang för dubbla priset och vill inte betala.
Köparen åberopar 47 § KöpL HR: Betala faktura U: Reklamation eller fakturan och avtalet avviker eller fordrat belopp oskäligt
36 § AvtL jämkning åberopas ej pga tillämpas restriktivt.
Systematisk tolkning pga att 47 § KöpL ej är en jämkningsregel.
Horisontell systematisk tolkning av pacta sunt servanda och avtalslagen. Kreativitet med hög grad av likformlighet
Tedder-fallet :star:
Speditör ignorerar stoppningsrätt. Borgenärsintresset och omsättningsintresset. Objektiv teleologisk tolkning. Räkna ut det rättspolitiska syftet. Nackdel är att domstolen främjar rättsutecklingen utan folkets stöd.
Heroin-fallet :star:
Person överlämnar sig själv till polisen med narkotikainnehav efter att ha mottagit 4 kg narkotika. Fråga om denne begått brott. Intern intressekonflikt : att begå brott (ändamål) vs överlämna sig själv till polisen (tekniska utformningen)
Objektiv teleologisk tolkning. Vad vill vi uppmuntra människor att göra? Gå till polisen vid brott. Revisionsslut.
Historiska skolans syn på rätten :recycle:
Då nu och framtid utvecklas i ett flöde dvs rätten är samhällsutvecklingen. Rätten kan förklaras med hjälp utav rättshistorian. Kodifikationen fångar inte in samhällsutvecklingen dvs rättskänslan hos medborgare och vad de vill. Den positiva rätten härstammar nu från folket. - Kan ej acceptera en rättskälla istället pluralistisk rättskällelära. Eftersom flera rättskällor hjälps åt att fånga upp samhällsutvecklingen.
Finns endast positiv rätt, vilken har olika egenskaper. Detta på grund av att den positiva rätten är både rumsbunden (krav på systematisk enhet - huvudregeln) och tidsbunden (krav på samhällsutvecklingen/rättsutveckling-undantag). Orsaken till att undantagen ska tolkas restriktivt är för att huvudregeln annars urholkas. Inom rättsvetenskapen är vi mer intresserad av rättens beständiga delar (huvudregeln) medan i enskilda fall fokuseras på de föränderliga delarna (undantag). Formell rättssäkerhets idealet: likformighet och förutsägbarhet. Riktlinje för all rättstillämpningen (rättsstatsideal).
Stahl :pencil2:
Historiska skolans rättsinstitutsläran och rättstatsläran. Den politiska makten ger staten dess etiska innehål (lagstiftning- och finansmakt). Rättsstaten som ger den offentliga maktuövningen dess jurudiska form. Krav på objektivitet på rättstillämpningen.
Den yttre gränsen av rättstillämpningen :recycle:
Analogier : identifiera en intilliggande rättsregel, för att kunna upprätthålla formell rättstillämpning. Utan denna möjlighet finns det en riska att rättstillämpningen blir godtycklig.
-
RÄTTSPOSITIVISM 1800-talet
Rättspositivistiska metodlära : uppfattar oss som bundna av den postiva rätten endast. lagpositivism = all den lag som är skriven i text används mycket i Tyskland och Frankrike. Rättspositivismen avser studiet av rättens utveckling i tiden och dess begränsning i rummet.
Rättsvetenskap : humanvetenskap i och med tolknigen? Till skillnad från historiker utvecklar de något estetiskt. Samhällsvetenskap? Förstå samhällslivet dock empiri. Naturvetenskap? Studerar konkreta objekt. Rättsvetenskapen är deskriptiv vid förklaring av lagar men i övrigt normativ maa strävan efter att skapa förutsägbarhet. I likhet med teologi. Strävar efter att vara värderingsfria/saklighet. Lex laga/lex ferenda är en tydlig distinktion.
-
Begrepp :pencil2:
Väsensmetafysiken = Studier av väsen genom uppdelning av väsen och uttryck Positiv rätt = Gällande rätt Accidenser = Externa påverkansfaktorer
Ändamålsenliga rörelsen = Aristoteles tro om allt i idévärden strävade efter att ta sig till sinnesvärlden. Orsaken till förändring mellan 1. och 2. är accidenser.
-
RÄTTSINSTITUTSLÄRAN
Historiska skolans program för rättssystem. Grundar sig på rättsförhållanden.
Formell rättsstat = God rättstillämpning.
Marknadsekonomiskt system därav skyndsam rättstillämpning
-
-
-
Metakognition
ID : Identifiera vad det handlar om
FAK
SPRÅK
DISP
SJÄLV
Analys: Medveten om sina styrkor och svagheter som vi har.