Please enable JavaScript.

Coggle requires JavaScript to display documents.

So prov kapitel Lag och rätt, allas rätt (Lagar och regler (Brott…

- - - - känna till vad som kännetecknar en rättsstat.
      - kunna granska statistik om brott och straff kritiskt.
      - analysera och förklara ur olika perspektiv varför människor begår brott.
      - redogöra för hur polis, åklagare och domstolen behandlar ett ärende.
      - reflektera över straff och påföljder, deras betydelse för den enskilde och för samhället i stort.
  - - - känna till de mänskliga rättigheterna, barnkonventionen samt olika organisationers arbete för att försvara dessa rättigheter.
      - kunna analysera hur och varför de mänskliga rättigheterna kränks i olika delar av världen.
      - kunna reflektera över hur olika grupper i samhället diskrimineras och vilka lagar som finns för att motverka detta.
      - känna till de nationella minoriteterna i Sverige och vad det innebär att samerna är ett urfolk samt kritiskt granska hur Sverige behandlar dessa grupper.
- - - - Grundlagar är de viktigaste lagarna i ett land.
      - De beskriver bland annat hur landet ska styras och vilka rättigheter de som bor i landet har.
      - Grundlagar är svårare att ändra än vanliga lagar. För att ändra en grundlag krävs två riksdagsbeslut och det måste vara ett riksdagsval mellan besluten.
      - De fyra grundlagarna
        
        Regeringsformen,
        
        tryckfrihetsförordningen,
        
        yttrandefrihetsgrundlagen
        
        successionsordningen.
      - Lagboken är indelad i 10 kapitel, så kallade balkar.
    - - Lagar ska spegla folks uppfattning om vad som är rätt och vad som är fel. När lagen och folks uppfattning inte stämmer överens kan det leda till att lagen ändras.
  - - - Även om du inte kan dömas för ett brott som minderårig kan du bli skadeståndsskyldig
      - Om du är yngre än 15 år kan du inte dömas för ett brott utan istället tas du om hand av de sociala myndigheterna.
      - Även om straffmyndighetsåldern är 15 år vill domstolarna ogärna döma personer mellan 15 och 21 till lika stränga straff som vuxna. Istället för fängelse kan den som är 15 till 21 år dömas till sluten ungdomsvård.
      - Ungdomar (15‒20 år) är den mest brottsaktiva gruppen i samhället,
        
        25 procent för olika sorters tillgreppsbrott.
      - åtalsunderlåtelse: Det betyder att åklagaren beslutar att inte åtala den misstänkte.
      - belastningsregistret: För den enskilde kan det betyda att personen inte döms till något straff, men det förs in i belastningsregistret att personen har begått ett brott.
    - - Två av brottskategorierna, "Stöldbrott" och "Brott mot person", står för nästan hälften av alla anmälda brott
      - Mörkertal
        
        Brott som inte anmäls
    - - För statistik över brott
    - - Arv
        
        att människor föds med vissa förmågor och nedärvda egenskaper.
      - Miljö
        
        hur man växer upp och vilken miljö man har runt omkring sig spelar en stor roll.
      - Vad många av dem har gemensamt är att de lyfter fram att det är en kombination av arv och miljö som gör att vissa personer lättare hamnar i brottslighet.
    - - Organiserad brottslighet
        
        det är människor som har gått ihop och bildat en grupp.
      - Terrorism
      - Cyberbrottslighet
    - - Den som utsätts för ett brott kallas för brottsoffer.
      - Kvinnojour
        
        Riktar sig till kvinnor som har råkat ut för brott, oftast misshandel.
      - Brottsofferjouren
        
        organisation hjälper brottsoffer.
      - ungdomar den grupp som oftast är brottsoffer.
      - traumatiskt, det vill säga oerhört jobbigt.
      - Bris (Barnens rätt i samhället)
        
        Hjälp för barn och ungdomar
    - - Polis
        
        Polisen rätt att använda våld.
        
        Polisen som har i uppdrag att minska brottsligheten och se till så att människor är trygga.
        
        arbetar med att förebygga brott.
        
        arbetar med att lösa brott och kontrollera trafiken.
        
        polisen som du ansöker om pass och här söker man även tillstånd för att till exempel få demonstrera, anordna en konsert eller sälja fyrverkerier
      - Åklagare
        
        utsedd av staten för att föra statens talan mot den som är misstänkt för ett brott
        
        Om man är åklagare är man jurist, vilket betyder att man har studerat juridik.
        
        förundersökningsledare och leda undersökningen runt ett brott. Styr polisen i sitt arbete.
        
        den viktigaste uppgiften för åklagaren är att vara den som presenterar de bevis som finns mot en misstänkt för en domstol.
        
        Åklagaren måste också leta efter bevis som kan visa att en misstänkt är oskyldig.
      - Brottsutredning
        
        Först gör polisen en förundersökning.
        
        Förhör: Polisen pratar med alla som kan berätta något om det som har hänt.
        
        Polisen: Bevisen kan sedan användas i en rättegång mot den misstänkte. Bevis kan till exempel vara fingeravtryck, fotavtryck eller DNA. Till sin hjälp med att undersöka de bevis polisen samlar in finns NFC, Nationellt forensiskt centrum.
        
        Kroppsvisitationer: Polisen har rätt att göra kroppsvisitationer, undersöka om du gömmer något på kroppen,
        
        Husrannsakan. En husrannsakan kan till exempel vara att polisen går igenom vad som finns hemma hos en misstänkt.
      - Frihetsberövande: polisen har rätt att hindra en person från att röra sig fritt.
        
        Gripa: Person misstänks för ett brott som kan ge fängelse kan polisen gripa personen.
        
        Rättssäkerhet, och det innebär bland annat att staten inte får låsa in någon hur som helst eller hur länge som helst utan rättegång.
        
        staten som betalar för advokaten. Detta är en del av rättssäkerheten. Alla ska få samma möjlighet till ett försvar och få hjälp att förstå vad som sker under rättegången.
        
        Anhållen: Polisen måste sedan, inom 12 timmar, ta kontakt med en åklagare för att få personen anhållen.
        
        Häktad: Senast klockan 12 den tredje dagen måste åklagaren fatta ett beslut om hen ska släppas fri eller begäras häktad.
        
        Åklagaren måste då gå till en domstol
        
        Åklagaren presenterar då skäl för varför den misstänkte ska fortsätta att hållas frihetsberövad. De vanligaste orsakerna till att någon blir frihetsberövad är att personen anses vara farlig, att det finns en risk att personen förstör bevis eller att det finns en risk att personen flyr utomlands.
        
        Om domstolen anser att bevisningen är tillräckligt stark kan personen häktas i upp till 14 dagar.
        
        Omhäktad: efter 14 dagar behöver
        åklagaren gå till domstolen igen och begära omhäktning.
        
        Bara om det fortfarande finns risker med att släppa personen fri eller om det har kommit in fler eller starkare bevis, kommer domstolen att tillåta omhäktning.
        
        Utfall från Undersökning:
        
        Väcka åtal: När polisen har utrett brottet och det finns en misstänkt, samt bevis som styrker misstanken mot den personen, går åklagaren vidare och väcker åtal i en domstol.
        
        Åtalsunderlåtelse innebär att en åklagare beslutar att inte väcka åtal mot en person, trots att den har begått ett brott. Det får inte finnas några tveksamheter om att den misstänkte är skyldig, varför åtalsunderlåtelse i princip kräver att brottet är erkänt.
        
        Böter
      - Domstol
        
        hovrätt
        
        Högsta domstolen
        
        Prövningstillstånd: För att få en dom prövad i Högsta domstolen krävs prövningstillstånd
        
        Prejudicerande: De domar som Högsta domstolen meddelar blir vägledande eller prejudicerande, det vill säga tingsrätt och hovrätt kan i fortsättningen hänvisa till dessa domar när de själva dömer.
        
        Resning betyder att fallet tas upp igen vanligtvis för att nya bevis kommit upp som innebär att domen bör ändras. Både rätten att överklaga en dom och rätten att söka resning är viktiga delar i en rättsstat.
        
        tingsrätt
        
        Rätten / Domarens bord
        
        Ordförande är en domare med juridisk examen. Hen är den som levererar domen.
        
        Nämdeman: Till sin hjälp har ordföranden tre nämndemän. Både nämndemän och ordföranden har var sin röst när domen ska fattas.
        
        Notarie / protokolförareI rätten finns också en notarie. Ett annat namn för notarie är protokollförare. Notarien har som uppgift att skriva ner och spela in det som sägs.
        
        Målsägaren / Åklagarens bord
        
        Målsägande är ett annat namn för en person som har blivit utsatt för ett brott.
        
        målsägarbiträde, en person som finns med och hjälper brottsoffret. Målsägarbiträdet, ofta en jurist, får betalt av domstolen.
        
        Åklagare
        
        Åklagare är en sorts jurist
        
        Den tilltalade / Försvararens bord
        
        Tilltalad: Den som är misstänkt för ett brott kallas för tilltalad.
        
        Försvarsadvokat
        
        Vittne
        
        Ett vittne är en person som känner till saker som är viktiga för rätten att ta del av.
        
        Som vittne avlägger man ed. Det betyder att man svär att berätta sanningen.
        
        Mened: Att ljuga som vittne kallas för att begå mened och det kan ge upp till fyra års fängelse. Ljuger ett vittne under ed så att en oskyldig person döms, kallas detta för grov mened och kan ge upp till åtta års fängelse.
        
        Övergrepp i rättssak: Det kan vara att de som ska vittna i en rättegång hotas eller utsätts för våld.
        
        Detta är ett mycket allvarligt brott och kan ge upp till åtta års fängelse.
        
        Vittnesstöd: Det är en person som jobbar ideellt, det vill säga gratis, för att hjälpa vittnen.
        
        vittnen får inte sitta med inne på rättegången utan måste vänta utanför för att inte bli påverkade av det som sägs inne i rättegångssalen. Vittnen ska inte höra andra vittnesmål eller vad den tilltalade eller målsäganden säger.
        
        Kallad att vittna: måste du gå dit. Du har rätt till ersättning om du behöver ta ledigt från ditt arbete. Om du inte kommer till rättegången kan du få betala böter eller till och med bli hämtad till rättegången av polis.
        
        När dom faller i tingsrätten har den dömde och åklagaren rätt att överklaga domen inom en viss tid
        
        Laga kraft:Om ingen överklagar domen börjar den gälla och på lagspråk heter det att en dom vinner laga kraft.
        
        De allmänna domstolarna i Sverige avgör
        
        brottmål
        
        Brottmål gäller brott enligt brottsbalken.
        
        Döma om den misstänkte har begått brottet eller inte,
        
        Döma hur långt straffet ska bli
        
        tvistemål
        
        Tvistemål gäller tvister mellan människor, till exempel arvstvister eller vårdnaden av barn vid en skilsmässa.
        
        Civilmål
        
        Vid civilmål, mål där en person eller till exempel ett företag stämmer någon annan, kan den tilltalade, vid fällande dom, bli skyldig att betala kostnaden för advokaten.
        
        Nämdeman
        
        nämndemän som både är med och beslutar om en person är skyldig samt bestämmer eventuellt straff. Nämndemännen representerar folket och väljs ut av kommun- och regionfullmäktige.
        
        Dock användes en jury när det handlar om tryckfrihetsmål. Den består då av nio personer som alla måste ha varit nämndemän tidigare. För att bli dömd krävs det att minst sex av medlemmarna i juryn är överens om en fällande dom.
        
        Lyckta dörrar: Då får bara de som är inblandade i rättegången sitta med.
        
        Tilltalad
        
        oskuldspresumtion. Det betyder att en misstänkt alltid betraktas som oskyldig fram tills dess att personen är dömd för brottet.
      - Rättegångens utfall
        
        Böter
        
        Penningböter: fast summa
        
        Dagsböter: Beror på hur mycket man känar
        
        Villkorlig dom
        
        Villkorlig dom innebär att den dömde hamnar i belastningsregistret ,men får varken böter eller fängelse. Om personen däremot begår ett nytt brott inom två år kommer domstolen att räkna in även det första brottet i straffet.
        
        Skyddstillsyn
        
        den dömde inte sitter i fängelse utan är fri. Straffet gäller i tre år och under det första året är personen övervakad, och har regelbundna möten med en övervakare
        
        Fängelse
        
        Fängelsestraff kan tidsmässigt utdelas från allt mellan två veckor och fjorton år.när brottet är grovt, kan en person dömas till livstids fängelse. Straffet blir då inte tidsbestämt. I Sverige kan en livstidsdömd ansöka om att få sitt straff tidsbestämt först efter 10 år. Straffet kan då tidsbestämmas till minst 18 års fängelse.
        
        Annat, tex vård
        
        Samhällstjänst
        
        Ofta kombineras villkorlig dom och skyddstillsyn med samhällstjänst.Det betyder att den dömde måste göra samhällsnyttigt arbete ett visst antal timmar
        
        Frikänd
        
        påföljd, ett annat ord för straff.
        
        Straffskala
        
        Mildras för yngre och för förstagongsförbrytare
        
        om man samtidigt är anklagad både för mord och för stöld spelar stölden inte någon större roll när längden på fängelsestraffet bestäms.
        
        Ringa brott: En person som ger någon en örfil begår en ringa misshandel.
        
        Normalgradigt brott: En person som slår någon med knytnävarna begår normalgradig misshandel.
        
        Grovt brott: En person som använder ett tillhygge, till exempel ett basebollträ, för att slå någon begår grov misshandel. Men det kan också vara så att ett knytnävsslag till exempel bryter en näsa. Detta ses som en allvarlig skada. Därför räknas även knytnävsslaget som grov misshandel även om inget tillhygge användes.
        
        Synnerligen grov misshandel: Hit räknas grov misshandel där den drabbade till exempel har fått en allvarlig och bestående skada.
- - - - FN:s viktigaste uppgift blev att komma överens om vilka de grundläggande fri- och rättigheterna för alla människor skulle vara.
      - Andra världskriget lämnade efter sig en värld som till stora delar låg i ruiner. För att tillsammans försöka bygga upp världen igen bildade världens länder FN – Förenta Nationerna, 1945.
      - Fn:s deklaration.
        
        Fn:s första regel i deklarationen
        
        Den första artikeln i deklarationen lyder ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter”.
      - Konventioner: Överrenskommelse ( mellan stater.)
        
        De civila och politiska rättigheterna och De ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna vr de två första konventionerna.
      - Arbetet med konventionerna var svårt och tog lång tid. Svårast blev att komma överens om vilka rättigheter som skulle finnas med.
    - - Det innebär att staterna blir skyldiga att respektera, skydda och uppfylla konventionens innehåll.
      - Ansluter man sig till en konvention förbinder man sig att skriva in konventionen i det egna landets lagar.