Please enable JavaScript.

Coggle requires JavaScript to display documents.

Internationell privaträtt (BARNRÄTT Bryssel II-f företräde framför 80…

- - - - Whisky :star:
        Diago brands (nederländskt) som äger ett whiskyvarumärke i bulgarien som återförsäljaren Simiramida (bulgarien) säljer, fråga om domen skulle erkännas då Nederländsk tingsrätt konstaterade att den Bulgariska domstolen hade tillämpat art (5.3) felaktigt. Art. 36 (princip om ömsesidigt förtroende - erkännande) och art. 45.1.a (vägran att erkänna - ordre public). Ordre public bestämmelsen ska tolkas restriktivt. Dom ska som utgångspunkt erkännas och verkställas, den som vill hindra verkställande måste väcka talan.
        
        Schrems mot Facebook :star:
        Begreppet konsument ska tolkas restriktivt
        
        En person som både använder FB som privatperson och i egenskap av juridisk person förbli konsument då denne ingått avtal som privatperson i första hand.
        
        Talan som väckts av en konsument där denne har sin hemvist och som även anspråk som överlåtits av andra, vilka har hemvist både inom MS och i tredje land INTE kan leda till att hemvistsdomstolens behörighet även kan tillämpas på de övertagna talan
    - - NJA 2018 s. 957 (Hästen) :star:
        Hästen Closseau från Finland och talan väcktes i Borås, trots att leveranspunkter befann sig inom Skaraborgs domsrätt. Svarande måste invända mot domsrätt → Svensk rätt ger de tre veckor att svara. Måste beakta förordningens ändamål och principer vid tillämpning av domsrätt. Om både förordningen och svensk rätt skulle tillämpas skulle det innebära att behörighetsreglerna blir allt för utvidgad art. 28.1.
      - DOMSRÄTT
        HR: art. 4 Svarandens hemvist
        art. 62-63 Definition
        U: Särskilda behörighetsregler art. 7-9 alternativa
        Vissa rättsförhållanden med en svagare part art 10-23 lex specialis
        Exlustiv behörighet art. 24+27
        Prorogration art 25-26
        Exitregeln
        1) om svarande ej har hevist i MS och art. 18.1+ 21.2+24+25 ej är tillämpliga
        2)
        MS nationell rätt ink int. konventioner tex LK
        3) För svensk del LK + autonoma svenska behörighetsregler
        ERKÄNNA/VERKSTÄLLA
        HR: art. 36+52+39
        U: Vägransgrunder art 45
- - - - Marinari :star:
        
        käranden, med hemvist i Italien, deponerat ett antal skuldebrev hos en banks dotterbolag i England (Manchester). Efter att misstankar uppstått om skuldebrevens ursprung underrättade banken den engelska polisen som kom att arrestera käranden och beslagta skuldebreven. När käranden sedermera friades från misstankarna väckte han talan vid en domstol i Italien mot den engelska banken och yrkade skadestånd för den skada han lidit. Enligt käranden var domstolen i Italien behörig att pröva talan eftersom han hade lidit en ren förmögenhetsskada där till följd av bankens agerande.1
        
        Huruvida det endast var konkreta skador (beslagtagande av skuldebreven och arresteringen) som var av relevans vid fastställandet av behörig domstol eller om även den ort där förmögenhetsskadan uppstod för kärande är relevant för bedömningen.
        
        Även om det är en och samma skadelidande kan endast direkta skador som drabbat den skadelidande grunda behörighet vid skadeorten enligt art 7.2 BIa-F
        
        Bara direkta skador, inte indirekta skador grundar behörigheten. Restriktiv tolkning
        
        eDate :star:
        
        Kärande med hemvist i Tyskland, dömdes till livstidsfängelse för ett mord på en känd skådespelare och blev senare frigiven. eDate Advertising, ett bolag etablerat i Österrike, drev en internetportal där man tillhandahöll en artikel om kärande. Artikeln togs bort men kärande ville gardera sig mot risken av en framtida kränkning och begärde därför ett förbudsföreläggande.
        
        Frågorna var om artikel 7.2 bör tolkas som att kärande kan väcka talan vid domstolarna hos alla medlemsstater där webbplatsen är tillgänglig, oberoende av tillhandahållarens etablering eller om det krävs en särskild anknytning, utöver det att åtkomst till informationen är tekniskt möjlig, mellan webbplatsen och domstolslandet. Andra frågan var enligt vilka kriterier en sådan särskild anknytning bestämdes.
        
        Domstolen där den "skadelidande har sitt centrum för sina intressen" är behörig, vanligtvis där den skadelidande är stadigvarande bosatt pga anknytning
        
        Gäller för webbpubliceringar maa förtal
        
        Kainz :star:
        
        Fråga om hur art 7.2 BIa-F beträffande handlingsorten ska tolkas avseende produktionsansvar när en tillverkare (cykeltillverkare i Tyskland) hålls skadeståndsansvarig för en produkt med säkerhetsbrister (Tyske Kainz köper en cykel av försäljare i Österike)
        
        Den orten där den skadevållande handlingen inträffade i den ort där den aktuella produkten tillverkades. På så vis underlättas ett ändamånsenligt processförande genom möjligheten att samla bevisningen för att styrka vållandet
        
        Vid produktansvar är handelsorten enligt art 7.2 den ort där den aktuella produkten tillverkades.
        
        Orten för omständigheten som medförde att produkten skadats
        
        Tillverkningsort
        
        Bolagsupplysningen :star:
        
        Svensk Handel lade upp det estniska företaget Bolagsupplysningen OU på sin varningslista över s k blufföretag på organisationens sajt. Publiceringen resulterade i över 1 600 kommentarer från bland annat missnöjda företagare som fått fakturor från företaget. Trots påtryckningar avstod Svensk Handel från att avpublicera kommentarerna. Bolagsupplysningen – som även bedrivit verksamhet under namnet Nummerupplysningen – stämde Svensk Handel i estnisk domstol. Företaget yrkade att de påstått kränkande uppgifterna som publicerats skulle rättas, att kommentarerna på sajten skulle raderas samt att Svensk Handel skulle förpliktas att betala ca 500 000 kronor i skadestånd för s k ideell skada.
        
        Frågorna till EU-domstolen gällde bland annat under vilka förutsättningar domstolarna i ett visst land var behöriga att pröva en talan mot ett utländskt företag avseende skador som påståtts härröra från publiceringar på en utländsk sajt.
        
        Centrum för en juridisk persons intressen
        
        art 7.2 ska tolkas så att en juridisk person som hävdar att dess personlighetsskydd har kränkts kan väcka talan om rättelse av uppgifterna + ersättningen för skada vid domstolarna i den MS där personen har centrum för sina intressen. Skadeenliga sätets plats eller platsen där skadan är mest märkbar
        
        Fysiska personer: där den bor
        
        I detta fall är platsen inte stadgeenliga sätet utan i den stat där skadan är mest märkbar
        
        Bokhandeln i Kabul :star:
        
        Yttrandefrihets vs kränkning då en norsk kvinna skrivit en bok under sin tid i Afghanistan, när en person som boken handlade upplevde förtal.
        Rom II kan inte tillämpas.
        
        Nationella lagvalsregeln
        Finns särskild regel i nationell rätt som säger att rätten ska sörja för en bet, dvs går ej att utreda innehållet i afghansk rätt.
        
        Den lojala tillämningen av utländsk rätt ska tillämpas om det inte föreligger order publique
- - - - LVU :star:
        Rumänska föräldrar kunde inte ta hand om deras bebis. Han placerades i jourhem men föräldrarna avböjde samplacering två ggr. Modern uppgavs ha psykiska problem och fadern visade ingen värme trots barnet och modern var sjuka.
        Barnet omhändertogs genom 6 § LVU
        
        Fråga om barnet hade sin hemvist i Sverige och således öht kan omhändertags
        
        Kammarrätten ansåg inte att nationell domstol är behörig i mål om föräldraransvar för ett barn som har hemvist i annan satt, med stöd av ovan och BII-f. Omhändertagande enligt LVU ansågs vara ett interimistisk åtgärd motsvarande art. 20.1
        
        Helhetsbedömning av vistelselängd i respektive land, bindningar som familjer har och vad som orsakat flytten. Medborgarskap och folkbokföreing ska ha underordnad betydelse art. 20 eller art. 8
        
        Formuleringen i 6 § LVU kräver att domstolen också är behörig enligt 2 eller 3 §§ LVU för att kunna besluta om omedelbart omhändertagande dvs har hemvist i landet
        
        Surrogat :star:
        Fråga om en dom ang fastställande av föräldraskap från Kalifornien ska erkännas i Sverige. EL och JO hade genom surrpgatmödrarskap i Kalifornien fått barnet A. När de kom till Sverige separerades dem. EL menar att ha enligt Kalifornisk rätt är den enda rättsliga föräldern och att Varken TR eller HovR ansåg att ett icke erkännande i Sverige strider mot rätten till familjeliv enligt art 8 EKMR
        
        HD: utgånspunkt är att en utländsk dom varken tillerkänns rättskraft eller kan verkställas i Sverige utan uttryckligt stöd i lag. HD påpekade att vid beslut som rör barn ska barnets bästa sättas i första rummet, och övergick till att diskutera Europadomstolens praxis på surrogatmoderskapets området
        
        HD påpekade att vid beslut som rör barn ska barnets bästa sättas i första rummet
        
        U: Om ej möjlighet att adoptera + upprättat framiljerelation.
        
        HD uttalade avslutningsvis att erkännandet av den amerikanska domen inte kunde anses strida mot grunderna för den svenska rättsordningen (ordre public), trots att surrogatmoderskap inte får utövas inom svensk hälso- och sjukvård. Detta sammanhänger enligt HD med de senaste årens rättsutveckling kring assisterad befruktning, strävan att underlätta för barn som tillkommit på detta sätt att få sin familjerättsliga status erkänd, samt den förändrade synen på surrogatmoderskap ur medicinsk-etisk synvinkel.
        
        Hofors :star:
        Det aktuella målet i HD avser en flicka som hovrätten beslutat ska överflyttas till sin pappa i Belgien med stöd av överflyttningslagen (1989:14). Flickan har av sin mamma, med pappans medgivande, förts till Sverige och vistats här i elva månader innan pappan gjorde gällande att mamman från och med den tidpunkten olovligen höll kvar henne i Sverige.
        
        Den avgörande frågan är var flickan hade hemvist omedelbart före den tidpunkt då pappan påstår att ett olovligt kvarhållande började.
        
        Utredningen visar att pappan godtagit att vistelsen i Sverige inte var bestämd i tiden och att de närmare förutsättningarna för den inte diskuterats. Mamman folkbokförde dottern i Sverige, angav sig själv som ensam vårdnadshavare och anmälde dottern som utflyttad från Belgien samt ställde dottern i kö till svensk förskola utan att informera pappan om de åtgärderna. Dottern var senast i Belgien med sin mamma i slutet av september 2018.
        
        Vid en sammantagen bedömning finner HD att Sverige måste anses vara den plats som avspeglar var flickan varit socialt integrerad och att hon vid aktuell tidpunkt haft hemvisten här. Fråga har då inte varit om något olovligt kvarhållande. Ansökan om överflyttning avslås.
- - - - Schlecker :star:
        Platschef för Schlecker i Nederländerna erbjöds en ny tjänst med samma avtalsvilkor i Tyskland, vilket kom att resultera i ett ensidigt beslut från Schleckers sida.
        
        Fråga tysk eller nederländsk lag ska tillämpas på anställningsförhållandet vid lång tids arbete på ett ställe, under 11 år
        
        Slutsats: Även om en anställd vanligtvis utför sitt arbete i ett och samma land kan man avstå från att tillämpa det landets lag om de samlade omständigheterna tyder på närmare anknytning till ett annat land
        art. 8.4 Romkonvention närmare anknytning - skatt, lönevaluta, sc e.f.
        
        Nikiforidis :star:
        Nikiforidis (lärare) och har sedan 1996 varit anställd på en grekiskt ägd skola i Tyskland. 15 år senare sänkte den grekiska staten Grigorios Nikiforidis lön enligt grekiska lagar pga landets budgetkris.
        Lärarens lön var satt enligt tyska kollektivavtal och den lönesänkning som gjordes stred mot tysk rätt. Läraren väckte talan i tysk domstol maa att få ett tillägg på lönen för tiden lönen varit sänkt.
        Enligt artikel 9 Rom I-F får endast internationellt tvingande regler från domstolslandet eller den stat där avtalet slutits beaktas vilken varken omfattar de grekiska lagarna eller anställningsavtalet.
        
        Frågorna i målet var
        1) Tillämpas Rom I-F på avtal innan dec 2009 iom art. 28.1? Ja endast om anställningsförhållandet gnom avtalsparternas ömsesidiga samtycke, har ändrat i sådan omfattning att ett nytt anställningsavtal, ska anses ha ingått efter den tidpunkten iom likhetsprincipen (självständig och enhetlig tillämpning)
        
        2) Frågan i målet var om principen om lojalt samarbete EU-stadgan tvingar en nationell domstol att tillämpa internationellt tvingande regler trots att det går emot ordalydelsen i Rom I-förordningen.
        EU-domstolen slog fast att principen om lojalt samarbete inte kan användas för att i strid mot den uttömmande karaktären av art 9.1 Rom I-F tillämpa vissa internationellt tvingande regler. Ett lojalt samarbete mellan medlemsstaterna kan alltså inte motivera att lojaliteten med EU:s lagstiftningsakter bryts.
        art 9.1 definition
        art 9.2 förordningen ska inte begränsa tillämpningen av int. tvingande regler i domstolslandet
        art 9.3 behöver inte tillämpa den grekiska int. tvingande regleln
- - - - Mahr :star:
        Inom islam betraktas äktenskapet som ett kontrakt mellan makar. Avtal om mahr är i allmänhet en del av det äktenskapskontraktet och innebär att en man som ska gifta sig för över, eller förbinder sig att föra över, egendom till sin blivande fru. Storleken på mahr varierar. Den bestäms bland annat av kvinnans sociala ställning före äktenskapet och av hennes familjs rang.
        
        Kvalifikationsproblemet: Enligt vilket lands lag ska tillämpas för främmande juridiska begrepp? LIMF 4 -> 3 -> 4 § pga behov och medel dvs syftet med mar i det enskilda fallet p.18-20 i domen
        
        Högsta domstolen konstaterade att om makar då de gifter sig har bestämt sig för att bo i Sverige, ska svensk rätt gälla. Det avtal om mahr som Högsta domstolen prövade gällde att i framtiden utge mahr.
        
        Om det fanns en så kallad gåvoavsikt vid avtalstillfället kan avtalet enligt Högsta domstolen jämföras med ett löfte om gåva. Dock följer det av 8 kap. 2 § äktenskapsbalken att ett löfte från den ena maken att ge en gåva till den andra maken under äktenskapet, inte är bindande.
        
        Enligt Högsta domstolen kan inte heller ett avtal om att utge mahr i framtiden anses vara ett äktenskapsförord. Ett sådant reglerar nämligen om egendom som tillhör eller tillfaller någon av makarna ska vara hans eller hennes enskilda egendom, eller om det ska vara giftorättsgods. Därför är det inte möjligt att avtala om gåvor mellan makar i form av ett äktenskapsförord.
        
        Mahr inte är ett giltigt äktenskapligt avtal enligt svensk familjerätt eller avtal om underhåll.
        
        1) Enligt vilket lands lag ska vi förstå begreppet? LIMF eller underhåll? Ej underhåll pga engångssumma, utan förmögenhetsrättslig LIM. Vilket lands lag utpekas?
        2) Svensk rätt för att tillämpa lagens referensomfång?