SPRÅKBAD
(S. Björklund: Språkmöten inom undervisningen, s.130-142)

⭐ exempel: Vasa

94 olika språk

finska och svenska dominerande

möjligheter att bilda utbildningsstrukturer som leder till flerspråkighet ➡ språkbad

HISTORIA

Vasa 1987 ▶

👨🏽 👩 Christer Laurén och hans hustru Ulla

🇨🇦 forskarvistelse i Kanada (1965) > ville testa samma i Finland

🎉 1985: festtal

👭 entusiastik och politisk engagerad kvinnogrupp intresserade

👥 föreläsning > föräldrar inspirerade och ville ha språkbad

🏙 🏫 krav att staden och universitet ska forska grupperna under hela skoltiden

🍂 1987: 1sta gruppen började

☁ spredning och utveckling

30 år i Finland!!

DEFINITION

Kriterier för språk att få effektiv sp enligt många forskare:
✅ samhällelig språkanvändning
✅ språk status
✅ majoritetsspråktillhörighet

😠 språkbad = svår begrepp > vad menar det egentligen??

olika sätt att dela språkbad

längd

intensitet

elevgrupp

syftet med programmet

🇫🇮 🇨🇦 berikande

upprätthållande

revitaliserande

fördröjt

tidigt

sent

envägsspråkbad

tvåvågsspråkbad

fullständigt

delvist/parallelt

I Finland och Kanada: majoritetsspråktillhöriga elever lär sig minoritetsspråk

Wales: walesisktalande elever upprättehåller sitt språk i sp eftersom finns inte tillräcligt många att grunda walesiska skolor

språkboverksamhet: t.ex. på samiska i Finland 🇫🇮

språkbad i svenska > all undervisning inte på svenska

svårt att definiera hur stor andelen undervisning på sp-språket ska uppfylla kriterierna

Genesee: minst 50% i sp-språket, under mnst 1 läsår MINIMAL DEFINITION ENLIGT LÄNGD

SPRÅKBAD jfr. CLIL

  • båda aktivt integrerar innehåll och språk

Läroplan 2014: 2 typer av tvåspråkig undervisning

omfattande undervisning på två språk

mindre omfattande undervisning på två språk

t.ex. språkberikad undervisning

tidigt fullständigt språkbad i de inhemnska språken

annan omfattande undervisning på två språk

SPRÅBADSPROGRAM I FINLAND: TIDIGT FULLSTÄNDIGT SPRÅKBAD

frivilligt, föräldrarna väljer

eleven lär sig sp-språk utan att det inverkar negativt på utv. av deras förstaspråk

börjar tidigt, 3-5v

  1. ↗ 9.

första åren: 100%, åk 1-2: 90%, åk 3-4: 70% och åk 5-9: 50% på sp-språket

Grammonts princip: en lärare - ett språk

åldersenliga åmneskunskaper

läraren som enpråkig språkmodell

månsidiga undervisningsmetoder och arbetsmiljöer

mål: funktionell tvåspråkighet

FINLAND & KANADA

båda officiellt tvåspråkiga

officiella språkens status varierar lokalt och regionalt

språkbad i svenska med flerspråkighetsprofil = flerspråkig sp med svenska som huvudsakligt språk

främmande språk också undervisas med sp-metod

språkbadsforskning i Vasa

sp forskat mycket, radikal val att undervisa ämnen på sp-språk intresserar

Vasa central i sp-forskning i Finland: Vasa universitet och dess forskare

3 perioder av forskning i Vasa

1. PRODUKT

  • 1987-2000
  • resultat
  • ❓ utveckling av L1, L2 och ämnesfärdigheter
  • sp-grupper och icke-sp-grupper för att kunna jämföra utvecklingen
  • Skulle sp producera önskade resultat?
    ➡ kunde påvisa att sp fungerar väl

2. PROCESS

  • 2000-2007
  • ❓ undervisning på ett L2och integrering av språk och ämne
  • Vad händer i klassrummet och varför interactionen och kommunikationen leder till tidigare resultat?

3. UTFORSKANDE FORSKNING

  • 2007-
  • ❓ utveckling av flespråkighet, identitet och begreppsutveckling
  • Vad säger sp-forskning nu, hur har den ändras och hur ser sp ut i en allt mer flerspråkig och mångkullturell värld?
  • sp-eleverna flerspråkiga kompentens och identitet
  • de första elevevgrupperna i Finland nått vuxen ålder > hur de efter avslutad sp använder språkbadspråk?

SPRÅKBAD VS. TANDEMUNDERVISNING

  • målspråken både medel och mål
  • i tu begränsas i språklektioner medan sp innefattar ämnesundervisning
  • i tu alla elever inte hörs till samma språkgrupp

FRAMTID

IDAG

  • sp i svenska i tvåspråkiga kustområden i västra och södra Finland
  • de kommuner som erbjuder sp, har haft den under flear år och verksamheten är väl etablerad
  • antal orter som erbjuder har inte vuxir under 2000-talet
  • frivilligt program > beroende av att det finns en motivation att lära sig svenska och positiva attityder gentemot språket
  • föräldrar uppskattar flespårkighet
  • sp inte bara för finskspråkiga > också nyanlända elever som behöver lära båda nationalspråk
  • mer språkblandade grupper > elever kan stöda varandra?