Please enable JavaScript.
Coggle requires JavaScript to display documents.
Reumatiska sjukdomar och ortopedi (Inflammatoriska systemsjukdomar …
Reumatiska sjukdomar och ortopedi
Inflammatoriska ledsjukdomar
Inflammation i leder
Reumatoid artrit
kronisk ledgångsreumatisms
Epidemiologi
0,5-1 %d drabbas av den västerländska befolkningen
2-3 ggr vanligare hos kvinnor
Kvinnor är vanligare bland yngre insjuknande
Insjuknar oftast mellan 55 -60år (men kn debutera i alla åldrar)
Etiologi
Genetiska orsaker (predisponerad)
Ökad risk vid rökning (samt ger en mer aggressiv sjudom)
Komninatio och mängd av faktorer orsakar hur aggressiv sjudomen blir och om den utvecklar sig eller ej.
Patofysiologi
Blir möjligt vis initierad av en bakterie eller virus som aktiverar makrofag/dendrit --> aktiverar T-hjälparcell.
Inflammation leder till aktivering av lita blodkroppar lokalt och inflammatoriska ämnen som cytokiner, prostaglandiner, TNF.
Fler och fler vita blodkroppar ansamlas i den inflammerade leden. (även antikroppar mot den inflammerade vävnaden)
Inflammationen skadar brosk, ben och den kringliggande vävnaden.
Symtom + tecken
Debutsymtom ofta i händer och fötters små eder.
Mer framskriden sjukdom- armbågsleder, höftleder, axelleder, knäleder.
Lederna ansamlar större mängd ledvätska.
Oftast störst problem efter inaktivitet (morgonen) och minst problem efter fysisk aktivitet.
Svullna, ömma, stela leder, känsla av sjukdom, trött, subfebril. Inflammatoriska ämnen läcker ut i blodet --> påverkar systemiskt.
Skovvis i början för att sedan bli med kronisk.
Prognos
Viktigt att i tidigt stadie få läkemedelsbehandling för att undvika felställningar i händerna.
Viktigt att inte inflammationen får fortgå och skada omkringliggande vävnad, ben och brosk. Kan leda till långsiktiga funktionsnedsättningar.
Använda lederna mindre --> förlust av muskulatur.
Leder till smäror och problematik med långvarig kortisonbehandling.
RA Patienter löper större risk för hjärt-kärlsjukdomar.
BEHANDLING
Minimera symtom och skov
Förebygga ledskador --> minska framtida funktionsnedsättning
Antiinflammatorisk faramkologisk behandling med minimum biverkningar. DMARD-preparat och kortison
DMARD-preparat
Antiinflammatoriska, symtomlindrande, sjukdomsmodifierande och ledskadeförebyggande läkemedel.
metotrexat
sulfasalazin
antimalariapreparat
Kortison
symotomlindrande och förebygger ledskador.
dock biverkningar
som: benskörhetsutveckling, viktuppgång, hematom i huden, diabetes, grå starr.
i tiden man väntar på att DMARD-preparaten ska verka. Inte bra att ha i hög dos under längre tid.
Biologiska läkemedel
TNF-hämmare
Centrala mål i immunförsvaret som cytokiner och speciella celler.
BIVERKNINGAR
Hämmade immunförsvaret. kan väcka vilande tuberkulos. Kontraindicerat för patienter med svår hjärtsvikt och multipel skleros (MS)
Symtomlindrande
Paracetamol
NSAID (Ibuprofen, naproxen, diklofenak)
-COX-2_hämmare
Multidiciplinärt arbete
Som ssk är du den första som pat vände sig till med nytt skov eller biverkningar av läkemedel.
fysioterapeut
arbetsterapeut
kurator
FYSISK AKTIVITET
aktivitet om stimulerar benvävnad. Belastning som stimulerar osteoblaster till nybildning av ben.Alltså inte bara simning.
DIAGNOSTIK
mäng av leder som är inbalndade
Serotologi- antikroppar, CRP, sänka
-Akutfasreaktion
Duration av sytom
minst 6 av 10 poäng.
röntgen görs som regel på händer och fötter
Spondylartriterna
bla inflammation i ryggensleder och stödjevävnader
Inflammatoriska systemsjukdomar
Inflammation i rörelseapparaten + andra organ
SLE (Systemisk Lupus Erythematosus)
Sjögrenssymtom
Myosit
Systemisk skleros
Vaskulitsjukdomar
Inflammation i kärlväggarna
Jättecellsarterit (Temporalisarterit)
Epidemiologi
Vanligast i skandinavien.
Risken att utveckla ökar med plder
drabbar få under 50 år
Kvinnor drabbas oftare än män
Etiologi
Patofysiologi
i större kärl--> aortan 2a-5e förgrening. huvudets extra kraniella kärl och tinningartärerna.
kärlinflammation med Klasiskajätteceller(många cellkärnor) men inte alltid!!
Hela kärväggen med förstörelse av glattmuskulatur. Kärlförträngningar uppstår --> successivt ischemi i kärlets försörjningsområde.
även aneurysm kan uppstå på aorta.
Symtom och tecken
huvudvärk
skalpömhet
smärta vid tuggning
ömhet och svullnad vid tinningartärer
allmänsymtom som feber och viktnedgång.
även proximal muskelvärk och stelhet (i likhet med polymyalgia rheumatica)
FRUKTAD KOMPLIKATION: smärtfri akut blindhet som blir permanent om det får fortsätta utvecklas.
Diagnostik
Inflammationsprover (sänka, CRP)
biopsi från temporalartär (bästa sättet att disgnostisera)
typiska symtom, 50 år<, förhöjd sänka/CRP stärker diagnosmisstanken.
ögonläkare bör konsulteras vid ögonsymtom--> stärker misstanken
Behandling
Kortison
som kompelminteras med Dvitamin, kalk och bifosfonat!!
RISK FÖR OSTEOPOROS
Prognos
Levnadstid är inte förkortad. Dock drabbas många sekundärt av synnedsättning
Polymyalgia rheumatica
Symtom och tecken
Muskelvärk, stehet i nacken, skuldergördel eller bäckengördel.
Allmänsymtom= feber, sjukdomskänsla, viktnedgång.
Förhöjd sänka och/eller CRP
Epidemiologi
50 peroner per 100 000 som är 50år eller äldre insjuknar varje år.
Vanligast i skandinavien
Vanligare bland kvinnor.
Behandling
Kortison (lägre dos än vid Jättecellsartrit)
Profylaktisk behandling av osteoporos
Prognos
-God, läker i regel ut under ett par år, unde rbehandling med sterioider. Kontroll av sjukdom och symtom.
Degenerativa ledsjukdomar
Artros
-Obalans mellan uppbyggnad och nedbrytning av brosk --> sucessiv förlust av ledbrosk.
Etiologi
Successiv förlust av ledbrosk
Patofysiologi
Broskceller --> chondocyter ligger inbäddade i kollagentrådar och proteoglykaner. Stor omsättning, hela tiden nedbrytning och uppbyggning. Påerkas av signaler (inflammatoriska, mekaniska)
Artros --> mer nedbrytning än uppbyggning.
-Brosket blir sprödare och tunnare. Försvinner tillslut så ben ligger och gnider från varandra.
Kroppen försöker kompensera och ben bildas i kanten av det skadade brosket --> osteofyter.
Riskfaktorer
Stigande ålder
Övervikt
Låg fysisk aktivitet
(även överdriven fysisk aktivitet kan bidra till artros)
Symtom och tecken
Smärta vid rörelse eller belastning.
Stelhet kan uppstå.
De ovanstående orsakar sänkt livskvaitet och rörelsebegränsning
Rodnad och svullnad kan förekomma i lederna
Bildas framför allt i bärande leder som höft och knä. Inte så ofta i fot.
KAn även drabba fingrar, axlar, tår.
Lokala/generella smärtstillestånd
Ingen gemensam sjukdomsmekanism
-Karaktäriseras av pats beskrivning av smärta, lokalisation --> övriga sjukdomar är uteslutna
Fibromyalgi