Please enable JavaScript.

Coggle requires JavaScript to display documents.

Materialtekniken (Lärandemål (Kunna begreppen: –Brottgräns, seghet,…

- - - - Använder Basquinslagen för att lösa
    - - Använder Coffins lag för att lösa
- - - - Pris, densitet
    - - Styvhet: E-modulen, hur mycket ett material deformeras vid en las
      - Sträckgräns: vid vilken last ett material deformeras permanent
      - Brottgräns: vid vilken last ett material går sönder
    - - Elektrisk ledningsförmåga, elektrisk isolering, magnetism,genomskinlighet, reflexion och färg
        
        Beror på växelverkan med elektronerna i materialet
    - - Korrosion, oxidaion, reaktioner samt gift
    - - Koldioxid footprint, mängd co2 vid framställning
      - embadded energy, energi som åtgår vid framställning
      - Återviningbart
    - - Smältpunkt, min och max användingstemp. värmeledning, specifik värmekapacitivitet och termisk utvidgning
  - - - Tätpackade ytdiagonal
      - Al, Cu, Ni, Au, Ag
      - Kantlängd a
    - - Fe
      - Tätpacked rymddiagonal
    - - Martensit
  - - - Kolla vart planet skär axlarna, invertera och gör till helta
  - - - Skjuvspänningar påverkar dislokationer, rör sig i små steg, ger upphov till små förskjutningar
      - Dislokationer rör sig lättas i riktningar nära 45 grader mot belastningsrikningen
      - Dislokationer är halva atomplan
  - - - T.ex. martensit som kan fås vid kylning av stål, detta är en metastabil fas
      - Görs med följande steg:
        
        Materialet värms upp till det är en homogen alpha-blandning. Tillsatsämena löses i denna fas helt upp
        
        Materialet snabbkyls, även kallad släckning till rumstemperatur. Då tvingas legeringen in i ett tvåfasområde. De tidigare lösta tillsatsämnena bli fasta partiklarna. Vi får små mättade cementit partiklar i perliten som inte hinner placera ut sig utan blir spänningar runt dem .
        
        I det sista steget åldras materialet, de fasta tillsats atomerna kan då flytta sig, de fasta partiklarna, utskijningarna blir större. Detta ger mindre spänning och sänker därmed sträkgränsen från steg 2 men ger ett segare material. Ju längre man anlöper det desto mjukare blir det, därför kan detta justeras
    - - Mindre korn ger högre sträckgräns enligt
        $$\sigma_y=\frac{A}{d^{1/2}}$$
        där A är en konstand och d=kornstorlek
  - - - Ficks första lag
        Då ingen tillförsel sker till ett system kommer halten av ett ämne att diffundera enligt formeln
        $$J=-D*\frac{ \partial c}{ \partial x} $$
        Där J står för flödet, substansmängd per areaenhet och tidsenhet, D för diffusionskoefficcienten och c för koncentrationen
        
        Ficks andra lag
        Koncentrationsändringen med tid
        $$ \frac{\partial C}{\partial T}=D\frac{\partial C^2}{\partial^2x}$$
        Där C är koncentrationen
        Denna löses med t.ex. transformmetoder
  - - - Bortre hävstång/ hela hävstången hur man beräknar koncentrationen av ett ett av ämnena vid en en viss temperatur och %-sats, detta görs genom att ta den bortre delat på hela längd sett från det sökta ämnets perspektiv
    - - En legerings sammansättning är eutektisk om legeringsämnenas proportioner är sådana att smältpunkten är den lägsta möjliga. Det är endast i detta atom/molekylära förhållande som sammansättningen smälter som en helhet vid en specifik temperatur
        
        Eutektiskt: L->a+b
        
        Eutektikum är en stelnad blandning mellan de båda ämnena
      - Peritectic punkt är den inverterade versionen av en eutetisk punkt, alltså den varmaste punkten ett fast ämne kan finnas
    - - Ferrit, alfajärn, α-järn, är en modifikation av järn där man löst in kol
      - Cementit, även kallat järnkarbid, är en till färgen mörkgrå förening mellan järn och kol. Hårt men sprött
      - Austenit eller gamma-järn, är järn upphettat till minst 910grader. Denna järn typ har till skillnad från järn i rumstemperatur fcc
        
        Martensit bildas när austenit kyls så snabbt att varken diffusions- eller kärnbildningsförlopp hinner starta. Utgångsstrukturen, en ytcentrerad kubisk kristallstruktur (FCC), omvandlas snabbt till en kraftigt deformerad rymdcentrerad tetragonal kristallstruktur (BCT). Eftersom omvandlingen sker utan diffusion kan inte atomerna byta plats med varandra. Överskottet på kolatomer gör att strukturen tvingas att deformeras.
        
        Bainit är en struktur som skapas vid kylning av austenit och besår av ferrit och cementit. Bainit är hårdare än perlit men inte lika hårt som masenit
    - - Vid stelning börjar med bildandet av små partiklar. Partiklarna växer till allt metall har stelnat
    - - Används för att bestämma tid och temp. för värmelegeringar
- - - - Svaga bindningar ger stor termiska utvidgning
    - - Ger plastiska deformationer
      - Två mekanismer: diffusionskrypning, dislokationskryptning (power-law-krypning)
        
        Dislokationskrypning är förändring av kristallernas form, kornen förlängs i belastningsriktningen
        
        Kryphastigheten beror på följande:
        $$ \epsilon'=C\frac{\sigma}{d^2}*D_{0}e^{-\frac{Q}{RT}}$$
        
        Mindre kristaller => högre kryphastighet
        
        Power law krypning är plastisk deformation m.h.a. dislokationsrörelse som också tar hjälp av dislokationer att komma runt hindrer
        Kryphastigheten är:
        $$\epsilon'=C\sigma^nD_0e^{-\frac{Q}{RT}}$$
- - - - -Plastisk deformation styrs av dislokationsrörelse, beror på bindningssyrkan och kristallsturktur
        -Dislokationsrörelserna kan försvåras med hjälp av härdningsmekanismerna: lösningshärdning, utskiljningshärdning, deformationshärdning, konrgränshärdning
        
        Härdningsmekanismerna fås med hjälp av förändring av mikrostukturen: deformation, legering, värmebehandling
    - - Värmebehandling
        
        Normalisering är uppvärmning till autensitomådet + långsam kylning => primär perlit och beroende på kolhalt cementit + ferrit
        
        Mjukglödning värmning till temperatur under austenit (723C) vilket ger mer diffusion och korntillväxt samt sfäriodiserad perlit vilket leder till ökad sträckgräns, avsvalningen skall gå mycket långsamt. Ger ferrit med grova cementitkorn, mjukare än härdning
        
        Martensithärdning innebär att man värmer till austenitområdet och sedan snabbkyler => martensit sedan används Anlöpning => anlöpt martensit=ferrit med små cementitpartiklar, hårdare
        
        Anlöpning likt mjukgödning så värms stålet upp till en specifik temperatur där en sekundärhärdning sker, dock hålls temperaturen uppe en längre tid för att skynda på åldringen, de inlösta legeringsmaterialet diffunderar ut sig till mindre partiklar än tidigare, ger ett hårdare material
        
        legeringsämnena läger sig runt dislokationserna => ökad sträckgräns efter behandling
        
        Härdbarhet hos stål innebär förmågan att bilda martensit eller bainit vid kylning av ett austenitiskt utgångsmaterial, mer kol ökar därför härdbarheten då martensit skapas av att kol deformers
      - Legering, binda ihop, två eller flera gruundämnen där minst en är en metall
        
        Stål legeras för att:
        -Lösningshärda ferrit
        -Öka härdbarheten, stora legeringsatomer fördröjer bidlningen av perlit => mer tid tilll martensitbildning
        -Ge andra karbiner än cementit med stabilare högtemperaturegenskaper
        -Mer Cr=> kromoxidskikt, korrosionsmotstånd
        -Stabilare austenit vid rumstemperatur
        
        Gränser för de olika beståndstelar, ferlit fram till 0.8%kol, sedan perlit (cementit och ferrit) vid 0.8% sedan upp till 6% är det perlit plus cementit
        
        Legering med krom ger rostfrittstål
        
        Beror på att kromet skapar kromoxid på ytan som skyddar mot korrosion
      - Indelning av stål
        
        Kolstål låg kolhalt <0.25%, billiga, svetsbara, kan ej härdas
        
        HSLA, high strength low alloy steels, kan svetsas, lösningshärdning ger hög stäckgräns, kan ej härdas
        
        Legeras med små mängder Nb, Ti och V påverkar rekristallisationen
        
        Fina korn och utskiljningar av karbiner i korngränser => hög sträckgräns
        
        Bra svetsbarhet, utmattningsegenskaper och brottseghet, begränsad formbarhet
        
        Maskiinstål Kolhalt 0.25-0.75% C, kan härdas, legering ökar härdbarhet, svårare att svetsa
        
        Verktygsstål kolhalt 0.5-1.7%, legeras för att erhålla stabilla karbider vid hög temperatur
        
        Rostfria stål, legeras med Cr för att få ett kromoxidkikt på ytan => korrosionskydd, Ni stabiliserar austenit vid rumstemperatur. Dyra och större miljöbelastning
        
        Tre typer av rostfritt
        
        Austenitiska, bäst korrosionsmotstådn, lågtemperaturegenskaper
        
        Martensitiska, kan härdas
        
        Ferritiska, billiga
        
        Höghållfassta konstuktionsstål
        -mycket god formbarhet
        -väderbestädning, (rosttrögt)
        -motstånd mot nötning
        -motstånd mot slag och stötar
        -goda magnetiska egenskaper
        
        Dual phase
        
        Snabbkyls från
        $$\alpha+ \gamma$$
        området under valsning => ferrit med små korn av martensit
        
        Interstitial Free steel
        
        Trip
        
        Trippstål=Ferrit, bainit och martensit
        Bättre formegenskaper och relativt bra sträckgräns
        
        Bake hardening steels
        
        Värms i ung i 170grader och får då en anlöpning
        
        Martensitståll, hög stäckgräns men svåra att forma
    - - Två sorter
        
        Gråjärn, grafiten som fjäll, 1/2 av ståls e-modul
        
        Segjärn, grafiten sfärisk => högre seghet
    - - Tillverkning:
        
        Råmaterialen Bauxit, kol, NaAlf reduceras till aluminium med smältelektrolys
        
        Kräver stora mängder energi och släpper ut koldioxid
      - Egenskaper:
        -Låg densitet, (1/3 av stål)
        -Bra styvhet och seghet (1/3 av stål)
        -Hög värmeledning och elektrisk ledningsförmåga
        -Korrosionsmotstånd
        -Relativt låg användingstemperatur
      - Indelning av Aluminium
        
        Aluminium
        
        Smideslegeringar ( Smide syfte på plastisk deformation)
        
        Härdbara, mha utskiljningshärdning eller värmebehadling
        
        Dyrare p.g.a mer legeringsämnen, kräver värmebehadling
        
        Ej härdbara
        
        Billiga, lösningshärdas och deformationshärdas
        
        Gjutlegeringar
        
        Härdbara, mha utskiljningshärdning eller värmebehnadling
        
        Ej härdbara
      - Olika legeringar
        
        Al-Si (gjutlegering),
        -Bra gjutegenskaper, Si ger slitstyrka
        
        Mg-legering,
        -Låg densitet (1/4 av stål)
        -Relativt låg styvhet och sträckgräns (1/4 av stål)
        -Låg maximala användingstemp.
        -HCP struktur, svårt att forma plastisk, gjuts ofta
        
        Ti-legeringar
        -Medel densitet och styvhet (2/3 av stål), hög sträckgräns
        -Dyrt
        -Hög användingstemp. ca 500grader
        -Bio-kompatibelt
        -Mycket bra korrosionsmotstånd
        
        Ni-legeringar
        -Bra högtemp, till 1000
        -Bra korrosionsmotstånd
        
        Cu-legeringar
        -Koppar: mycket bra elektriskt och termisk ledningsförmåga
        -Brons: legeras med Sn
        -Mässing
  - - - Termoplaster Långa polymerkedjor, svaga bindningar mellan kedjorna, kan formas med värme och återviningsbara, kan både vara linjära och grenade
      - Härdplaster Nätverk av molekyler, kovalenta bindningar, kan inte formas med värme, inte återviningsbara
        
        Finns både amorfa och delkristallina temroplaster
      - Gummi glest tvärbundna tvärbundna polymerkedjor, kan inte formas med värme, inte återvinningsbara
    - - Vad som särskiljer plasterna relativt varandra
        
        Det kemiska vad förbindningar och vilka atomer som är uppbundna
        
        Vikten och viktfördelningen Då längden på strängarna kan variera och svårt att mäta längderna i ett material kollar man istället på vikten på strängarna samt hur vikten är fördelar
        
        Finns tre aspekter på hur man mäter fördelningen
        -Antal genomsnitt, lägger ihop varje längs viktantal sedan delar på deras totala antal
        -Vikt genomsnitt, lägger antalvikt^2 delat på totalla antalet vilket ger en fördel för tyngre strängar
        -Hur brett emellan dessa är, ger en bild av hur brett viktfördelningen är för plasstsorten
        
        Konstitution, Konfiguration, Utformning, Ordning, topologi
        
        Konstitution ,konfiguration & konformation
        
        Konfigurationen avser hur molekylerna på en polymer är plaserade
        
        Isotaktisk, alla atomer av samma sort är på en sida
        
        Syndictaktiskt varannan sida
        
        Ataktiskt placeringen är slumpartad
        
        Konformation varje polymer har en form för ögonblicket, beroende på sin rörlighet, varje polymer har en föredragen forrm och placering
        
        Små konfromationer går snabbt medan större kräver längre belastningstid och dämed kommer konformationen bidra till krypningar med en konstant kraft och tid
        
        Konstitution anser polymerens kemiska uppbyggnad, vilka rep enheter den består av
        
        Homopolymer Uppbygd av en och samma rep. enhet
        
        Sumpolymer uppbyggd av två eller fler olika repeterande enheter
        
        Alternerande sympolymer varannan av de olika byggsterana
        
        Block sampolymer mönster med varannan fast här i grupper om flera byggstenar varje gång
        
        Slumpvis sampolymer som det låter
        
        Ymp sampolymer en byggsten är ryggraden och den andra är grenarna
        
        Topology/branching, the string can have attachd branches that will affect the materials abileties
        
        Ihopsättningen
        
        Plast kan vara bundet i tre olika konstilationer
        
        Amorf strängarna ligger huller om buller, dessa plaster är genomskinliga i fast form, har en specifik temperatur den blir i glasform och snabbt tappar sin struktur. Strängarna kan röra sig fritt relativt varandra då de inte sitter ihop. Användingstemp är därmed fram till glastempen, kan smältas och återanvändas. Naturlig genomskinlig då strängarna sitter ihop med wan der waal som är en gles bindining
        
        Semikrystalin finns viss struktur i sättet strängarna ligger även om det bitvist är ostrukturerat också, har en viss glastemperatur då den ostrukturerade delen rör på sig, medan den strukturerade delen är intakt till en viss smältpunkt. Denna plasten är också genomskinlig, användingstempen är mellan glastempen och smälttempen, kan smältas och återanvändas
        
        Härdplast eller crosslinked estomers beroende på hur ihopsatta de är plaster som är helt ihopsatta i strukturer med bindingar mellan dem, denna plasten går inte att smälta ner igen utan har en glastemp och sedan en bränn punkt, användingstempen är över glastempen, inte genomskillning då krosslänkade bindingar inte går att se igenom
        
        Gummi är tvärbundet med så pass få att de klassas som krosslänkade estomers och används från glasstemp till brännpunkt
      - Leder dåligt då atomkedjorna har många vibrationsnoder och kan ta upp mycket energi innan den "skickar vidare"
        
        värmer man dock plast kommer distanserna mellan atomsträngarna att öka till en viss temp då strängarna kommer börja flytta på mikorskopisk nivå, vilket gör att plast smälter
      - Fri volym: i varje polymer finns det hålrum mellan molekylerna, hur stort detta är beror på bindning mellan dem men också tryck och temperatur
        
        Detta är också varför samma polymer har olika smält och glasomvandling vid olika tryck och temperatur, då dessa parametrar påverkar hur mycket extern energi som de kan ta upp
        
        Hur det varierar med tryck och temp kan fås fram genom ett P-V-T-diagram
        
        Dessa kurvor ser olika ut för armorfa och delkristallina polymerer då när de delkristallina delarna i en polymer stelna blir den fria volymen väldigt mycket mindre jämfört med när de armorfa delarna stelnar och därför blir grafkurvorna annorlunda
    - - Oftast är det en blandning där materialet har båda egenskaperna, var den ligger på den skalan bestämms av the deborah number:
        $$De=\frac{karaktäriska material tidskalan}{observationstiden}$$
        När De-> oändlingheten är det en solid och går den mot noll så är det en vätska
      - Denna effekt påverkar många egenskaper hos polymerer
        
        Shear stress, tau är späningarna som fås i ett material när det dras åt olika håll på ovan och under sidan och tau är linjärt till deformationen, gamma, gånger en materialspecifikkonstant eta:
        $$\tau=\eta*\gamma$$
        
        Denna konstanten är inte konstant för plaster utan variera i ett material beroende på hur stor deformationen är och delas upp i tre faser
        
        Första delen När deformationen är låg kommer eta vara som högst samt konstant för varierande tau. Detta beror på att plastens polymerer inte ändras i sin konfiguration utan bara sin interna konformation
        
        Den andra delen när deformationen blir större en viss gräns kommer eta att linjärt börja minska med en ökad tau. Det beror på att polymererna börja ändra sin konfiguration där de börjar lägga sig längs flödesriktningen samt att de börja trassla ut sig för att till slut sträcka ut sin egna ryggrad, ju högre deformation desto mindre ändringar kan materialet åstakomma och därmed lägra eta. Krävs energi att dra polymerna förbi varandra då de kommer ge motstånd med friktion när polymererna dras mot varandra
        
        Den tredje delen när deformationen blivit tillräckligt stor kommer materialets polymerer inte kunna ändras mer i sin konfiguration eller konformation , denna del är sällan beskådad i verkligheten, eta fortsätter vara konstant lite
        
        Detta fenomen ger en annat fenomen die swelling där när man ökar deformationen/hastigheten i ett flöde polymerer så kommer konformationen att sträckas ut och därmed ta mindre plats och sedan när deformationen/hastigheten minskar så kommer konformationen att dra sig tillbaka och polymeren kommer att expandera igen
        
        Hur mycket en polymer gör detta kan vara svårt att speca men det finns en skala som kallas MFI som beräknar hur mycket gram polymerer som kommer ut ur ett munstycke i 1 min [g/min]
        
        Deformerar man plast kommer det bli mer spänningar internt vilket ger ett styvare material men det blir sprödare
      - Man kan ändra hur mycket liquid/solid någon polymer/monomer beter sig. termoplasster gör från en viskös vätska som sedan härdas med värme, strålning, tryck och härdningsmaterial så aatt det blir crossbindingar och vi får en solid som inte går att lösa upp
    - - Monomer byggsten till polymerer, atomer
        
        Kan användas som mjukgörare i plast, sänker också glasomvandlingspunkten och Monomererna får ligga lösligt i polymeren
      - Polymerer "Flera byggstenar" långa kedjemolekyler av repeterande enheter, är monomerer som reagerat till polymerer
      - Plast ett material paserat på en polymer + en tillsats
        
        Tillsatser i polymerer
        -Stabilisation: för att undvika termisska/kemsika nedbrytning
        -Pigment, färgämne
        -Mjukgörare, Minska hårdhet, styvhet, sprödhet
        -Flamskyddsmedel, minska risken för brand
        -Fyllmedel, dryga ut materialet (billigt)
        -Biociden, Unvika bakterier och svamp
        -Försstärkning, Öka styvheten och styrkan
        -Antistet medel, Förhidra statisk uppladdning
      - Elastomer 'Elastiska polymer' = polymerer med lättrörliga kedjor och låg modul
      - Härdplast Ett material bestående av ett tätt tvärbundet nätverk av polymerkedjor, kan inte smältas eller omformas
      - Termoplast Ett material bestående av linjära eller grenande kedjor uppvisar visköst beteende vid uppvärmning, hålls ihop av intermolykära bindningar
      - Gummi ett material baserat på glest tvärbundna nätverk av polymer kedjor, gummi är alltid elastomer med en elastomer inte alltid är ett gummi
      - Glasomvandling: när de amorfa delarna börja röra på sig
        
        Reversibel process där strukturen går från glasaktig till vätska
        
        Volymen för materialet ökar och därmed en minskad densitet
        
        Lägre om molekylär vikten är lägre
      - Smältpunkt när de kristallina delarna börjar rör på sig
        
        Volymen för materialet ökar och därmed en minskad densitet
        
        Lägre om molekylär vikten är lägre
    - - Extrudering polymerena smälts och pressas genom ett munstycke för att formas
        
        Enkel skruv vanlig tillverkningsprocess
        
        Hur det funkar
        -Polymer pelletsen läggs i en kyld behållare
        -Pelletsen matas ner och vidare med en skruv
        -Pelletsen värms externt och skruvrörelsen homogeniseras pelletsen i en smältpool
        -Skruvens centrum blir större och ökar trycket för att möjliggöra formning
        -Sedan kommer själva munstycket
        
        Själva munstycket kan se olika ut för att möjliggöra tillverkning
        av filmer, rör, plåtar, tråd och filaments. Formen på extruderingen kan också göras med en extern formning efter munstycket, t.ex.rullar
        
        Olika polymerer har olika svårt att blandas sig och man delar upp dem i två indelningar
        
        Distributiv blandning vätska-vätska blanding, blandingsbara polymerer som gillar varandra
        
        Spridande/skingrande blandning delas upp i två undergrupper
        
        Oblandbara polymer är när små korn av ena polymeren är olöst i den andra, likt vatten och olja
        
        Filler agglomerat (gyttra ihop) är när den ena polymeren är olöst i klumpar i den andra polymeren
        
        1 more item...
        
        Kombineras ofta med sprut gjutning, som är en kombination av raming och single screw som trycker in i en form
        
        viktigt med rätt tryck och temperatur för att polymeren skall läggas sig rätt i formen:
        -För låg temp gör att plasten stelnar innan den är framme i formen
        -För hög temp ger värme deformationer
        -För lågt tryck ger för mycket krypning
        -För högt tryck gör material smitter mellan formarna
        
        Andra sekundära tillverkningsprocesser efter en extraktor
        
        Filmgutning: man dra en rektangulär polymer över en vals för att bredda den och samtidigt bredda den
        
        Fiberspinning: man pressar genom dysa med hål och sedan drar man i trådarna med enn högre hastighet en munstyckets för att få tunna filament
        
        Filmblåsning: principen man gör plastpåsar av
        
        Formsprutning tekniska utmaninag, tempskillnader i formen, luftineslutningen i formen, svårt också att gjutna objekt slår sig när de svalnar. tempskillnaden i formen kan också skapa inre spänningar i objekten vilket kan leda till sprickor
        
        Härdplast inte jämn härdning, hålrum, sprickor, ojämnheter inuti delen
        
        Termoplast de slår sig, krymper, anisotropi( olika fysikaliska egenskaper i olika riktningar)
        
        Krypning vid stelning löses med högre tryck på smältan
        
        Kyltid kort kyltid fryser de fria utrymmen som finns i uppvärmda polymerer och snabbare kyltid kommer ge en del som är mindre spröd del samt att den blir lättgenomtränglig då det för diffusion då vi får små hålrum. Delen kommer också att få större rörelser vid uppvärmning
        
        Dubbel skruv väldigt bra tillverkningsprocess
        
        Ram (Kolvpressning polymer pressas med en kolv genom munstycket. Tillåter bara batch tillverkning och därför inte så effektiv
      - Begrepp
        
        Single crystals kan skapas i lösningar
        
        Spherulites är sfäriska semikristallina regioner inom en linjär polymer. Dessa är upp till 0.1mm i diameter
        
        Shish-kebab en deformation som upp kommer när en smälta genomgår shear deformation under stelning
        
        Defomerad crystal uppkommer om en semi-kristallin polymer är deformerad under kristallation
        
        Viskoelastiskt är när ett material både har elastiska och viskösa egenskaper. Om man lägger på en spänning under en tid och temperatur kommer den deformeras, tar men sedan bort spänningen kommer den elastiska deformationen gå tillbaka medan den viskösa deformationen är kvar
        
        Linjärt viskoelastiskt innebär att deformationen bara beror på tid och temperatur, under en töjning på 0.5-1% visar generellt termoplaster upp detta beteende
        
        Isokron= en konstant tid
        
        Isokronlinje i diagram är då en linje vilket längs tiden är konstant
        
        Ett isokront stress-töjningsdiagram har stress på y-axeln, töjning på x-axeln och tiden som ett grid på xy-planet för att kunna hitta kritiskt töjning vid specat stress och tid
        
        Krypning konstant spänning men varierande töjning över tid
        
        Delar upp krypningen i tre delar:
        -Primär töjning, den som skapas kort efter pålagd last
        -Sekundär töjning, linjär nästan plan förändring av töjning
        -Tetraär töjning, när "motståndet i polymeren släpper" och töjningen springer iväg
        
        Krypningsmodul
        $$E_c(t)=\frac{\sigma_0}{\epsilon(t)}$$
        
        Relaxation konstant töjning men varierande spänning
        
        Relaxationsmodul:
        $$E_r(t)=\frac{\sigma(t)}{\epsilon_0}$$
        
        Isometriklinje i ett diagram är en linje längs ti töjningen/längden är konstant
        
        Ett isometrik stress-töjningsdiagram har stress på y-axeln, tid på x-axeln och töjningen som ett grid på xy-planet för att kunna hitta kritiskt töjning vid specat stress och tid
      - Tillverkas av olja eller annan organsikt material
      - Användning
        
        Andel produkter
        -40% Förpackningar
        -20% Byggmaterial
        -10% Elapplikationer
        -10% Fordon
        
        Basplaster/bulkplaster
        -PE, polyethylene
        -PP,Polypropylene
        -PVC, Polyvinyl chloride
        -PS, Polystyrene
      - Plaster åldras pga deras viskösa betednee då de med tid hamnar närmare sitt jämviktstillstånd vilket ger lägre densitet och lägre Tg
      - Andra tillverkningsprocesser
        
        Formpressning, plattor går ihop och pressar materialet i en form
        
        Transferspressning, liknar ram, kolvpressning, men kan ske direkt i formen, där formen pressar smälta till en annan del av formen
    - - Med konstant spänning och fix tvärsnitt bestäm max spänning
        Indata: belastning, tid, temp, max töjning, inget brott
        Dimensionera mot:
        Min tvärsnitt relativt brott ger dels genom hookes lag men också genom att kolla krypbrott genom ett isokron töjning-spänning där vi kan kolla detta samt även max töjning för aktuell indata. Måste också vid vilken kritiskt töjning som sprickor börja bildas
    - - Why do polymer fail?
        
        Dynamic load
        
        Solvent
        
        Radiation
        
        Temperature
        
        Short/long termm loading
        
        Friction wear
        
        Impact
        
        Notch
        
        Humidity
      - Different fracture
        
        Brittle fracture
        
        Usually the stress-strain curve have first a linear part and then a unlinear brittle fracture part. The first part is linear and reversable while in the second is plastic because micro craks( crazes) are create
        
        Amoruphous polymers and semicristall polymers, med lite kristallina områden, under Tg
        Amorfa termop solymerer sker detta vid ca 0.7-1% töjnning, om inte Tg sker innan
        Delkristallina temopolymer har detta fenommen mellan 1-2.5% om lasten är under kort tid
        
        Ductile fracture
        
        Occurs for semicrystalline materials beteen Tg and Tm
        
        Stress-töjningskörvan kan delas upp i tre delar
        -region1: Linjär deformaton som är revisible
        -region2: Microsprickor formas mellan sfäruliter, större sammanstäningar av delkristallina polymerer som gör ett material ogenomskillningt, denna region är inte linjär, kallas stress blekning, då materialet blir vitt under denna region
        -region3 "necking" uppkommer, avsmalningar i materialet, då vi nåt plastiserings gränsen,Tg, sfäruliterna är här defomrerade och uppbrytna, vilket gör materialet genomskilnnnigt
        
        Korslänkade elasotmerar brott är inte linjär med revisibel tills korlänkarna bryts
    - - Finns två miljöparametrar vi skall kunna
        
        Bio basserat eller fossilbaserat viktig aspekt men polymerer står för en liten del av fossilanvändingen och bara för att det är bio-baserat kan inte alltid naturen bryta ner polymeren ändå
        
        Naturnedbrytningsbart eller inte om naturens ekosystem kan inom en rimlig tid, månader snarare är år, bryta ner plasten
        
        Vissa polymerer är delvis nedbrytbara och delvis bio-baserade
  - - - Kovalent bindning: stark, riktningsberoende
      - Jonbindningar: stark, bindning mellan + & - joner
      - Metallbindningar: stark, Elektronmoln => elektrisk & temisk ledning
      - Van der wallsbindning svaga
- - - - Mål egenskaper hos komponenten som vill optimeras
        
        Fria variablar variabler hos komponenten som vi kan ändra
  - - - Sålla ta bort alla material som inte fyller kraven
        
        Rangordna resterande material efter hur bra de uppfyller funktion, mål mha materialindex
        
        Materialindex bestäms beroende på produkt och målvärden
        
        Sök dokumentation för att se om materialet har använts i liknande miljö tidigare
        
        Itterera oftast måste tidigare process göras om för att hitta en bra lösning