Please enable JavaScript.
Coggle requires JavaScript to display documents.
Bryman & Bell Kvalitativa metoder (kap 15 kvalitativa intervjuer…
Bryman & Bell Kvalitativa metoder
kap 13
kvalitativ forskning
kännetecken (skillnader mot kvatitativ forskning)
induktuv syn på förhållandet mellan teori och praktik
teorin härleds från data, istället för att teorins hypoteser testas av datan
interpretativ kunskapsteoretisk ståndpunkt (se världen med undersökningspersonens ögon)
fokus ligger på att förstå den sociala verligheten i.e. den verklighet som deltagana skapar i miljön
konstruktivnistisk ontologisk ståndpunkt
det som utgör resultat är produkten av ett samspel mellan individer/grupper och kan inte abstraheras/generaliseras från denna kontext
beskrivning och betoning av kontext
flexibilitet och brist på struktur
dikotomier
siifror kontra ord
forskarens uppfattning kontra deltagarnas uppfattning
distans kontra närhet
prövning av begrepp och teori kontra generering av teori och begrepp
statisk kontra processinriktad forskning
strukturerad kontra ostrukturerad forskning
generaliserad kontra kontextuell förståelse
hårda och reliabla data kontra rika och fylliga data
makro kontra mikro
beteende kontra mening
konstlade (planerade) kontra naturliga miljöer
filosofiska traditioner
naturalism
eftersträvar en förståelse av den sociala verkligheten som den egentligen är
etnometodologi
syftar till en förståelse av hur den sociala ordningen skapas och formas genom samtal och samspel
emotionnalism
intresse för subjektivitet och att fånga insidan av upplevelser, människors inre verklighet
postmodernism
fokuserar på olika sätt varpå den sociala verkligheten konstrueras
forskningsmetoder
etnografi/deltagande observation
intervju
former
kvantiativa intervjuer
strukturerad/standardiserad intervju
kännetecken
specifika frågor med att antal svarskategorier
vanligaste intervjuformen i surveyundersökningar
ett i förväg fastställt intervju eller frågeschema
syfte
hålla kontexten konstant och sammanställa respondeternas svar på ett jämförbart sätt
problem
kvalitativa intervjuer
former
djupintervju
kännetecken
1 more item...
fokuserade intervjuer
kännetecken
1 more item...
gruppintervju
muntlig traditionsintervju
livsberättelse
ostrukturerad/intensiv intervju
kännetecken
3 more items...
semi-strukturerad intervju
kännetecken
3 more items...
medium
genomförandet
fokusgrupper
samma som fokuserad intervju med skillnaden att gruppen disskuterar sinsemellan
språkbaserade metoder för insamling och analys
exemplel
diskursanalys
samtalsanalys
insamling och kvalitativ analys av texter och dokument (skriftliga källor)
genomförade/process
steg 1 generella frågeställningar
steg 2 val av relevanta platser och undersökningspersoner
steg 3 insamling av relevanta data
steg 4 tolkning av data
steg 5 begreppsligt och teoretiskt arbete
steg 6 skriva rapport
bedömningskriterier
anpassning av kvatitativa begrepp till kvalitativ forskning
reliabilitet
typer
extern reliabilitet
def
i den utsträckning i vilken en undersökning kan replikeras
problem eftersom det inte går att frysa en social miljö, lösning att gå in i en liknande social roll som tidigare forskare
intern reliabilitet
def
forskarna kommer överens om hur de skall tolka det de ser och hör
validitet
extern validitet
den utsträckning i vilken resultatet kab generaliseras till andra sociala miljöer och situationer
problem efterson kvalitativ forskare ofta anväder fallstudier och begränsade urval
intern validitet
god överenstämmelse mellan observationer och teoretiska ideér
alternativa kriterier
trovärdighet
delkriterier
tillförlitlighet
att forskarens tolkning accepteras av försöksdeltagarna
tekniker för att skapa tillförlitlighet
respondent/deltagarvalidering
triangulering
1 more item...
överförbarhet
kvantitativ forskning strävar efter extern validitet medan kvalitativ strävar efter att beskriva det kontextuellt unika med så kallade thick descriptions
pålitlighet
skapas genom en fullständig och tillgänglig redogörelse av alla faser av forskningsprocessen
verifikationsbarhet
att forskaren utifrån insiken att objektivitet inte går att uppnå vidtagit åtgärder för att begränsa personliga värderingar eller den teoretiska inriktings påverkan på insamling/tolkningen av resultatet
äkthet
kriterier
rättvis bild
representerar resultatet de olika åsikter och uppfattningar som finns i den grupp mäniskor som studerats eller representerar det endast en delmängd?
ontologisk autenticitet
hjälper undersökningen deltagare att komma fram till en bättre förståelse av sin sociala situation och den sociala miljö som de lever i?
pedagogisk autenticitet
har undersökningen bidragit till att deltagarna får en bättre bild av hur andra personer i miljön upplever saker och ting?
katalytisk autencitet
har undersökningen gjort att deltagare kan ändra sin situation?
taktisk autenticitet
har undersökningen lett till att deltagarna fått bättre möjligheter att vidta de åtgärder som krävs?
kritik
för hög grad av subjektivitet
svårgihet att replikera undersökning
problem med generalisering
bristande transparens
förhållande mellan forskare och undersökningssubjekt
perspektiv/metoder
aktionsforskning
femism
kollaborativa och kooperativa undersökningar
kap 15 kvalitativa intervjuer
perspektiv
skillnader mellan strukurerade och kvalitativa intervjuer
syftet
thick descriptions vs. reliabilitet och validitet
fokus för intresset
den intervjuades ståndpunkter och upplevelser vs. forskarens intressen
många riktningar vs. ett spår
avvikelser vs. följa standardiserat protokoll
föjlsamhet vs. fast struktur
feministisk forskning
skillnader med deltagande observationer
fördelar
nackdelar
former
ostrukturerade
kännetecken
liknar vanligt samtal
associationer får styra vars samtalet hamnar
semi-strukturerade
kännetecken
intervjuguide
utformande
frågor att ställa sig själv
vad måste jag veta för att kunna besvara mina olika frågeställningar?
tips
organisera frågorna i teman på ett sätt som underlättar svar på undersökningens frågeställningar
anpassa språk efter respondent
ställ inga ledande frågor
fråga om/ta reda på bakgrundfakta
ålder
kön
namn
position i företaget
hur länge personen har arbetat på nuvarande tjänst/inom företaget
frågor
nio frågekategorier
inledande
kan du säga nått om när du började, intressera dig för...
uppföljning
kan du säga lite mer om det där?
sondering
preciserande frågor
vad gjorde/hur reagerade du då?
direkta frågor
tycker du att det är lätt att le åt kunderna?
indirekta frågor
vilka åsikter har man här på jobbet när det gäller... är detta också din uppfattning?
strukturerade frågor
jag skulle vilja byta tema och gå över till...
tystnad
tolkande
transkribering
undersökningspersoner
urval
kap 17 språkets roll
etnometodologi
kännetecken
fokus mot praktiskt, sunt förnuft-inriktat tänkande
social verklighet skapas av människor
den sociala ordningen skapas genom socialt samspel
def
studiet av de metoder som människor använder för att skapa och upprätthålla den sociala ordningen
begrepp
indexikalitet
innebörden av en handling är beroende av den kontext i vilken den används
reflexivitet
utsagda ord utgör en viktig beståndsdel i densociala värld de är en del av
samtalsanalys
skillnader mot diskursanalys
def
en detaljerad analys av hur ett samtal försigår i det samspel som återfinns i naturligt förekommande situationer
diskursanalys
antaganden
analytiska strategier
kap 19 kvalitativ dataanalys
generella strategier fdata
grundad teori
def
teori som härletts från data som samlats in och analyserats på ett systematiskt sät under forskningsprocessens gång
verktyg
teoretiskt urval
def
kontinuerlig process vars syfte är att generera teori sombestår av fyra aktiviteter
aktiviteter/faser
insamling av data
kodning
analys
bestämmande av vilken information som ska samlas in och var denna information finns
kodning
def
process varigenom data bryts ner i beståndsdelar och benämns
genomgång av utskrifter och/eller fältanteckningar
Frågeställningar
vilken generell kategori är just denna information ett exempel på?
etc
process
börja så tidigt som möjligt
läs igenom datan utan att anteckna
läs igenom och gör anteckningar, teman och nyckelord (rudimentär kodning)
var inte rädd att generera för många koder
kom ihåg att varje enhhet data kan kodas på flera sätt
ha viss distans till kodningen
granska koderna kritiskt
5 genereara mer generell teori från kodernan och datan
teoretisk mättnad
def
en punkt avseende både kodning och datainsamling där ny data inte tillför ny information
kontinuerliga jämförelser
en process som vidmakthåller nära samband mellan data och konceptualisering så att korrespondensen mellan begreppen och ategorierna med sina indikatorer inte går förlorad
memo
def
anteckningar eller noteringar om begrepp och kategorier som forskarna skriver för sig själva och för de kollegor som är inblanade i samma undersökning
syfte
verktyg vid generering av begrepp och kategorier
påminnelser om vad man menar med de termer som kommer till användning
utgör grund för reflektion
resultat/produkter från GT
begrepp
etiketter som sätts på konkreta och urskiljbara företeelser, utgör teorins byggstenar
kategorier
bearbetade begrepp, anses representera företelser i verkligheten
egenskaper
attribut eller aspekter av en kategori
hypoteser
initiella aningar eller företelser om relationer mellan begrepp
teori
en uppsättning välutvecklade kategorier som är systematiskt relaterade genom relationsutsagor och som bildar teoretisk ram som förklarar vissa relevanta sociala eller andra former av företelser
typer/nivåer
substantiell
avgränsd till en viss empirisk situation
formell
högre abstraktionsnivå, generaliserad till ett större domän
process
1 frågeställning
teoretiskt urval
insamilg av data
kodning
resultat
begrepp
5 kontinuerlig jämförelse
resultat
kategorier
kategorierna mättas
utforskning av relationer mellan kategorier
resultat
hypoteser
8 teoretiskt urval
insamling av data
10 kategorierna mättas
prövning av hypoteser
resultat
faktisk/substantiell teori
12 insamling och analys av data i andra situationer
resultat
formell teori
kritik
negativ
teorineutrala observationer
GT antar att forskaren intruducerar teori först en bit in i processen detta kritiseras både siom omöjligt och som icke önskvärt då det är viktigt att vara sensitiv för existerande begrepp och förklaringar
tidskrävande transkriberingar
begränsningar i teorin som genereras
svårt att generera formell teori
oklara definitioner/brister i konceptuellt arbet
fokus på fragmentisering opch kodning kan orska förlust av kontext och det narrativa flytet
positiv
särskilt lämpat att
fånga komplexiteteten
koppla till praktiken
underlättar för organisationsmedlemmar att göra bedömning av sin situation
underlätta teoretiskt arbete på viktiga områden som inte utforskats ordentligt av andra
ge ny energi åt väletablerade områden
analytisk induktion
steg
preliminär definition av problemet
2 hypotetisk förklaring av problemet
gransning av olika fall
avvikande fall
omformulering av hypoteseb
omdefiniering av hypothesiska förklaringen så att avvikande fall kan uteslutas
inga avvikande fall
def
metod som strävar efter universella förklaringar genom att forstsätta data insamling tills det inom rimlig säkerhet inte existerar avvikandefall som inte förklaras av hypotesen
narrativ analys
grundläggande tekniker