Please enable JavaScript.

Coggle requires JavaScript to display documents.

Biologi 7 A/E (Ekologi Kurs Avancerad (Ekosystem (Population och…

- - - - Flera populationer bildar ett samhälle. Man kan prata om växtsamhälle och djursamhälle.
      - Alla djur och växter inom ett ekosystem som tillhör samma art är en popullation.
  - - - Alla växter och djur är byggda av kolmolekyler (socker, fett, protein, tec.)
      - Kolatomerna måste återanvändas
      - Fotosyntes omvandlar koldioxid och vatten till syre och drusocker
      - Djuren förbränner druvsockret. Cellandning omandlar syre och socker till koldioxid och vatten
      - Döda djur och väster bryts ned av nedbrytare (svamper och bakterie). Det krävs syre, i annnat fall kan fossila bränslen och därmed kol) lagras under lång tid
    - - Närsalterna kommer ifrån berggrunden som vittrat sönder samt från döda organismer (djur, träd, blommor mm.). Vattnet löser ut närsalter ur berggrund och mineralkorn i jorden, vilket kallas för vittring. Det mesta av närsalterna i jorden kommer dock från förmultnade växter och djur.
      - Exempel på närsalter är: nitrat, fosfat, ammonium och kaliumsalt. Djur och växter behöver närsalter.
      - Närsalterna följer ekosystemens näringskedjor. Växtätare får dem vis växter som får det från jorden.
      - När växter och djur dör återgår närsalter till jorden tack vare nedbrytarna.
      - https://www.youtube.com/watch?v=Vt6pY4clHVU
    - - Värme från solen får vatten att avdunsta.
      - Vindar flyttar vattenånga.
      - Vattnet kondenserar högre upp där det är kallare. Det regnar.
      - Grundvatten samlas ner i marken. Annan del rinner till havet.
      - Växter suger upp vatten. Vatten avdunstar från mark och växter.
      - Fotosyntes behöver vatten. Cellandning avger vatten.
  - - - Skogen delas i fyra skikt. Trädskikt (trädtoppar), buskskikt (buskar), fältskikt (gräs, vitsippa, blåbar ...) och bottenskikt (mossor, lavar sampar).
      - Barrskogar med gran och tall täcker en stor del av Sveriges yta.
  - - - Näringskedjor börjar alltid med växter. Växter får sin energi från fotosyntes och tillverka energirika näring. En del djuren tar del av näringen genom att äta växter. Andra äter djur som ätit växter osv.
        
        Den som är sist i kedjan kallas toppkonsument.
        
        Rovdjur hamnar sist i näringskedjan.
        
        En näringskedja beskriver en kedja av organismer som äter varandra.
    - - Växter och djur innehåller energii form av socker, fett och andra ämnen.
      - En växtätare förbrukar det mesta av den energi den äter.
      - Det blir mindre energi till nästa led i näringskedjan.
      - Rovdjur på toppen har bara lite energirik näring kvar.
      - Det kräs mycket växter för att försöja ett litet antal rovdjur. Det betyder också att det krävs mycket mindre odlingsarea för en vegatarisk kost jämfört med att äta kött.
    - - komplext samband mellan producerande och konsumerande organismer i ett ekosystem
      - visar bland annat hur ämnen (näringsämnen och gifter) sprids och omvandlas i ekosystemet
      - I näringsväven kan man se vem som äter vem i ekosystemet. En näringsväv är med andra ord en sammansättning av ett flertal näringskedjor där man i regel placerar producenter i botten och toppkonsumenter i toppen av väven.
      - En näringsväv består av flera näringskedjor.