Please enable JavaScript.
Coggle requires JavaScript to display documents.
5.1. Vakenhet och vaksamhet (Sömn är viktigt för att både vakenheten och…
5.1. Vakenhet och vaksamhet
Vakenhet
= aktiveringen av nervsystemet och energinivån i dess agerande.
Kan mätas objektivt utgående från autonoma nervsystemets aktivitet och hjärnans elektircitet (EEG)
Kan vara en subjektiv upplevelse av sin egen kropp och energinivå.
Känslor som skräck och panik höjer aktiveringsnivån på en obehaglig nivå.
När vi reglerar vår vakenhet ändrar vi vårt beteende. T.ex. en människa med obehagligt hög aktiveringsnivå kanske letar sig till lugna miljöer för att sänka sin vakenhetsnivå.
Aktiveringen är som lägst under djupsömn och som högst när människan är full av energi och iver.
Ju högre vakenheten är desto högre är
vaksamheten
.
Varierar under dygnets lopp; vakenheten är som störst mitt på dagen och går sakta neråt mot eftermiddagen. Tidigt på kvällen kommer en ny topp för att sedan sjunka igen mot kvällen och natten. Aktiveringsnivån sjunker på morgonsidan av natten.
Människans dygnsrytm är 24,5h
Siffre
(1966) undersökte människans dygnsrytm genom att bosätta sig flera månader i en grotta dit inget solljus nådde fram. Han skrev dagbok och mätte flera kropssfunktioner som hör ihop med vakenhetsnivån och märkte att hans kropp följde en dygnsrytm på något över 24h. Detta har upprepats i laboratorieförhållanden, där man kommit fram till samma resultat.
Under dynsrytmen varierar funktionerna i vår kropp, t.ex. hormonutsöndring, kroppstemp, puls, handens kraft m.m.
Vaksamhet
= koncentrationsförmåga
Sömn är viktigt för att både
vakenheten
och
vaksamheten
ska hållas på en bra nivå.
Sömskuld gör att vakenheten sjunker till en för låg nivå under den kommande dagen.
Forskare tror att en del av det som klassas som utbrändhet handlar om sömnskuld.
Sömnbehovet är individuellt
Hur pigg eller vaken vi känner oss när vi vaknar beror på om vi vaknat ur djup- eller lättsömn.
Om man vill veta om man har sovit tillräckligt bör man följa med hur pigg man känner sig under dagens lopp; en frisk människa som har sovit tillräckligt förblir pigg och på jämn vakenhetsnivå hela dagen.
Dock kan trötthet under dagen ha att göra med långtråkigt arbete, allför tungt arbete eller med tråkiga människor.
En människa kan också vara trött och kraftlös av naturen.
Olika människors nervsystem anpassar sig från sömn till vakenhet olika snabbt.
Den neurologiska förklaringen till vakenheten ligger hos
den biologiska klockan
i
hypothalamus
och
den retikulära formationen
.
Den
biologiska klockan
i
hypothalamus
ansvarar för dygnsrytmen.
hypothalamus
reglerar hormonet
melatonin
, som gör att vi blir trötta när vi inte får solljus
Kan förklara trötthet under vissa årstider.
jet lag
uppstår när koppen måste flytta sina kroppsfunktioner, som följer dygnsrytmen, till en ny tidszon, vilket belastar kroppen.
Oregelbundna vanor belastar nervsystemets förmåga att reglera dygnsrytmen, vilket ökar stresshormonerna i kroppen.
den retikulära formationen
i
hjärnstammen
ansvarar för regleringen i vakenheten
Retningarna som kommer från sinnesorganen väcker hjärnan så att den börjar bearbeta intrycken.
Speciellt kraftiga retningar aktiverar
ARAS
, som ökar vakenhetsgraden. Efter att cortex har bearbetat retningen och bestämt att den är trygg sänder den ett meddelande till ARAS om falskt alarm. Om cortex inte känner till retningen eller ser den som ett hot så ser cortex till att alarmsystemet förstärks. Då stiger vakenhetsnivån till höjden.
Ämnesomsättningen och hjärnans kemiska balans påverkar vakenheten.
Om vi t.ex. vakar anhopas signalsubstansen adenosin i hjärnan, varpå vi börjar känna oss trötta och hjärnan ökar mängden sömn för att minska mängden adenosin.
Man kan även reglera sin vakenhet själv.
Att söka sig till intressanta saker och människor eller kraftiga retningar höjer vakenhetsgraden.
Syretillgång, ämnesomsättningen, den allmänna konditionen och fysisk aktivitet inverkar på vakenhetsnivån.
Har man för hög vakenhet kan man söka sig till platsen med mindre stimulin eller lugna ner sig med tankar.
När människan är trött upplevs motgångar som större