Please enable JavaScript.
Coggle requires JavaScript to display documents.
4.5. Framplockning från långtidsminnet till arbetsminnet. (Olika ledtrådar…
4.5. Framplockning från långtidsminnet till arbetsminnet.
Olika
ledtrådar
gör att vi lätt kan framplocka minnen.
Sinnestämningen
kan vara en ledtråd. Vi minns positiva saker när vi är på gott humör och dåliga saker när vi är på dåligt humör.
Kan leda till onda cirklar.
Går även andra vägen; när vi minns postiva saker blir vi på gott humör. När vi minns negativa saker blir vi på dåligt humör.
Situationer
eller
platser
kan även vara ledtrådar. Om vi t.ex. mött en kompis vid en speciell plats många gånger, så börjar vi direkt tänka på kompisen vid platsen, trots att han inte är med.
Kan även påmmina oss om sådant som vi inte vill minnas.
Begrepp
kan hjälpa oss att komma ihåg det vi lärt oss under en lektion.
Det finns många fler olika saker som kan fungera som ledtrådar.
För att vi ska kunna plocka fram något ur minnet bör minnesbilderna vara klassificerade och grupperade på ett meningsfullt sätt.
Vi har oftast inte en exakt minnesbild. Vi använder oss då av slutledningar,
inre modeller
och en helhetsbild för att fylla i luckorna.
När man inte kan komma ihåg något beror det oftast på problem i återkallandet, p.g.a. problem i inkodningen (t.ex. stress eller tankspriddhet) eller att lagringen inte lyckats.
Lösryckt information, som inte associeras med någon tidigare information som finns lagrad blir svår att framkalla.
Forskarna talar om
Baker-baker-paradoxen
: om en försöksperson får se en bild av en man med namnet Mr. Baker, kommer man sämre igår namnet än om bildtexten säger att mannen är bagare till yrket. Detta eftersom yrket bagare för med sig olika associationer. Det finns fler ledtrådar för att hitta minnesbilden.
Olika minnen kan även störa varanda om de är placerade inom samma klassificering och grupp.
Ångest och bortträngning gör det svårt att framkalla minnesbilder.
Människan har ett behov av att må bra och tränga bort obehagligheter.
Freud
ansåg att behovet av att tränga bort minnen som väcker ångest styr om hon glömmer eller kommer ihåg.
Sker också omedvetet.
Freud menade att de bortträngda händelserna försöker nå upp till ytan gång på gång. Samvetet plågar.
Denna teori har visar sig vara delvis rätt; vi glömmer verkligen obehagliga händelser, men samtidigt kan även minnet av något som vi försöker tränga bort bubbla upp till ytan hela tiden.
Känslor kan även försvåra framplockningen ur minnet.
Nervositet och ångest framkallar tankar som tar upp arbetsminnet och stör ihågkommandet.
Detta kan ske även in
procedurminnet
Black out
När spänningen lättare kan man igen framkalla informationen enkelt.
Det är lättast att plocka fram information om man få använda de metoder och sätt man är van att använda
Vem man talar med och hur mycket man litar på denne påverkar även vad man minns.
En intervjuare som envist tränger på sina egna påståenden kan skapa felaktiga minnesbilder hos den som blir intervjuad.
Loftus och Pickrell
(1995) undersökte hur intervjuaren kan påverka minnesbilderna hos försökspersonerna. Storebror frågade lillasyster vad hon kommer ihåg av den gången när hon gick vilse i supermarketen. Lillasyster sa först att hon inte kommer ihåg något, men när storebror upprepade frågan några dagar senare hade det helt plötsligt dykt upp i hennes minne. I själva verket hade detta inte hänt. Storebrors självsäkerhet hade vilselett henne.