Please enable JavaScript.
Coggle requires JavaScript to display documents.
4.3 Inkodning i minnet (När vi vill koda in fakta material till det…
4.3 Inkodning i minnet
-
När vi vill koda in fakta material till det semantiska minnet, krävs mer aktiv ansträngning än när vi försöker att komma ihåg sådant som hör ihop med ens eget liv.
Ebbinghaus märkte att överinlärning, d.v.s. repetition som sprids ut på flera dagar, behövdes för att han skulle komma ihåg en stor mängd meningslösa stavelser.
Ju mer aktivt och intensivt man begrundar ny information desto bättre rotar det sig i långtidsminnet.
Att koppla ny information till tidigare information är centralt för att man ska kunna framplocka det i arbetsminnet
-
-
-
Centrala neurologiska grunder för inkodningen är hippocampus samt pannloben och hjässloben, som båda styr den medvetna uppmärksamheten
-
Långtidspotentiering = en viss serie nervimpulser gör att vissa nervceller under längre tid blir känslig för att ta emot andra nervimpulser. Sker främst i hippocampus, som ansvarar för inkodningen.
Tang m.fl. (1999) ändrade arvsmassan hos möss så att aktiviteten ökade i LTP-nervcellerna. Dessa möss lärde sig snabbare att hitta i labyrinter, kände bättre igen föremål och lärde sig snabbare att undvika sådant som gav elstötar.
Gliaceller/stödcellerna kan även påverka inkodningen genom att förstärka nervcellernas verksamhet genom att utsöndra samma slags signalsubstanser eller försvaga den.