Please enable JavaScript.
Coggle requires JavaScript to display documents.
3.2. Perceptionens lagbundenheter (Gestaltlagar är allmänna principer…
3.2. Perceptionens lagbundenheter
Inre modeller ger möjligheten att förutse våra varseblivningar och kompletterar det vi inte lyckats varsebli.
Försnabbar perceptionen, men kan leda till misstolkningar.
Gestaltpsykologi
fokuserar på att undersöka varseblivningar och sinnesförnimmelser.
Sinnena adapterar sig till nya stimulin. T.ex. när man simmar i kallt vatten, känns det efter en stund behagligt.
Gestaltlagar
är allmänna principer enligt vilka vi avgör vad som är figur och bakgrund, vilka detaljer som hör ihop och vilka som är centrala. Det kan finnas flera gestaltlagar i en bild.
Helhetens dominans
= vi sätter fasta på helheten istället för detaljerna.
Likhetslagen
= figurer som liknar varandra bildar en gestalt och antar vi att hör ihop.
Närhetslagen
= figurer som är nära varandra upplevs höra ihop.
Den goda kurvans lag
= antagandet att en linje fortsätter på enklaste möjliga sätt.
Lagen om gemensam rörelse
= Objekt som samtidigt rör sig åt samma håll uppfattas att höra ihop.
Pregnanslagen
= Av flera möjliga geometriska tolkningar väljer vi den enklaste och den mest stabila.
Erfarenhetslagen
= Vi känner igen en bekant figur, även om den antyds på ett ganska dunkelt sätt.
Hjärnan har lärt sig konstans.
Storlekskonstans
innebär att vi uppfattar ett föremåls storlek som konstant oavsett avståndet till oss.
Färgkonstans
innebär att man upplever ett föremåls färger som konstanta.
Hjärnan avgör avstånd genom
monokulära
och
binokulära djuptecken
Monokulära djuptecken
är tecken på djup och avstånd som kan iakttas med ett öga. T.ex. hur täta punkter en bild består av, förhållande till horisont eller andra föremål.
Binokulära djuphetstecken
är tecken på djup som man kan hitta m.h.a. båda ögonen.
Beror på att våra ögon sänder två olika bilder till hjärnan, som sammanstället dem och förstärker djupintrycket.
Färgseendet är mycket individuellt
I själva värket ser vi ingen färg utan endast ljus av olika våglängd. Människans näthinna reagerar på ljus med våglängderna 400-700 nanometer.
Vi kan urskilja upp till 150 färger och människan kan urskilja miljontals nyanser.
Baserar sig på att tapparna i näthinnan reagerar och omvandlar retningen till nervimpulser, som skickas till hjärnan för att tolkas och bli till en sinnesförnimmelse.
Tapparna är olika: vissa reagerar på korta våglängder, andra på medellångar och långa.
När alla tappar reagerar ser vi vitt, när de tappas som är specialiserade på långa vågländer reagerar ser vi lila.
Om vi ser länge på en färg kommer vi sedan att se en efterbild med dess kontrastfärg när vi flyttar blicken mot en grå bakgrund.
Beror på att nervcellerna som är specialiserade på kontrastfärgen tar igen skadan.
Färgblindhet beror på att tapparna på en viss våglängd inte fungerar normalt.
Röd-grön vanligast
Är genetiskt betingat och ca 8% av männen och 1% av kvinnorna är färgblinda.
Kaya m.f.
(2004) undersökte åsikter och föreställningar om färger hos en grupp studerande. Grönt var den mest populära färgen och förknippades med natur och rekreation. Den näst populäraste var gult, som förknippades med energi och sol. Gröngul färg gav avsmak eftersom det förknippades med uppkastningar. Blått upplevdes både som lugnande och som sorg. Rött förknippades med kärlek, men också hat och blod.
Illusioner är felaktiga varseblivningar som baserar sig på egenskaper hos stimulit. T.ex. kontraster eller helheter.
Visar att vår perception är automatisk